Marcus Oscarssons karriär har gått stadigt framåt sedan han började arbeta för TV4 2012. Han har med hjälp av pedagogiska diagram och färgglada ballonger blivit en av Sveriges mest kända politiska kommentatorer. Med sitt bländande leende, kajalsminkade ögon och en någon utslätad småländsk dialekt inger han lugn och utstrålar kompetens för medelsvensson hemma i soffan.

Detta med kajal är han ganska ensam om i svensk media, som man alltså. Möjligen är det ett trick grundat i persisk tradition, mer om det nedan.

Vid en närmare granskning av Oscarsson träder en annan bild fram. Det finns ett stort frågetecken rörande den hållning han valt gentemot sina tittare och följare.

Vad hände egentligen under krismötet med cheferna på TV4 2016? Tar han bort omröstningar när han inte uppskattar resultaten? Varför raderar han sina gamla Facebookinlägg? Låt oss reda ut begreppen.

Uppväxt och karriär

Marcus Oscarsson föddes i Iran 1976 och blev tillsammans med sin bror adopterad av en svensk familj. Han växte upp i Odensås i Småland.

Detta med att Oscarsson föddes i Iran verkar dock vara ett känsligt ämne. 2019 kom den första rapporten om att det pågick idoga försök på hans Wikipediasida att ta bort informationen om hans födelseland. Det spekuleras också i om han tagit bort ett persiskt förnamn, Eskandar, och lagt till svenska namn.

Kriget om hans Wikipediasida blossade åter upp 2022, även då med anledning av hans födelseland. En redaktör har varit i kontakt med Oscarsson, som valt att ta bort sin information från så många sökbara sajter som möjligt. I nuläget står inte hans födelseplats angiven, och artikeln är semi-låst till och med efter riksdagsvalet i höst. Det innebär att bara betrodda redaktörer kan ändra i artikeln.

Oscarssons karriär kretsar kring två saker: journalistik och politik. Han har arbetat för lokaltidningar i sin hembygd: Vimmerby Tidning och Barometern Oskarshamns-Tidningen. Han arbetade under en period för ansedda brittiska tabloider som korrespondent i Sverige, bland annat The Daily Telegraph och Daily Mail. Som utbildad statsvetare har han gått Regeringskansliets aspirant- och diplomatprogram, arbetat för Finansdepartementet och på Miljöpartiets riksdagskansli, som opolitisk tjänsteman.

Hans karriär tog dock rejäl fart först efter han blivit anställd på TV4, då han också parallellt kunde bygga upp en stor plattform på Facebook. Allting såg ut att peka rakt upp för Oscarsson, han blev till och med prisad med Begriplighetspriset 2015. Men snart dök det upp mörka moln på Marcus himmel.

Alex Schulman och uppsträckningen

I november 2016 publicerar Oscarsson ett inlägg på Facebook som kommer att förändra allt. I inlägget redovisar han en lista på fem saker som Europa bör göra för att komma till rätta med sina stora problem gällande invandring och islamism.

För att förstå sammanhanget måste man betänka att 2015 var det stora migrationskaosets år, då miljontals människor strömmade in i Europa från Mellanöstern, Afghanistan och andra platser. Den socialdemokratiska regeringen lät detta ske, men vände på en femöring i november 2015 och vidtog vissa åtgärder för att strama åt inflödet av människor. Samtidigt var den mediala eliten och vänsterpolitikerna fortfarande väldigt positiva till invandring och mycket känsliga för avvikande röster. Att på något sätt kunna förknippas med Sverigedemokraterna var tabu.

Detta var Oscarssons fem punkter:

”1) EU måste satsa mycket mer på att marknadsföra allt bra man åstadkommer samt identifiera och eliminera det dåliga.
2) Säkra Europas gränser med full kraft, dvs fungerande gränskontroll vid EU:s yttre gräns. Särskilt mot Turkiet. En repris av fjolårets flyktingström riskerar att helt knäcka EU. Turkiet bör fråntas sin möjlighet att pressa EU.
3) Betydligt ökade insatser i närområdet. Morgondagens flyktingläger behöver ha mycket högre standard än idag.
4) Ett nytt anti-flyktingkriscenter i Europa med syfte att så tidigt som möjligt lösa uppblossande konflikter och minimera risken för att folk ens ska behöva bli flyktingar som flyr krig. Det får aldrig komma en Assad 2. Militära alternativ oberoende av USA är en självklarhet.
5) Ett stort reformprogram för att med maximal kraft stoppa all islamism i Europa, dvs militanta grupper.”

