CARINA BERGFELDT är en djupt osäker person som uttalar sig tvärsäkert om det mesta, med påståenden formade av känslor och musikaler – men inget stoppar vandringen uppåt i karriärtrappan – är det för att hon inte tyngs av några kunskaper?

Carina Bergfeldts karriär har gått rakt uppåt sedan hon blev SVT:s korrespondent i USA. När hon i januari 2020 lämnade uppdraget var det med både en doktorshatt från Umeå och kritik från Granskningsnämnden i bagaget. År 2022 belönas hon med en andra säsong av sin talkshow Carina Bergfeldt. Det har stormat kring henne, men 2019 hade hon trots allt en anständig förvärvsinkomst om 956 000 kronor.

Bergfeldt började som USA-korrespondent för SVT i mars 2016. Kritiken lät inte vänta på sig. Hon anklagades omgående för att vara partisk till förmån för demokraterna och för att vara för kritisk mot presidentkandidaten Donald Trump.

År 2018 startade SVT Trump-tisdagar i Morgonstudion för att öka bevakningen av presidenten. I ett reklaminslag för programmet framstår det som att kaoset kring Donald Trump är självförvållat – ett utslag av presidentens oberäknelighet och inkompetens. Bergfeldt pustar ut efter ha läst upp en lång rad av händelser kring presidenten och motiverar på det sättet beslutet att ha ett specialavsnitt om honom.

Den konservative USA-kännaren Ronie Berggren bevakade presidentvalen 2016 och 2020 noggrant och är kritisk till Bergfeldts prestation som SVT-korrespondent. I en intervju ger han exempel på hennes politiska slagsida. 

Hon sa: ”Det finns länder där sjukvård är gratis och det finns länder där det inte är det.” Berggren menar att det är ett sätt för henne att kritisera det amerikanska sjukvårdssystemet och ta ställning för ett svenskt välfärdssystem. Men inte ens det svenska systemet är gratis utan finansieras genom skatter och avgifter, påpekar Berggren.

Bergfeldt kritiserade Trumps uttalanden om massmördaren Stephen Paddock som sköt ihjäl 60 personer och skadade över 800: ”När Donald Trump höll en presskonferens så nämnde han aldrig ordet terrorism, utan i stället gör man som man brukar här i USA när det är en vit ensam gärningsman; man kallar honom ensamvarg.”

Trots att motivet för dådet aldrig fastställts påstod Bergfeldt att han är terrorist och att han särbehandlas av Trump för att han är vit. Han var de facto en ensamvarg, påpekar Berggren, eftersom det krävs ett politiskt eller religiöst motiv för att räknas som terrorist. 

Berggren var även kritisk till Bergfeldts företrädare Erika Bjurström och menar att SVT konsekvent rekryterar personer som står politiskt till vänster. 

Ett inslag om Trump i SVT den 12 januari 2018 anmäldes till Granskningsnämnden. I inslaget sa Bergfeldt följande: 

”Han har tidigare sagt att mexikaner skickar våldtäktsmän till USA, han har sagt att man ska införa ett muslimförbud, han har sagt att det fanns fina människor bland nynazisterna i Charlottesville och han har sagt att svarta personer som knäböjer under nationalsången är dumma.”

Hedersdoktor trots osaklighet

Detta räckte dock inte för fällning, eftersom Granskningsnämnden menade att påståendet visserligen är osakligt, men att det ska ses som en tolkning av vad presidenten tidigare sagt och inte som ett faktauttalande. Det felaktiga uttalandet om händelserna i Charlottesville har även till denna dag förts vidare av nuvarande presidenten Joe Biden.

I november 2020 gillade hon en tweet där en person firade att Donald Trump förlorat valet. Hon tog sedan bort gillandet, utan att kommentera det. 

Trots upprepade fel och kritik för sin USA-bevakning blev hon i oktober 2018 utnämnd till hedersdoktor vid Umeå universitet. Motiveringen var att hon ”bidrar på ett utomordentligt sätt till spridande av kunskap om vår samtid och utgör en motvikt till det nutida fenomenet falska nyheter”. Man måste här ställa sig frågan om Bergfeldts felaktigheter beror på okunskap eller kommer ur hennes egna politiska värderingar. 

Bergfeldt föddes i Götene 1980 och inledde sina journaliststudier på Göteborgs universitet 2002. Hon fick jobb som reporter på Aftonbladet efter examen och arbetade där i tio år innan hon blev anställd av public service.

Hennes stora genombrott kom 2012 då hon tilldelades Stora journalistpriset i kategorin Årets berättare för sin bevakning av attentatet på Utøya.

År 2015 utkom Bergfeldts reportagebok Sju dagar kvar att leva. Boken är byggd på intervjuer med dödsdömda fångar, präster, anhöriga och andra personer runt omkring i Texas. I en intervju med ärkebiskop Antje Jackelén reflekterar hon kring innehållet, som de anhörigas reaktioner vid avrättningarna eller hur det är att sitta i dödscell i åratal och vänta på att dö.

Det blir intressant när samtalet leds in på att 60 procent av dem som dömts till döden är svarta, medan de utgör bara 15 procent av befolkningen. Detta gör Bergfeldt sorgsen och hon kallar det ”den uppenbara rasismen”. Jackelén påstår sedan att mordfrekvensen är lägre i delstater utan dödsstraff, som ett argument mot dödsstraffets avskräckande inverkan.

