När Rasmus Paludan skulle hålla ett möte med koranbränning på dagordningen utanför en moské på Sportfältsvägen i Uppsala 1 maj gick muslimer till anfall mot honom – trots att det fanns poliser närvarande.
Hopen hoppade och slog på Paludans bil. I den attackerande hopen fanns 62-årige Hersan Hamper. Han har bott i Sverige i fyrtio år, vilket dock inte är tillräckligt lång tid för att han ska ha hunnit lära sig svenska. Under polisförhören med honom efter upploppet måste han ha tolkhjälp. Förhören och utredningen kring upploppet har lett till att Hamper åtalas.
Det Hamper åtalas för är inte attacken mot Paludan, utan för att han angripit en polispatrull. Han försökte nämligen hindra poliser från att stoppa det gäng muslimer som jagade efter Paludan när denne flydde från platsen i sin bil.
I en intervju med SVT Nyheter uttrycker åklagaren Michael Ehrencrona sin förståelse för Hampers känslor:
Det här är en person som vid tillfället besöker moskén. Jag ser en väldigt provocerad och förtvivlad man som inte klarar av att kontrollera sina egna handlingar. Man kan ha förståelse för en individs agerande, även om man anser att agerandet är brottsligt.
Samma förståelse för någons känsloliv visade inte Ehrencrona när han i februari i år åtalade författaren Katerina Janouch. Hon hade i en text uppmärksammat ett fall i Tierp. En mamma hade protesterat mot att barnen i hennes dotters klass under en lektion i svenska tvingades skriva: ”Hej jag tillhör islam. Jag ber i moskén. Jag läser Koranen.” Det var ett sätt att lära barnen skriva stor bokstav och punkt, förklarade läraren i Tierp (som är landets näst sämsta skolkommun).
Mamman berättade om detta på Facebook, Janouch läste och skrev en text som angrep hur den svenska skolan framställer islam som något okontroversiellt. Hennes attack mot hur lektionen genomförts fick stor spridning – och de som läste protesterade ofta, många hörde av sig till skolan. Det ledde till att skolpersonalen kände sig hotad, och åklagare Ehrencrona kom fram till att Janouch hade skapat situationen genom att förtala lärarna som genomförde lektionen. Morgonposten har i en tidigare artikel skildrat bakgrunden.
När Morgonposten för en uppföljande artikel kontaktade Ehrencrona visade han i intervjun ingen som helst förståelse för mammans klagomål på lärarna:
”Men Janouch berättelse är helt falsk. Och jag tror att mammans upplevelse är färgad av hennes religiösa övertygelse. Sådant bestämmer hur man uppfattar saker.”
Alltså, Ehrencrona har förståelse för att en muslimsk persons tro kan driva honom att våldsamt attackera andra – men han har ingen förståelse för en kristen mor som fredligt har invändningar mot skolans undervisning – då väcker han åtal mot en författare som utgår från mammans berättelse.
Ehrencrona hävdade att Janouch spridit en falsk bild och gjort dålig research – det ledde till hoten. Dessutom menade han att möjligheten att få fler mikrodonationer genom Swish påverkat Janouch att skriva texten – vilket då gjorde att förtalet blev extra allvarligt eftersom det fanns ett vinstmotiv.
Morgonposten har efter intervjun med Ehrencrona ställt frågan till Göran Linde om Janouchs kritik kan anses som förtal. Linde är bland annat författare till standardverket Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori, och har årtionden av erfarenhet när det gäller läroplaners utformning och kunskapsmål. Han svar blev:
Nu är jag inte insatt i fallet med Katerina Janouch men om det stämmer att eleverna tubbats att skriva att de är muslimer, gillar islam eller liknande så bryter det mot både skollag och läroplan. Föräldrar kan göra en anmälan till Skolinspektionen. En sådan anmälan måste vara konkret och ange en identifierad lektion. Skolinspektionen är skyldig att utreda anmälan.
Att eleverna tvingats skriva bland annat ”Jag är muslim”, och ”Jag läser Koranen” är Janouch och åklagaren överens om – det striden gäller är om det var fel eller inte.
Åklagaren hävdar i vår intervju att lektionen genomfördes helt i enlighet med läroplanen, och att det är åtalbart förtal att hävda något annat.
Experten säger däremot alltså att lektionen innebar ett brott mot skollagen.
När det gäller förtal återstår det att se om Ehrencrona kommer att åtala Hersan Hamper för förtal.
Under förhören uttryckte Hamper sin misstro mot poliserna som skyddade Paludan – han menade att de provocerade muslimerna, och att det kan ha berott på ideologi eller religion:
”Patrullens ledare han var fascist, han var inte schyst person. Kanske en jude, det vet man inte.”
Man kan göra tankeexperimentet att någon icke-muslim försvarat sitt våldsamma angrepp på poliser med att det hela egentligen var polisens fel eftersom denne var ”fascist”, eller ”kanske jude”.
Det är i skrivande stund oklart om det upprättats någon anmälan mot Hersan för förolämpning eller förtal. Även om så sker är det väl tveksamt om åklagare Ehrencrona kommer att driva det till åtal.
Prenumerera för 99 kr/mån!