Kritiken lät inte vänta på sig. Många tyckte att han blandade ihop två roller, dels sin yrkesroll som förmedlare av politiska nyheter och analyser, dels sin privata roll med sina egna åsikter.

Att detta ihopblandande av roller funnits i årtionden, där journalister och andra inom media haft politiskt korrekta åsikter, spelade såklart ingen roll. Det var fel sorts åsikter som gjorde en person misstänkt, som ansågs förstöra en journalists trovärdighet.

Mediekändisarna Alex Schulman och Sigge Eklund kritiserade Oscarsson i sin podcast. Med en stor följarskara och med sina djupa förankringar i medieeliten fick man också gehör.

Från Expressens artikel som refererar från podcasten:

”– Det här är så jävla kusligt och intressant. Han är den perfekta blandningen av Bert Karlsson och Jimmie Åkesson. Han är både folklig och gapig, säger Alex Schulman.

Schulman hävdar att Oscarsson kan vara på väg att bli politiker och skräder inte orden i sin dom över TV4-profilen:

– Jag tror att vi måste ta honom på allvar och han måste stoppas – framför allt av TV4, säger Schulman i podden.”

Han måste stoppas, ansåg Schulman. Expressens journalister var väldigt intresserade av att få en kommentar personligen från Oscarsson och dök upp oanmälda utanför hans bostad. Men han ville inte låta gamarna få napp, så han flydde enligt egen utsago från sin bostad via balkongen, och tog in på hotell i stället. Expressen tillbakavisade detta som ”fake news”, men tidningen har förföljt människor vid andra tillfällen. Läsaren får själv avgöra vem som är mest trovärdig.

Strax därefter följde ett krismöte med Oscarsson och hans arbetsgivare TV4. Det var helt klart att han misstolkat sin roll och inte förstått vilka spelregler som gäller. Utomstående vet inte exakt vad som sades på mötet. Men det är klart att han fått sig en uppsträckning och förstått att han måste hålla sig inom vissa ramar för att kunna behålla sin tjänst. Nu började han anpassa sig.

Första åtgärderna

Tidigt 2017 stramade Oscarsson åt kommentarsfälten på sina inlägg. Mängder av inlägg togs bort och han hyllade oförblommerat G7-ländernas utspel om att sociala medier-jättarna måste ta i med hårdhandskarna mot avvikande röster. Inlägget finns inte kvar på Facebook, men finns kvar i en kommentar på Flashback:

”Bravo! Bravo! Bravo! 👏 👏 👏
Yttrandefrihet har inget att göra med lögner, hot, hat och extremism på nätet. Facebook och Twitter har misskött sig kraftigt under många år och det är först under galgen som Facebook försöker bättra på sitt dåliga rykte fem i tolv.
Sverige behöver följa efter och se vad vi kan göra för att stoppa alla dumheter i sociala medier. Det är partiledarna i de åtta riksdagspartierna som kan agera. Precis som Theresa May, Angela Merkel, Emmanuel Macron, Justin Trudeau och alla de andra nu jobbar för.”

Han gick vid denna tid också ut och hyllade Tysklands åtgärder mot näthat och spridandet av falska nyheter. Tysklands regering hade 2015 anlitat Anetta Kahane, vänsterjournalist med en bakgrund som informatör åt Stasi. Hennes roll var att leda en grupp som skulle ta bort näthat från sociala medier.

Det är oklart om Oscarsson inte gjort sin research, eller helt enkelt inte brydde sig. Huvudpoängen för honom var nu att gå på linjen att oliktänkande utgör ett hot och att deras inlägg och konton måste rensas bort från stora sociala medier. Givetvis under förevändningen att skydda demokratin.

Den misslyckade balansakten

För att förstå varför han agerar så här måste man förstå vilket val han ställdes inför. Antingen skulle han fortsätta och ge förslag, som sina fem punkter nämnda ovan. Detta skulle med stor sannolikhet få ske utanför TV4 och de andra stora mediehusen. Eller så skulle han få fortsätta på en av cheferna godkänd väg.

