Den norska gas- och oljefonden, Statens pensjonsfond utland, minskade i värde med 1 640 miljarder kronor under 2022. Fondförvaltare är norska staten och förklaringen för den stora minskningen är ett ostabilt 2022, med kriget i Ukraina.
Man uppmätte en liknande storförlust var 2008 då man backade runt 633 miljarder. 2019 var fonden värd över 10 000 miljarder kronor. Under fjolåret gjorde man en rekorddålig investering då man ökade sitt innehav i Tesla, samtidigt som den aktien tappade 70 procent av sitt värde.
Marknaden påverkades av kriget i Ukraina, hög inflation och stigande räntor. Det påverkade både aktiemarknaden och fondmarknaden negativt samtidigt, vilket är ovanligt, säger vd Nicolai Tage i Deutsche Welle.
2019 till 2021 gav fonden en avkastning om totalt 40 biljoner kronor. En biljard om året. Men trots brakförlusten 2022 är fonden ändå större nu än den var förra året. På grund av nya skatteintäkter är den nu värd 12,43 biljarder, jämfört med 12,34 biljarder i slutet av 2021.
Fonden har investeringar i 9 228 företag i 63 länder och äger runt 1,3 procent av alla aktier i börsnoterade företag i världen. Man investerar också i fonder, 890 fastigheter och projekt för förnyelsebar energi. 69,8 procent av investeringarna var 2022 i aktier.
Förlusten för 2022 blev 15,3 procent, med minusresultat för samtliga aktier utanför energisektorn. Avkastningen blev minus 12,1 procent på kupongobligationer. Man gjorde också en blygsam vinst på 0,1 procent på olistade fastigheter och 5,1 procent för förnyelsebara projekt.
De största aktieinvesteringarna 2022 var i Apple, Microsoft och Alphabet (som äger Google). Sedan kommer Nestle, Amazon.com och Roche Holding, skriver Dagen Naeringlsiv.
Man har även investerat i den medicinska sektorn, som i AstraZeneca, United Health Group, Johnson & Johnson.
De fem största länderna är USA, Japan, Storbritannien, Frankrike och Schweiz. Sverige kommer på trettonde plats.
Felinvestering?
2021 ägde man 0,73 procent av Tesla till ett värde av runt 68,1 miljarder kronor. 2022 ägde man 0,87 procent, men värdet på innehavet hade fallit till 33,4 procent, trots att man köpt ett större innehav.
Tesla-aktien föll från 4 000 kronor 1 januari i fjol till 1 230 sista december, närmare 70 procents nedgång.
Investeringen i Tesla gjordes av flera skäl, dels för att man fick ökade gas- och oljeintäkter i fjol men också efter ett regeringsbeslut om att vikta upp för amerikanska aktier.
Trond Grande, administrativ chef, menar att det mest handlade om ren matematik, innehavet justerades upp under året.
500 miljarder av förlusten stod investeringar i teknikbolag för. Investeringar i energisektorn stod för 100 miljarder plus. Vid slutet av 2021 hade man man investeringar i börsnoterade ryska företag på 27,4 miljarder, vilket minskade till 2,9 under 2022.
Man äger fortfarande aktier i Gazprom, Lukoil och Sberbank, man sitter fast med innehav i dessa på grund av sanktionerna.
Man minskade också innehavet i Adani Group, från runt åtta miljarder till två miljarder. Man hade oroats över risker som konglomeratet tagit, rapporterar WSJ.
Man har tittat på saker som rör potentiell korruption, skador på miljön och brott mot mänskliga rättigheter. Adani Group har också blivit anklagade för bedrägeri och korruption av Hindenburg Research, vars affärsmodell är att skriva kritiska rapporter om företag de själva kommer blanka. Läs allt om det här.
Prenumerera för 99 kr/mån!