Sommaren 2020 drog BLM-protesterna i gång i USA. Upprörda aktivister demonstrerade till stöd för George Floyd som dog efter ett polisingripande. Trots att man infört olika restriktioner för covidpandemin tilläts tusentals demonstranter löpa amok i flera amerikanska städer. Stor skadegörelse på fastigheter blev ett resultat.

BLM spreds även till andra länder i västvärlden, däribland Sverige. I juni 2020 startade demonstranter i Göteborg ett upplopp på Heden. Privatpersoner och poliser utsattes för våld och många näringsidkare fick butiksfönster krossade. 24 personer dömdes senare för sin medverkan i upploppen.

Ett antal profilerade opinionsbildare av olika slag tog ton för BLM och ville upplysa svenskarna om deras ingrodda rasism. Två år har gått sedan den sommaren, vi har tagit reda på vad dessa personer gör i dag.

Från svart kamp till klimatkris

Företeelsen BLM har funnits i Sverige sedan åtminstone 2016, men utan en central organisering. Två profiler som ville se mer av den amerikanska rörelsen i Sverige var Victoria Kawesa, då partiledare för Feministiskt initiativ, och Araia Ghirmai Sebhatu från organisationen Black Coffee. Båda var varma förespråkare av att ”belysa våld mot svarta kroppar”. Kawesa blev sedermera dömd för misshandel av en person vid en tunnelbanespärr. 2017 dömdes hon också för upphovsrättsbrott. Kawesa har lämnat politiken.

Den organiserade svenska grenen av BLM, Black Lives Matter Sweden, startades av gambiskan Aysha Jones. Hon menar att alla svarta kommer in i kampen för rättigheter direkt från födseln. Att deras ”kroppar automatiskt blir politiska”. Hon sade också att hennes hemstad Örebro hade för lite mångfald under hennes uppväxt, och att hon fick vidbrända köttbullar kastade mot sig i skolmatsalen. Hon försökte därför undvika köttbullar under tio års tid, men när hon var tvungen åt hon dem med vemod.

Hon ansåg att människor som kritiserade BLM-demonstrationerna hade en dubbelmoral. Detta då man inte hade problem med att folk åt lyxluncher på Stureplan eller trängdes på badstränder, men hade något emot att ”andra kämpar för sina liv”.

Jones uttryckte i december samma år sin rädsla för poliser och ordningsvakter, där det kunde finnas förklädda rasister och nazister. Hon påstod att ”rapporter avlöser varandra” om människor med sådana åsikter som ”lämnar bomberjackor och stålhättor” för ”’civiliserad’ klädsel”.

Jones blev nominerad till årets stockholmare av Sveriges Radio P4 Stockholm och SVT Nyheter Stockholm. Hon såg ut att bara få en procent av rösterna, men gick då ut hårt mot en annan tävlande, Jeanette Höglund som driver organisationen Vid Din Sida till hjälp för hemlösa pensionärer. Detta då Höglund hade kopplingar till Sverigedemokraterna. Hon påstod då att public service var motståndare till hennes svarta svenska kropp.

Organisationen BLM Swedens Twitterkonto har varit inaktivt sedan oktober 2021, då man deltog i en demonstration tillsammans med klimataktivisterna Fridays for Future. Man undertecknade ett gemensamt upprop i en debattartikel i Aftonbladet. Från Fridays for Future fanns Greta Thunberg med som representant för lokalavdelningen i Stockholm. Man påpekar att Kina är landet i världen med mest utsläpp, men påstår att Europa sedan 1700-talet är den främsta kontinenten till att skapa klimatkrisen. Därför anser man att rasism och klimatproblem går hand i hand.

Thunberg hyllade även demonstrationerna 2020 och sade att ”orättvisor kan inte ignoreras längre”. Och menade att människor nu ”börjat hitta sin röst” och förstått att man kan göra skillnad.

Andra aktivister

I både USA och Storbritannien vandaliserades statyer som ansågs vara kopplade till rasism och kolonialism. I Sverige höjdes röster för att ta bort statyn av Carl von Linné, bland annat av aktivisten Lovette Jallow. Jallow uttryckte sitt ogillade för Carl von Linné-statyn i Humlegården. Hon ansåg att den stirrade på henne när hon åt lunch i närheten.

Jallow torgförde idén om Carl von Linné som skapare av rasbiologin, vilket andra aktivister och akademiker också påstått. Jallow har precis som Jones rötterna i Gambia och kom i ropet 2019 då hon tilldelades Raoul Wallenberg-priset för sitt arbete med organisationen Action for Humanity. Syftet med organisationen var att kämpa för marginaliserade grupper och minoriteter.