I andra länder är det mycket färre problem med statsvetare och experter som gör egna analyser av sakpolitiska frågor. En karriär där Oscarsson skulle få vara sig själv till hundra procent skulle innebära en politisk stämpel, där etablissemanget skulle hamra in att han nu stod till höger i sina analyser. Inte för att sakfrågorna han skulle framföra för alltid skulle vara höger, för så går det inte till i Sverige. Både Moderaterna och Socialdemokraterna stjäl skamlöst politiska förslag från Sverigedemokraterna som för bara några år sedan stämplades som rasistiska.

Det val Oscarsson gjorde för också med sig en konstant oförmåga att förhålla sig kritisk till staten och dess myndigheter. Enligt Oscarsson är kritik mot Säpo, på hans Facebookkonto, nu förbjudet. Detta eftersom ryska och kinesiska element vill splittra Sverige. Det är säkert helt sant att det finns en sådan agenda från främmande makt. Det innebär dock inte att det inte finns relevant kritik mot Säpo, både nu och i framtiden. Samma resonemang kan man applicera på vilken myndighet som helst.

Valet innebär inte heller att han slipper kritik. Alex Schulman lurar i faggorna och håller en lätt men konstant press mot Oscarsson, för att visa att han har ögonen på sig. Vi ser dig, vi vet vad du gör och du ska passa dig noga.

Detta blir tydligt i en krönika 2018. Där anklagar han Oscarsson för att återigen gå Sverigedemokraternas ärenden, genom att lansera deras vallåt. Samtidigt riktar han också mycket relevant kritik mot Oscarsson när han påpekar att denne stekt bacon i smör:

”Häromveckan skulle han prata om ’valfläsk’, och illustrerade detta genom att steka bacon i studion. Där stod han och slabbade med stekspade och jag noterade att han tog en ordentlig klick smör innan han la ner baconet, och jag tänkte på alla barnen som tittade, hoppas de är förståndiga nog att veta att bacon steker man i eget fett.”

Det sista citatet kan tyckas onödigt, men det ger en fingervisning om hur det står till med Oscarssons allmänbildning. Det ska vi återkomma till.

Oscarsson började också bli mer rabiat med censuren i sitt kommentarsfält och varnade invandringskritiker för att vara för ärliga med sina åsikter. Enligt lagarna om hets mot folkgrupp får man exempelvis inte uttrycka sig på vissa sätt och prata om folkgruppers IQ. ”Det är ett allvarligt brott som kan göra det mycket svårare att få jobb, svårt med vänner och fritid när sådant kommer ut”, skriver han och exemplifierar en kvinna i Hälsingland. Trots att hela lagstiftningen pushats fram av aktivister får han det att framstå som att det är att ta ansvar.

Han har även i andra fall lutat sig mot utländsk påverkan för att fördöma vissa åsikter bland sina följare. I april 2018 hettade det till i Syrien och president Trump hotade med strategiska bombningar. Här tog Oscarsson ställning för ett eskalerande av situationen som kunde ha lett till krig mellan Ryssland och USA.

Samtidigt varnade han för att personer i kommentarsfälten med en avvikande åsikt var rysstroll. Anledningen var enligt Oscarsson en påstått koordinerad attack mot flera svenska partiledare.

”Ebba Busch Thor (KD) har på Twitter givit tummen upp för aktionen att slå ut Assads kemvapenfabriker men attackeras och smutskastas av rysstrollen”, skrev han i ett inlägg.

Mönstret är här tydligt: rimlig kritik kan hela tiden avskrivas som påverkan från främmande makt.

Oscarsson har också en policy om att ta bort sina inlägg fyra till fem dagar efter publicering. Detta givetvis med anledning av att inga misshagliga kommentarer ska få stå kvar orörda. Påpassligt nog blir det därmed också mycket svårt att kartlägga Oscarssons utspel över tid.

Omröstningar försvinner

Pressen på media under coronapandemin har varit stor. Många har under tidens gång ändrat åsikt efter vad som varit mest fördelaktigt just där och då. Munskydd är dåliga, munskydd är plötsligt bra.

