Iranavtalet, eller som det officiellt heter: Joint Comprehensive Plan of Action, har varit en het potatis i amerikansk politik sedan det introducerades 2015. För president Obama var det en av hans stora framgångar att få avtalet på plats. Israel, USA:s närmaste allierade i Mellanöstern och en svuren fiende till Iran, var motståndare till avtalet. Från att president Donald Trump tillträdde tog det ungefär ett år, till 2018, innan USA lämnade avtalet och man skärpte retoriken mot Iran från amerikanskt håll.

Nu är Joe Biden president och Iranavtalet är åter igen på tapeten. Biden var vicepresident under Obama och var givetvis en nära förtrogen till hans politiska mål. Man kan därför se det som att Biden nu återställer en del av Obamas politiska arv, som Trump saboterat.

Enligt avtalet 2015 gick Iran med på att skrota sitt lager av medium-anrikat uran, minska lagret av låganrikat uran med 98 procent och minska sina gascylindrar med två tredjedelar. Ytterligare en mängd åtgärder accepterades, som i grunden har syfte att minska risken för att Iran utvecklar kärnvapen. Något som Israel även efter avtalet blev klart påstod ändå var högst troligt att det skedde.

Israel och USA påstod 2018 att Iran inte låtit Internationella atomenergiorganet, IAEA, granska sitt tidigare påbörjade kärnvapenprogram, Amad. Amadprojektet pågick från 1989 och slutade 2003, enligt IAEA. Projektet har enligt Iran aldrig existerat.

Sedan Joe Biden tillträdde tidigt 2021 har nya förhandlingar i Wien pågått om ett återinträde för USA i avtalet. EU är en förespråkare av avtalet och man hade en konflikt med Trumps administration om detta.

Iran vill att ett nytt avtal ska kräva att USA aldrig kan lämna avtalet igen, något som Joe Biden vägrat gå med på. Iran står dock fast och 250 av 290 ledamöter i parlamentet vill att regeringen driver en hård linje mot USA och EU gällande sina krav i avtalet.

IAEA menar att Iran nu anrikar uran på högre nivåer än det ursprungliga avtalet stipulerade, och att man skulle kunna tillverka en atombomb inom två månader. Exakt hur fort det går beror på andra faktorer, men Iran har modernare teknik nu än 2015.

Det nya avtalet skulle innebära att sanktionerna mot Irans president Raisi skulle upphöra, och att Irans nationalgarde inte längre skulle räknas som en terroristgrupp. Detta får skarp kritik av Victoria Coates som arbetade med frågorna i Trump-administrationen. Hon menar att Bidens konsul i Iranfrågor Robert Malley är känd för att ta en mer diplomatisk hållning till USA:s fiender, han ska till exempel hållit förhandlingar med Hamas.

Iran väntas få en miljard kronor i sanktionslättnader när avtalet träder i kraft. Man kommer släppa västerlänningar som av olika anledningar fängslats av regimen i Teheran. Linjen från Biden-administrationen är dock att avtalet kommer stoppa Iran från att utveckla kärnvapen.

Prestigen är stor för Biden att ro iland avtalet, då han knappt kunnat fira några andra segrar över huvud taget. Reträtten från Afghanistan blev ett fiasko och den ryska invasionen av Ukraina riskerar förmörka hans utrikespolitiska gärning än mer.

Nära att ro i hamn

I nuläget så påstår Iran att man kommit överens med IAEA om att lösa alla kvarvarande hinder som stod i vägen för att komma i hamn med avtalet. Enligt det ryska sändebudet i Wien, Michail Uljanov, är man mycket nära att komma till en lösning.

Från USA:s sida så säger man att det fortfarande finns stora hinder kvar att övervinna, men att man prioriterar frågan. Man kan till exempel få ut en miljon fat iransk olja om dagen på världsmarknaden, vilket skulle underlätta då kriget i Ukraina skapat blockeringar på marknaden på grund av sanktioner mot Ryssland. Iran har dessutom stora oljereserver som skulle kunna gå ut på marknaden. Farhågor som tas upp av flera amerikanska kongressledamöter är att Iran ska få för mycket, utan att man sedan faktiskt kan kontrollera att landet inte utvecklar kärnvapen.

Det finns hårdnackade motståndare i kongressen, främst bland republikaner. Men det är inte troligt att avtalet faktiskt kommer stöta på patrull, om det går till omröstning. Det kan också bli så att Biden rent tekniskt återansluter till det gamla avtalet och inte tar vägen via lagstiftande församling.

Om förslaget röstas ned kan Biden lägga in ett veto. För att upphäva detta veto behöver 17 demokrater i senaten och 75 i underhuset rösta mot Biden, vilket inte är troligt. Det troliga är att demokraterna kommer rösta enligt partilinjen.

Filip är reporter på Morgonposten.