Presidenterna Putin och Erdoğan har varit på resa till Teheran. De hann med ett minitoppmöte och en visit hos ayatollan. Ayatollan gav USA skulden för kriget i Ukraina. Syrien, spannmål, vapen och olja avhandlades.
Toppmötet hölls mellan Vladimir Putin, Recep Tayyip Erdoğan och Irans president Ebrahim Raisi. Formellt var det ett led i Astanaprocessen som ska, någon gång, leda fram till fred i Syrien. För Putin var det den första utlandsresan sedan han besökte Kina i februari.
En viktig fråga för hela världen gäller spannmålsexporterna ut ur Ukraina, vars hamnar är blockerade eller ockuperade av Ryssland. Miljontals ton spannmål väntar på att skeppas ut.
Näst efter Ryssland producerar Ukraina mest spannmål i Europa, och är den näst största nettoexportören i världen efter USA. Man exporterar ett vanligt år 50 miljoner fler ton än man importerar, främst av vete och majs.
Turkiet är både medlare mellan Ryssland och Ukraina, och en aktör, då alla sjötransporter måste passera Bosporen. En knäckfråga handlar om internationella inspektioner av last från Ukraina, som måste försäkras innehålla endast spannmål och inte smugglade vapen. USA och EU har larmat om den dåliga kontrollen av vapen som skickas till Ukraina. Från den polska gränsen vet ingen vart de tar vägen när de försvinner in i det det krigs- och korruptionshärjade landet. Svensk tull och polis har uttryckt samma oro.
Ryssland, Ukraina och Turkiet ska inom kort träffas i FN:s regi för att försöka få till ett avtal i spannmålsfrågan. Efter mötet i Teheran lovade Putin att underlätta exporten från Ukraina om alla restriktioner mot lufttransporter med rysk spannmålsexport tas bort. Han tackade också Erdoğan för att han medlat i frågan mellan Moskva och Kiev.
Förutom mötet mellan de tre presidenterna träffade både Putin och Erdoğan Irans högsta andliga och politiska ledare Ali Khamenei.
Syrienkonflikten
Turkiet å ena sidan, och Ryssland och Iran å den andra, har på flera sätt motstridiga intressen i Syrienkonflikten. Ryssland och Iran är allierade med den syriska regimen och har som främsta mål att hjälpa den att återta kontrollen över landet. Turkiet vill däremot oskadliggöra den kurdiska separatistmilisen YPG, som man ser som en terroristorganisation.
Det är samma YPG som de svenska Socialdemokraterna tog ställning för, när de i höstas förhandlade fram ett samarbete med riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh. Då sa de att det är oacceptabelt att medlemmar ur YPG ska klassas som terrorister.
Erdoğan vill gå in med trupp i Syrien för att skapa en tre mil djup buffertzon från den turkisk-syriska gränsen. Ryssland och Iran motsätter sig det. Innan Erdoğan gick in till toppmötet fick han höra av ayatolla Khamenei att det är mycket viktigt att upprätthålla Syriens territoriella integritet, och att alla militära aktioner i Norra Syrien kommer att skada Turkiet, Syrien och hela regionen – och gynna terrorister.
Även om inte Erdoğan kan få Ryssland och Iran att acceptera en turkisk operation i Syrien så förväntar han sig deras stöd i kampen mot dem han ser som terrorister.
Efter mötet sa Putin att de tre presidenterna kommit överens om att fortsätta samtalen om Syrien, och att de gemensamt strävar efter att normalisera situationen i landet.
Oljan
Ryssland och Iran är allierade men det finns saker för dem att reda ut. Sedan Ryssland börjat sälja rabatterad olja till Kina har Kinas inköp av iransk olja minskat kraftigt. USA och Trump återinförde sanktionerna mot Iran 2018 och efter det har försäljningen till Kina varit mycket viktig. De letar febrilt efter köpare och det påstås att oljetankrar fyllda med iransk olja ligger och väntar på att få en hamn att segla till. Irans svåra konkurrenssituation kräver att Putin visar förståelse och god vilja, kan man utgå ifrån.
Det statliga ryska gasbolaget Gazprom och det statliga iranska oljebolaget NIOC slöt ett samarbetsavtal på tisdagen värt 400 miljarder kronor. Samarbetet fokuserar på utbyte av teknologi, byggande av pipelines och exploatering av nya oljefält.
Attackdrönare
Det är en inofficiell sanning att Ryssland förhandlar med Iran om att köpa attackdrönare till kriget i Ukraina. Joe Bidens säkerhetsrådgivare Jake Sullivan sa nyligen att Iran planerade att förse Ryssland med flera hundra bestyckade drönare. Alldeles säkert kom frågan upp på mötet mellan ländernas presidenter.
Fortfarande, snart ett halvår in i kriget, har Ryssland problem med det ukrainska luftvärnet. Drönarna skulle ge ryssarna ytterligare ett vapen mot det och dessutom möjliggöra fler precisa attacker längre in i Ukraina.
Försäljningen skulle enligt Sullivan inkludera träning av ryska soldater i hur man hanterar farkosterna, kanske med start redan i juli.
Fördjupat samarbete mellan Ryssland och Iran
Ryssland och Iran lever under sanktioner från Västvärlden. Det är därför inte förvånande att de vill fördjupa sitt samarbete. Ayatolla Khamenei sa efter sitt möte med Putin att länderna borde börja handla med varandra i sina egna valutor och att den amerikanska dollarn måste fasas ut som världsvaluta. Han sa vidare att han vill ha ett långsiktigt samarbete och att de måste vara vaksamma på det bedrägliga Väst. Han sa också att Väst bär skulden för kriget i Ukraina.
För några veckor sedan reste höga tjänstemän från Iran till Moskva och förde samtal om att stärka ländernas valuta- och banksamarbete.
Vita huset, genom talespersonen John Kirby, kommenterade att Putins resa till Iran är ett bevis på hur isolerat Ryssland har blivit. USA arbetar dessutom aktivt för att stärka samarbetet mellan Israel och Gulfstaterna vilket skulle bidra till en ökad isolering av Iran i Mellanöstern.
De ekonomiska sanktionerna slår mot Ryssland, men samtidigt är det stora delar av världen som inte infört dem. Kina och Indien handlar med Ryssland i ökad utsträckning och samarbetsorganisationen Brics höll sitt årliga toppmöte i juni. Iran och Argentina har ansökt om att få bli medlemmar i organisationen.
Världen glider isär över frågan om kriget i Ukraina. I går nekade den sydamerikanska tullunionen Mercosur den ukrainska presidenten Volodymyr Zelenskyj att tala till deras pågående toppmöte. Storbritanniens förre premiärminister Tony Blair sa nyligen att vi ser slutet på Västvärldens politiska och ekonomiska dominans och att världen kommer att bli bipolär eller multipolär.
Prenumerera för 99 kr/mån!