Oljepriserna steg efter att kriget i Ukraina bröt ut. Aktörer beroende av rysk olja sökte sig till andra på marknaden. Några av de största oljebolagen gjorde rekordvinster första kvartalet. Samtidigt pressas vanliga människor av skenande elräkningar och inflation som förstör värdet på lönen.
Efter kriget har det tillkommit kostnader för många företag som tvingats eller valt att avveckla sin verksamhet i Ryssland. Priserna har samtidigt gått upp och var 67 procent högre än första kvartalet i fjol, i genomsnitt 1025,78 kronor per fat (102,23 dollar). Priset på gas har också stigit, från 35,12 till 56,19 kronor per BTU.
Vinstmarginalerna för S&P 500-företag växte första kvartalet 12,3 procent. Där är många ledande oljebolag listade. Man ligger över nivån på 11 procent innan pandemin bröt ut.
Ett företag som gått väldigt bra är brittiska Shell. Man har lämnat sin verksamhet och stoppat sina investeringar i Ryssland, till ett pris av 39 miljarder kronor. Samtidigt så ökade intäkterna till 90 miljarder första kvartalet, jämfört med 32 miljarder i fjol.
Konkurrenten BP har också visat upp fina siffror. Första kvartalet visade den högsta jämförbara vinster på ett decennium. Man behövde dock göra avskrivningar för sitt innehav om 20 procent i ryska oljebolaget Rosneft, till en kostnad av 230 miljarder. Men man gjorde ändå en vinst på 62 miljarder, jämfört med 26 miljarder i fjol.
Premiärminister Boris Johnson har sagt nej till idén om en speciell skatt på de brittiska oljebolagens övervinster. Han menar att det kommer vara negativt för investeringar som behövs för att göra den brittiska energisektorn mer diversifierad. Oppositionspartierna är kritiska till regeringens beslut och menar att det är o-strategiskt i och med de skenande energipriserna för vanligt folk.
Energipriserna har stigit kraftigt sedan april månads start, med upp till 54 procents ökning. Samtidigt är inflationen den högsta på 30 år i Storbritannien med sju procent i mars.
BP och Shell har nyligen lovat investeringar om 310 och 220 miljarder kronor i förnyelsebar energi i landet. Men under tiden dessa sätts i verket kommer man tjäna stora pengar på marknadens förändringar efter krigsutbrottet.
Det går även bra för oljejättarna i USA. Exxon rapporterade in en vinst på 55 miljarder första kvartalet, nästan en fördubbling mot i fjol. Intäkterna ökade till 905 miljarder jämfört med runt 600 i fjol. Man har också gjort avskrivningar för sin verksamhet i Ryssland, som kostat 34 miljarder.
Chevron gjorde en vinst på 62 miljarder. Detta är en radikalt högre vinst än fjolårets 14 miljarder, för det Kalifornienbaserade oljebolaget. Intäkterna steg med 41 procent till 540 miljarder.
Men även i USA pressas befolkningen av ökade energipriserna och inflationen. Bensinpriset steg från 5,30 kronor litern i april 2020 till 9,25 kronor litern i januari 2022. Gaspriset gick från tio kronor till 14 kronor samma period. Och kilowattimmespriset har ökat från 40 kronor till 44 kronor.
Biden-administrationen har tidigare meddelat enorma satsningar på förnyelsebara energikällor och stora subventioner för företag som tillverkar elbilar. I och med kriget i Ukraina fick dock den inhemska oljesektorn en rejäl skjuts.
Samtidigt menar Opec att den uteblivna ryska oljan inte kan ersättas på rak arm. Det finns inte extra kapacitet att sätta in för att ersätta sju miljoner fat olja per dag. Generalsekreterare Mohammad Barkindo trycker på att det krävs stora investeringar i energimarknaden, både i olja, gas och förnyelsebara källor, för att inte riskera ett energiunderskott.
Som situationen ser ut just nu är det de stora oljebolagen som blivit vinnare på kriget i Ukraina. Efterfrågan på olja kan minska med statliga regleringar, men till ett pris av att vanligt folk inte kommer ha råd att värma upp sina bostäder. Den närmaste tiden kommer med all säkerhet vara mycket skakig politiskt.
Prenumerera för 99 kr/mån!