De senaste veckorna har Ukraina och dess allierade i väst beskyllt Ryssland för att använda drönare man fått från Iran. Anklagelserna förnekas av Kreml och regimen i Iran säger det vara anklagelser utan grund, rapporterar AFP. Drönarna bedöms vara äkta, och har ett karaktäristiskt mopedljud. De sprängs när de träffar sitt mål, och har använts mot elkraftverk och annan viktig infrastruktur i Kiev.

Ukrainas president Zelenskiy kommenterar med att Ryssland är ”politiskt bankrutt” som använder iranska drönare, men att det inte kommer hjälpa dem strategiskt ändå. Han menar att detta bara är ännu ett bevis på att Ryssland är på väg att förlora. Utrikesminister Dmytro Kuleba ville bryta de diplomatiska förbindelserna med Iran, men det har inte Zelenskiy gått med på.

Kuleba vill också att EU inför sanktioner mot Iran för att ha försett Ryssland med drönare. Irans utrikesministerium säger via talespersonen Nasser Kanani att Iran är redo att samtala med Ukraina och reda ut anklagelserna. Enligt uppgifter från militära källor till Washington Post kommer Iran förse Ryssland med fler drönare, och även andra låg- och mellandistansrobotar.

Drönarna kallas Shahed-136 och ska ha använts mot Kiev senaste dagarna. 28 ska ha flugits in över staden i måndags. Israel har reagerat kraftigt på detta, rapporterar SR. Man för nu diskussioner om att förse Ukraina med luftförsvar, något som skulle bryta den linje man hittills hållit. Då man inte tidigare hjälpt Ukraina med vapen och liknande.

Zelenskiy har sedan kriget bröt ut i februari upprepade gånger kritiserat Israel för att inte hjälpa Ukraina med vapen. Vilket det nu kan bli ändring på.

Syrienkonflikten i bakgrunden

Anledningen till Israels förmodade ändrade inställning är att Iran är huvudfienden i mellanöstern. Iran är den centrala maktfaktorn för shiamuslimer och nära kopplade till styrena i Irak och Syrien.

Iran och Ryssland är inte officiellt allierade men har vissa geopolitiska mål gemensamt. Man är båda belagda med ekonomiska sanktioner av USA och EU till exempel. Man har också utvecklat sitt ekonomiska samarbete senaste tiden.

Iran har brett ut sitt inflytande i Syrien och Libanon genom shia-miliser där. I Irak sitter nu en pro-iransk shialedd regering.

För Ryssland har Syrien en stor betydelse då det finns en rysk flottbas i Latakia. Syrienregimen har dessutom stöttats av Ryssland och tidigare Sovjet sedan 1960-talet. Ryssland gick mer aktivt in i inbördeskriget i Syrien för ett par år sedan och gav till exempel hjälp med militärt flyg. Israel är en motståndare till president Assad i Syrien men har fått dra sig tillbaka och acceptera att han kommer sitta kvar.

Israel slår fortfarande till mot mål i Syrien men är alltid vaksamma på att inte stöta sig med ryska intressen. Det har skapat problem då man inte kan motverka nyss nämna pro-iranska miliser på det sätt man vill.

Det finns också en stor rysktalande minoritet i Israel. 15 procent av väljarna inför kommande val beräknas tillhöra den gruppen. Landet är geopolitiskt nära allierat med USA men har likväl relativt starka band till både Ryssland och Ukraina, främst genom de judiska minoriteterna där.

Flera prominenta ryska judar med stark koppling till Israel har också nära band till Putin och Kreml. Det för allmänheten mest kända exemplet är oligarken Roman Abramovitj, som själv försökte få till stånd fredsförhandlingar i inledningen av kriget. Han är sedan i våras belagd med sanktioner av USA och EU.

Situationen kompliceras ytterligare av förhandlingarna mellan USA och Iran om Iranavtalet, som vi rapporterat om tidigare. Avtalet skulle ge Iran möjlighet att utveckla kärnkraft och kanske slippa vissa ekonomiska sanktioner och få sälja olja. Israel är helt emot avtalet och har som huvudmål att få det stoppat.

Med drönarattackerna skärps linjerna ytterligare i kriget. Fler aktörer kan nu tvingas bekänna färg. Ett aktivt israeliskt stöd till Ukraina gör också att konflikten i mellanöstern kan skärpas igen.

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!
Profilbild
Filip Lamperud
Filip är reporter på Morgonposten.