En två år lång polisutredning i Linköping har nu slutat med åtal för hets mot folkgrupp. Åklagare Eva Nemec Nordh har kommit fram till att den person som är misstänkt för att ha satt fyr på en koran och samtidigt passat på att grilla bacon ska ställas inför rätta för ett brott som kan innebära två år i fängelse.

Detta sker i en stad där polisen ännu inte lyckats lösa ett antal mord och skjutningar, och där förnedringsrån bland unga ger staden en tätplacering när det gäller denna typ av brott.

Att man inte lyckats få bukt med gängkriminaliteten har alltid förklarats med bristande resurser.

Men de resurserna har funnits för att utreda bränningen av en koran.

Morgonposten har i ett antal artiklar skildrat bakgrunden till den mycket långa utredningen av koranbränningen.

I januari 2022 förklarade Eva Nemec Nordh för Morgonposten att innan månaden var över skulle beslut ha tagits – skulle det bli åtal eller inte? Nu tio månade senare kom beskedet – det blir åtal för hets mot folkgrupp.

Då sade hon:

– Det är ju inget brott i sig att bränna en helig bok. Det är omständigheterna kring bränningen som är viktiga. Det är det som kräver resurser att utreda.

Inga nya omständigheter har dock redovisats nu när åtal väckts – det enda som skett är att vissa formuleringar ändrats. Det man utgår från är att händelsen filmats och spridits och att en viss musik kunnat kopplas till filmen.

I en serie artiklar har Morgonposten skildrat bakgrunden till den mycket utdragna utredningen.

Symbolhandling

I den första artikeln skildrades de stora resurser som satsats på utredningen om koranbränningen. Förundersökningen var då på 439 sidor. Polisen har inledningsvis genomfört en husrannsakan mot den nu åtalade. De har likt bibliotekarier gått igenom all litteratur som fanns i den åtalades hyllor. Alla böcker fotograferades, liksom anteckningar i böckerna.

Polisens insats i begynnelsen var en ordentligt organiserad operation. På fem dagar hade polisen ringat in en misstänkt förövare, och därefter slog man till, grep honom och förde honom till förhör medan det samtidigt genomfördes en mycket grundlig husrannsakan i hans hem – i hur många fall börjar man fotografera anteckningar i böcker som finns i den misstänktes hyllor?

Den åtalade själv beskrev det som hände för Morgonposten:

– De undersökte allt, som kontokortsutdrag. Hade jag köpt en Koran? De gick igenom dator och mobil mycket noggrant. Analyserade grillen. De frågade om hemsidor jag besökt. De genomförde DNA-analyser på material från grillen och den brända koranen. De letade efter fingeravtryck. De skickade iväg mina byxor och skor på analys. De satt och tittade på bilder på sociala media, bilder som vänner och familjemedlemmar lagt upp för att se om jag där hade på mig en viss sorts skor.

Detta ska jämföras med situationen i staden när det gäller ungdomsrån. Vid den här tiden har ungdomsrånen i Linköping ökat med 700 procent sedan 2015. Men som vi kan berätta upplever många offer att polisen struntar i vad som drabbat dem. Utpekade och misstänkta rånare kallas inte ens till förhör – medan den nu åtalade kallas till ett antal förhör – för en koranbränning.

I den andra artikeln intervjuar vi åklagaren Eva Nemec Nordh som förklarar varför hon vägrar släppa greppet om utredningen av koranbränningen:

– Det har ett symbolvärde att fullfölja utredningen. Det är viktigt att visa att vi har uthållighet att utreda alla brott som kan leda till åtal. Jag har absolut åtalsplikt och kan inte välja vilka brott jag ska väcka åtal för.

Detta sägs i en stad med ett antal olösta mord, nedlagda förundersökningar om ungdomsrån och en växande gängkriminalitet.

“Märklig resursanvändning”

I den tredje artikeln intervjuade vi en av de styrande politikerna i Linköping om situationen. Denisé Cassel (KD), som var förste vice ordförande i kommunstyrelsen, menade att kriminaliteteten i Linköping kunde förklaras med bostadssegregation och arbetslöshet.

Hon förklarade att det kommer att ta 20 år innan problemen försvunnit, och avvisade förslagen på att kommunen skulle bekosta en egen styrka för att hålla ordning i staden – hon menade att det skulle vara osolidariskt mot andra kommuner som inte har råd med detta.

När hon får frågan om hur hon ser på den pågående utredningen om koranbränningen svarar hon:

– Jag har nog hört talas om att det varit en koranbränning. Men det är väl inget brott? Jag är inte insatt i fallet men som du beskriver det låter det som en märklig resursanvändning.

Men det kan ju också vara så att polisen anser att koranbränning är ett brott som är viktigare – medan till exempel rån är något som Linköpings ungdomar får lära sig att leva med.

SR intervjuade 12 oktober Martin Hedberg som är ansvarig för polisens insatser mot ungdomsrån i Linköping. Han förklarar att i Östergötland har man sett en liten minskning, och att:

– Eftersom tiotusentals undomar rör sig ute i länet varje dag är risken att man utsätts för ett rån väldigt liten. Det är inget man ska tänka på när man rör sig ute eller något som ska begränsa ens vardag.

Ungdomar ska således inte känna sig hotade i en stad där rånarligor fortsatt kan härja fritt. Gängen utgör inget hot.

En video på YouTube med en koran som grillas utgör däremot ett hot. Den videon ingår i de ”omständigheter” som Eva Nemec Nord anser gör koranbränningen till ett brott som måste leda till åtal.

Boris är chefredaktör för Morgonposten.