Oscarsson lägger regelbundet upp omröstningar om olika frågor, men vid minst två tillfällen har utfallet till synes blivit ”fel”. Och därför har suspekta ändringar skett, till exempel i november 2021.

Då frågade han vad läsarna tycker om vaccinpass. Under dagen från att omröstningen lades upp togs den ned och lades upp igen ett antal gånger, varje gång ökade ja-sidan. Från att 92 procent röstat nej till att bli närmare 50 procent åt vartdera alternativet.

Även en tidigare omröstning om vaccinpass från juli samma år försvann märkligt nog. Frågan löd: ”Vad skulle du tycka om även Sverige införde krav på vaccinpass för olika aktiviteter?” Först var svaren ganska jämnt fördelade mellan jättebra och jättedåligt. Sedan var det 94 procent som tyckte jättebra, och en stund senare var omröstningen raderad.

Mönstret är ganska tydligt: om regeringen beslutat om vaccinpass vill inte Oscarsson göra sig till megafon för en fientligt inställd opinion.

Hur är det med allmänbildningen?

En höjdpunkt för medieprofiler är att bli inbjudna att delta i frågeprogrammet På spåret i SVT. Morgonposten har redan rapporterat om Carina Bergfeldts medverkan och lämpligt nog ska nu även hennes kompanjon i tävlingen kritiseras. Bra för jämställdheten, helt enkelt.

Många av de tävlande paren kompletterar varandra på ett eller annat sätt. En är duktig på sport och mat, en annan på musik och film. En är äldre och kan 70-talspolitik, den andra är yngre och känner till den moderna kulturen bättre. Paret Bergfeldt/Oscarsson kompletterade inte varandra särskilt bra alls. Båda sades på förhand vara experter på USA och beresta i landet. Båda har varit mycket framstående i sitt gebit, i respektive stora tv-kanaler. Ett tänkt superpar.

Läser man en uppdiktad berättelse, men byggd på Oscarssons bild av sig själv, får man intrycket av att han är mycket allmänbildad och världsvan. Att han lever och andas politik på alla nivåer.

”Weekenden börjar ofattbart bra. Kina har infört flerpartisystem och kandidaten som leder deras primärval vill halvera Försvarsmakten och investera i sjukvård och miljö i stället. Saudiarabiens diktator har ersatts av en kvinnlig folkvald premiärminister, Syrien har byggts upp igen, Sydafrikas kriminalitet har fallit kraftigt, Ryssland har sökt medlemskap i Nato och Nobelpriset i medicin går till den som kommit på cancerns botemedel.

Plötsligt vaknar jag med ett ryck och inser att jag slumrade till när planet från min resa till Denver landar i Stockholm på fredagskvällen. Bredvid mig sitter en äldre man. Han säger: ’Jag trodde aldrig att Berlin skulle återförenas, Baltikum bli fritt, Spanien bli demokrati och Aung San Suu Kyis parti skulle vinna valet i Burma. Allt är möjligt.’”

Han skriver även att han hugger ved med sin far i Småland och där får en lagom dos landsbygdsperspektiv med sig hem till Stockholm. Perfekt förberedd för en tävling som På spåret kunde man tro.

Men paret Bergfeldt/Oscarsson fick bara 18 poäng i sin första match, vilket är mycket dåligt. Det gick bättre i andra matchen, men man förlorade även den och blev utslagna ur tävlingen. De lyckades också med bedriften att få noll poäng i ett tävlingsmoment.

2022 och showen rullar vidare

Det är valår, coronarestriktionerna ser ut att lättas upp och Marcus Oscarsson är fortfarande på hugget. Inför demonstrationen mot vaccinpass lördagen den 22 januari ekade Oscarsson Säpos varningar på sin hemsida. Achtung, varning för högerextremister som värvar människor med konspirationsteorier!

Det finns ingen uppdatering efteråt om demonstrationen som drog runt 9 000 personer. Det står inget om de fredsbejakande extremisterna från falungong som var där och delade ut flygblad och tidningen Epoch Times.

En nyfiken journalist hade kunnat hitta saker att kritisera och inte bara vara megafon åt myndigheterna. Men Oscarsson slutade vara nyfiken för flera år sedan.

Filip är reporter på Morgonposten.