Inget skadestånd för 500 personer som drabbades av narkolepsi av vaccinet mot svininfluensan. Enligt EU-lagar kan inte stater hållas skyldiga för biverkningar som på förhand är okända. Men lagarna säger också att stater har rätt att genomföra massvaccineringar utan att känna till exakt hur det kommer påverka människor. När det gäller kriminella som suttit felaktigt häktade är det desto enklare att få skadestånd. Bara i ett fall av tio sänks skadeståndet. Men utlåtandet gör också att man kan fråga sig om hur det blir med covidvaccinen, där närmare 100 000 biverkningar rapporterats.
Justitiekanslern slår fast att svenska staten inte är skyldiga att betala skadestånd till personer som drabbats av narkolepsi av vaccinet mot svininfluensan 2009. 500 drabbade och cirka 1 600 anhöriga hade begärt totalt 363 miljoner kronor i skadestånd av staten.
Men man får nu avslag, Justitiekanslern anser att det inte funnits skyldighet från statens sida att informera om den okända, förhöjda risken för narkolepsi, skriver SVT Nyheter.
Svininfluensan kom 2009 och är ett influensavirus typ A av subtypen H1N1. Det beräknas ha skördat 284 000 offer och spreds över hela världen. Den var den första influensan att klassas som pandemin sedan Hongkonginfluensan 1968.
I Sverige avled 26 personer av influensan, av totalt 89 personer totalt som dog av någon typ av influensa 2009. Ungefär 60 procent av befolkningen vaccinerade sig med pandemrix, alltså det vaccin som sedan visade sig ge förhöjd risk för narkolepsi. Det motsvarar 6,1 miljoner doser. 4 380 misstänkta biverkningar rapporterades.
Stämningen utgick ifrån att staten brustit i sina förpliktelser vad gällde att informera om hälsorisker med vaccinen, skriver Dagens Juridik. Justitiekanslern menar också att man inte heller varit skyldiga att informera om den testprocedur man använde inom EU, som föregick godkännandet av vaccinet.
Justitiekanslern dömer även ut skadestånd till personer som exempelvis suttit häktade, men sedan frias. Vi har rapporterat om det, som med den utländske lastbilschauffören som fick 560 000 kronor efter suttit felaktigt häktad för narkotikabrott i sex veckor. Han fick ett högre belopp på grund av bristande sanitära funktioner i cellen.
Gängkriminella har också satt i system att maximera skadeståndet från Justitiekanslern. En gängkriminell från Satudarah satt häktad i nio månader. Han dömdes till 12 års fängelse, men friades helt i hovrätten. Genom att tiga under utredningen blev häktningstiden så pass lång, och på så sätt fick han också ut mer pengar. Det är satt i system, kostar skattebetalarna och gör brottsutredningarna svårare.
Att sätta ned ersättningen händer väldigt sällan. En granskning av Dagens Nyheter visar att det bara händer i ett fall av tio, på grund av lagstiftningens utformning och praxis från Högsta domstolen.
Snabbspår med slopat ansvar
Men i Justitiekanslerns utlåtande framgår också att det finns ett snabbspår för att godkänna vaccin vid pandemisituationer. Det togs fram 2003 i samband med fågelinfluensan, och gäller vaccin inom EU.
Det gör att vissa ”icke-kliniska och kliniska uppgifter” kan saknas. Man tar fram ett prototypvaccin som sedan kompletteras med data från det pandemivaccin som tas fram. Producenten får sedan följa upp med vidare tester och undersökningar.
Vidare skriver man att ”storskaliga säkerhetsdata för pandemivaccinet genereras slutligen genom användning av vaccinet under en pandemi.” I praktiken får man veta mer exakt hur vaccinet fungerar först efter att det använts på människor. Det gäller även vid säsongsinfluensan, där ett prototypvaccin modifieras.
Vid svininfluensans utbrott hade således statens stora befogenheter enligt Europadomstolen, där massvaccineringar var ett sätt att skydda befolkningen. Staten kunde inte vänta tills att kunskapsläget om svininfluensan och vaccinet var bättre. Vad gäller okända risker skriver man:
”Staten kan exempelvis inte lämna information om något som den inte har känt till eller inte borde ha känt till och kan inte heller se till att någon annan aktör lämnar sådan okänd information. Informationsplikten ska alltså inte uppfattas som att det i fråga om t.ex. läkemedel finns en skyldighet att informera om risker som ännu inte är eller inte borde ha varit kända. Det vore att lägga en orimlig börda på staten.”
Vägledande för andra fall?
Vi har under 2021 och 2022 haft en omfattande massvaccinering mot covid 19 i Sverige, och övriga världen för den delen. Frågan är om Justitiekanslerns utlåtande om narkolepsi blir vägledande för eventuella kommande stämningar mot staten, från personer som drabbats av biverkningar av covid-vaccinen.
I Sverige är vaccineringsgraden för personer över 18 år, som tagit minst en dos vaccin, 88,1 procent. För två doser är den 86,3 procent och för tre doser 66,6 procent. Antalet doser är alltså betydligt högre än för pandemrix, där en dos var standard.
Antalet rapporterade biverkningar är till och med 31 maj 99 585, enligt Läkemedelsverket. Den absoluta majoriteten handlar om huvudvärk, feber, trötthet, skakningar, frossa, smärta i armen där vaccinet injicerades, och liknande.
I 431 fall har biverkning av vaccin rapporterats som orsak till dödsfall. Läkemedelsverket skriver att man inte kan ge en exakt siffra för hur många som avlidit, utan bara skriva ut antal anmälda dödsfall. Dödsfallen i fråga kan också bero på andra faktorer hos den avlidne, som sjukdomar och andra läkemedel.
Det är i skrivande stund oklart om det påbörjats liknande processer, likt den tidigare nämnda med narkolepsidrabbade och deras anhöriga. Det blir i så fall intressant att se om Justitiekanslerns utlåtande i det fallet gäller även i fall som rör covidvaccinen.
Prenumerera för 99 kr/mån!