En ny rasistskandal har blåst upp på Twitter, Swedengate. Svenskar påstås inte låta sina barns vänner vara med och äta middag. Men gambier bjuder minsann alltid sina barns vänner på mat, där går ingen hungrig. Ännu ett utslag av en svensk rasism. Eller?
Drevet drog i gång efter att Lovette Jallow skickat ut några tweets. Många höll med henne, bland andra svarta amerikaner och britter. Men hon fick även mothugg.
I sina tweet skrev hon:
Skrattar när twitter upptäcker att svenskar inte bjuder främlingar på mat. Som barn när vi växte upp här fick vi lära oss att gå hem innan middagstid. Å andra sidan brukade min mamma bjuda svenska barn på mat.
I vårt gambiska hem fick alla äta lunch och middag. Men jag skrev om det här fenomenet i min bok, för i Gambia är det en självklarhet. Men vilken kulturkrock det var för mig. I Sverige är det bara invandrare som bjuder andra på mat.
I started side eyeing Sweden when I found out there is a minority of Indigenous people there. ANY WHITE COUNTRY WHERE THERE ARE INDIGENOUS PEOPLE AND THEY ARE A MINORITY, THE WHITE MAJORITY IS TRASH. I don’t make the rules, it’s a pattern #Swedengate
— Succubus Farrakhan II ??♀️ (@thugmagnolia) May 29, 2022
Här intressanta funderingar om varför kompisar gick hem kl 18. Pga en kultur med etik och hög moral vad gäller att sköta plikter som arbete och omvårdnad. pic.twitter.com/en7xYvLlXk
— Mattias Lindberg (@lindbergpolemik) May 31, 2022
Vem är Lovette Jallow? Enligt hennes hemsida är hon en av de viktigaste rösterna i kampen mot rasism och diskriminering i samhället. Hon kom till Sverige från Gambia som elvaåring. Hon har enligt egen utsago formats av kvinnliga förebilder, som gett henne exceptionell viljestyrka och mod.
Hon har blivit känd för böcker och aktivistiska kampanjer. Till exempel påstod hon att det sämre utbudet av smink- och skönhetsprodukter för svarta i Sverige kom ur rasism.
2019 tilldelades hon Raoul Wallenberg-priset, 100 000 kronor. Samma år skrev hon också en överlevnadsbok om en svart kvinna som lever i en vithetsnorm.
2020 blev hon uppmärksammad då hon ville ta ned statyn som föreställer Carl von Linné i Humlegården. Hon påstår att han var rasbiologins fader och att statyn stirrade på henne när hon åt lunch i närheten.
Även aktivisterna i Afrosvenskarnas riksförbund, ASR, kritiserade statyer vid den tiden. Dåvarande ordföranden Kitimbwa Sabuni ville riva statyn av Gustav III vid Skeppsbron i Gamla stan. Han menade att budskapet på statyn som framställde kungen som en segerherre och fredens återskapare var ”glittriga resonemang”. I stället borde man revidera stadsbilden enligt den rådande antirasistiska agendan.
ASR får ekonomiska bidrag från olika håll för att kunna finansiera sin aktivism mot det svenska kulturarvet. Mellan 2011 och 2017 fick man totalt 1 746 367 kronor av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
Sabuni är också känd för att 2007 anmält seriealbumet Tintin i Kongo till Justitiekanslern. Albumet kom i nyutgåva 2005 och innehöll enligt Sabuni en kolonial skildring av afrikaner.
Han fortsatte sin jakt på Hergé och hans seriefigurer 2012 när det framkom att Kulturhuset plockat bort alla Tintinalbum från sitt barnbibliotek. Att ”Sveriges vita proffstyckare” stämplade afrosvenskar som överdrivet känsliga var fel. En ”mur av vita svenskar” rasade mot censuren och påverkade Behrang Miri, konstnärlig ledare på Kulturhuset, att återinstallera seriealbumen. Han beskrev det som skedde som ”white rage”, ett begrepp lånat från USA som främst syftar på vita mäns ilska när deras privilegier minskar.
Att Hergé själv ska ha ångrat Tintin i Kongo som var ett beställningsjobb åt belgiska staten ska vara ett skäl att radera albumet ur det offentliga rummet. Att ASR och Sabuni uppburit bidrag från statliga myndigheter verkar inte bekomma honom. Sabuni arbetar för närvarande som utvecklingsledare på Länsstyrelsen Stockholm.
Den belgiska motsvarigheten till ASR, Conseil Représentatif des Associations Noires, drev en rättsprocess mot seriealbumet. 2012 slog en belgisk domstol fast att det får fortsättas säljas som vanligt och att innehållet inte är rasistiskt.
I den senaste debatten på Twitter har även negerbollen fått en renässans. Att kalla chokladboll för negerboll har varit känsligt i flera decennier och beskrivs humoristiskt i filmen Sunes sommar från 1994. Sunes pappa Rudolf, spelad av Peter Haber, konfronteras av ett basketlag med svarta amerikaner. I stället för att prata som han gör till svenskar, kallar han chokladbollarna för wienerbröd.
Scenen från filmen har även inspirerat till Erik Vildes Youtube-hit från 2007, Negerboll.
Prenumerera för 99 kr/mån!