Jallow är bosatt i England sedan nio år men glömmer inte Sverige. I maj blev hon internationellt uppmärksammad i Swedengate. Hon och ett par andra aktivisters påstående om snåla svenskar, som inte bjuder barnens kompisar på mat, gick viralt i sociala medier.

Kritiken mot statyer spred sig till andra aktivistorganisationer, en måltavla blev statyn över Gustav III på Skeppsbron i Stockholm. Afrosvenskarnas riksförbundsordförande Kitimbwa Sabuni menade att Gustaf III tog Sverige in i den transatlantiska slavhandeln och ifrågasatte att han skulle få stå staty på offentlig plats.

Sabuni är född i Burundi och har över femton års aktivism bakom sig. Förutom Afrosvenskarna så har han varit talesperson för Muslimska mänskliga rättighetskommittén. Han kritiserade nyutgivningen av Tintin i Kongo 2005, som han påstod innehöll en klassisk kolonial rasistisk skildring av afrikaner. Han menar också att hårdare tag mot kriminalitet och hederskultur bottnar i en rasistisk kolonial logik.

Sedan 2017 är Sabuni utvecklingsledare på Länsstyrelsen i Stockholm. Där har han bland annat skrivit handboken Vit, brun eller svart som ger verktyg till företag att hantera frågor om inkludering och hudfärg.

En annan som uttalade sig under sommaren 2020 var Bilan Osman, föreläsare och skribent på Expo. Precis som Jallow gillar hon inte Carl von Linné och klagar på att Sverige och Danmark deltog i slavhandeln. Hon påstår också att Sverige varit ”vithetens högborg”. Numera är hon även skribent på ETC och medverkar i podden Jökungen med en socialdemokrat och en tidigare medarbetare på Inte rasist men, en organisation kopplad till Socialdemokraterna.

Osman arbetar också på en bok som handlar om ”rasistiskt motiverade skolskjutningar, tonårskärlek, antimuslimska attityder och radikalisering i en fiktiv stad”.

BLM fick stöd av många personer som själva inte är svarta. Artisten Zara Larsson är ett exempel, hon skrev på Twitter “ACAB” (all cops are bastards, reds. anm.) vilket betyder ungefär: alla poliser är svin.

Spotify, med medgrundaren Daniel Ek som fortfarande är vd, stödde BLM helhjärtat och donerade 100 miljoner kronor till antirasistiska organisationer 2020.

Man lade också till åtta minuter och 46 sekunder av tystnad i spellistor och i sin egen podcast. Detta för att symbolisera tiden polisen Derek Chauvin höll sitt knä på George Floyds nacke.

Ett initiativ inom företaget var Black Coaching Initiative, där 60 BLM-medlemmar fick ledarskapsträning och 30 stycken fick träning i att utveckla sitt personliga varumärke. Detta trots den stora ekonomiska skada BLM skapade med upplopp i 140 amerikanska städer. Notan landade på uppskattningsvis 20 miljarder kronor.

Det har också framkommit att flera ledare för BLM använt organisationens pengar för privata syften. Grundaren Patrice Cullors köpte flera lyxvillor och försåg anhöriga med uppdrag betalda av BLM. Under 2020 hade BLM ingen visselblåsarfunktion inom stiftelsen, och bara en styrelseledamot

Men Spotify har även efteråt fortsatt ösa pengar på liknande projekt. I februari 2022 lovade man investera en miljard kronor i marginaliserade grupper.

Även H&M:s vd Helena Helmersson gav öppet stöd till BLM 2020.

Även bland medier visade man sitt stöd. Emelie Halltoft var redaktör på Nyheter24 och skrev att det inte räcker att bara dela bilder i sociala medier. Utan vi måste också acceptera andra människors upplevelser utan ifrågasättande, och lära oss att rasism finns över allt hela tiden.

Influensern Petra Tungården lade ut en bild på en konstnär under hashtagen Black Lives Matter. Men det fick hon snabbt ångra, hon tog bort bilden och bad om ursäkt. Hon skulle lagt ut en helt svart bild, som alla andra. I sin nya bild kan man se en skylt där det står ”vit tystnad är våld”, vilket enligt BLM-ideologin betyder att vita personer som inte uttalar sig medverkar till våld mot svarta.

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!
Profilbild
Filip är reporter på Morgonposten.