Gör svart till vitt

Morgonposten har studerat statistik från FBI från 2019 som visar att 55,9 procent av alla mördare i USA det året var svarta, i fallen där mördarens rasbakgrund var känd. Det var åtta gånger vanligare att en svart person var gärningsman än en vit, men 91 procent av alla svarta mordoffer bragtes om livet av en svart gärningsman. Det är nio gånger av tio en svart person som dödar en annan svart person.

Någon vidare förklaring till den påstådda rasismen ges inte i intervjun. Men det är rimligt att tro att Bergfeldt är positiv till förklaringsmodellen att svarta amerikaners problem beror på strukturell rasism och historiska orättvisor. Detta är året innan hon blir rekryterad till SVT för att bli USA-korrespondent. Kanske hade cheferna på public service läst hennes bok och såg den som så pass bra att det hjälpte henne att få tjänsten. Kanske avspeglade Bergfeldts syn på rasism, familjebildning och välfärdssystem den som cheferna på SVT själva hyser. 

Bergfeldt skriver i ett par inlägg på Twitter den 17 maj 2021 att det är viktigare att stödja HBTI-rörelsen än syttende mai, Norges nationaldag, som infaller samtidigt. I inläggen har hon lagt in den välkända Prideflaggan, men också transflaggan som blivit populär de senaste åren. Flaggan är ljusblå och rosa i varje ände vilket symboliserar pojk- och flickbebisar, medan det vita fältet i mitten symboliserar könsneutralitet eller pågående transition.

Morgonposten har tidigare berättat om J.K. Rowlings kamp för biologiska kvinnors rättigheter mot translobbyn i Storbritannien. Vi har även tagit upp den dolda sidan av mördaren Anton Lundin Pettersson, den som massmedia inte fokuserade på. Där ställdes hans djupa intresse för transsexualism i öppen dager. 

På tal om bebisar så är Bergfeldt inte blyg med att använda sin son Hamilton för att visa sitt stöd för HBTQ-rörelsen. Hon skriver ibland inlägg i en humoristisk ton, men som är direkt avsedda att framhäva hennes egen politiska värdegrund. I en tweet den 9 juni 2021 står hennes son klädd i overall i Pridefärgerna och med en bok i händerna. Tweeten lyder: ”Min mamma åkte till USA men allt jag fick var propaganda.” Boken är riktad till barn i åldern 4–10 år och heter Little Feminist: Celebrating 25 Amazing Women Throughout History. Den berättar om en mängd vänsterorienterade kvinnorättskämpar, med ett par undantag som Kleopatra och drottning Elizabeth. 

Även om alla i boken är kända personer sticker en ut lite extra: Gloria Steinem. Hon var inte bara en känd feminist, utan arbetade under 50- och 60-talen med ekonomiskt stöd från CIA. 

Hillary ska forma sonen

En annan person i boken är Hillary Clinton, som var Donald Trumps motståndare i valet 2016. Efter den kritik som Bergfeldt fick för sin bevakning av valet kunde man tro att hon skulle vara lite mer försiktig och inte utse Clinton som förebild för sin son. Hillary Clinton blev först världskänd när hon försvarade sin man Bill Clintons otrohet inför presidentvalet 1992. Hon var också delaktig i destabiliseringen av Libyen och Syrien under arabiska våren på 2010-talet. Det finns många som rest frågetecken kring författarnas val att ha med Clinton, som många feminister anser saknar trovärdighet.

Bergfeldt har tidigare mött kritik för sitt sätt att visa upp Hamilton i sociala medier. Hon säger sig göra övervägningar med sin man om sonens integritet. Hon lägger alltid ut bilder där han är glad och mår bra, och aldrig något förnedrande. Vad Hamilton kommer att tycka när han blir äldre om att han fått stå som modell för en bok om krigshetsaren Hillary Clinton och CIA-feministen Gloria Steinem återstår att se. 

Hon beskriver sin uppväxt med sin obehaglige fader som hemsk. Hon bär på ett mörker och när en ständig känsla av att inte vara bra nog. Konstant rädsla för att bli lämnad. Hon kräver att varje morgon få sms från sin man där han skriver att han inte kommer att lämna henne. Är det därför hon vill att Hamilton ska bli feminist, för att hon tror att det är en garanti för att han ska växa upp och bli en man som är stark och trogen?

Det finns också en märklig historia bakom valet att ge sonen namnet Hamilton. Namnet är inspirerat av USA:s förste finansminister Alexander Hamilton. Inspirationen kom inte efter att Bergfeldt läst om honom i en historiebok, utan efter att ha sett en modern musikal om honom fyra gånger. 

”Han var kreativ, han älskade det skrivna ordet, han bekämpade slaveri, han krigade för sitt lands frihet, han var en överlevare utan dess like”, påstår Bergfeldt. Men stämmer det?

Morgonpostens chefredaktör Boris Benulic skrev om namnvalet på sin blogg i november 2021. Där får vi veta att Hamilton inte var någon ”good guy”, utan var en starkt bidragande orsak till massmorden på indianer och utbyggnaden av den stora federala staten i USA. Musikalen bygger på en biografi över Hamilton av Ron Chernow, som tidigare skrivit ”uppskattande levnadsteckningar över rövarbaronsläkterna Morgan och Rockefeller”. Han var alltså inte en frihetskämpe som bekämpade slaveriet. Att Bergfeldt faller för sådana moderna propagandaspektakel säger något om hennes grunda och insiktslösa USA-rapportering. Dessutom borde hon känna till det, eftersom hon säger sig vara mycket intresserad av ursprungsbefolkningar.

I morgondagens avslutande del berättar vi bland annat om Bergfeldts halvbror, hennes Afghanistaninsamling, och så försöker vi förstå varför hon fick vara med i På spåret.