Den svenska polisen storsatsar på kroppskameror.
I december började de första poliserna bära kamera som en del av den ordinarie utrustningen. Alla i yttre tjänst ska bära en innan utgången av 2023.
Kroppskameror har använts på försök sedan 2018. Enligt utredningsenheten på Noa har resultaten varit goda och poliserna som burit kamerorna har känt sig tryggare. Utvärderingarna har visat att våld, hot och trakasserier mot poliser minskar när de bär kamerorna.
Inför starten i december sa biträdande enhetschefen Sofie Holmqvist till SVT att hon trodde kamerorna skulle ha en dämpande och brottsförebyggande effekt.
Filmer från kroppskameror kommer också att kunna användas som bevisning i domstol.
– Det handlar om att bygga starka och robusta förundersökningar. När vi tittar på händelserna kopplade till påskupploppen har vi i nuläget över hundra fängelseår utdömda och grunden till det är till stor del den tekniska bevisningen, sa Holmqvist till SVT i november.
Under påskupploppen bar många poliser kroppskameror. Filmer från dem har använts som bevisning i de rättegångar som följt, men det har inte lett till fällande dom i alla fall.
– Jag tror att i princip de flesta poliser där var utrustade med kroppskameror, säger kammaråklagare Lotta Karlsson till Morgonposten.
Hon drev det uppmärksammade målet där elva män friades för våldsamt upplopp i Rinkeby, och lade fram bevisning både från fasta övervakningskameror och kroppskameror
Finns det några svårigheter med att använda kroppskameror som bevisning?
– Det är bra kvalitet, men man får tänka på att de inte alltid fokuserar på de händelser jag vill ha. De följer ju polisens rörelser.
Har du varit med om fall där filmer från kroppskameror lett till en fällande dom?
– Ja, det har jag. Jag har haft hot mot tjänsteman där det fångats upp med kroppskameror. Jag har haft våldsamt motstånd och våldsamt upplopp, där det varit del av bevisningen.
Karlsson säger att fler kameror kommer att vara till hjälp för åklagarna, men hon vågar inte uttala sig om hur stor den kommer att vara.
– Det går inte att bedöma. Det är olika från fall till fall – vad det gäller, och vad den fångar upp. Redan i dag är det vanligt att poliser har kamera, men de går inte med dem påslagna hela tiden. Det krävs att de ska hinna slå på dem i rätt ögonblick.
Kamerans funktion
En kamera är påslagen under hela arbetspasset och spelar in även om polismannen inte har tryckt på inspelningsknappen, men successivt raderas all film som är äldre än en minut. Kameran befinner sig i vad som kallas för förinspelningsläge.
När väl polismannen väljer att trycka på inspelningsknappen kommer allt som sker därefter att sparas och dessutom den minut som närmast har varit.
En liten lampa på kameran kommer att lysa grönt i förinspelningsläget. I inspelningsläget lyser den rött.
Den enskilda polisens val
Polisen har fått många frågor om huruvida kamerorna riskerar att kränka allmänhetens integritet. Svaret har blivit att polisen bara spelar in när man tror att filmen har ett värde.
Beslutet att slå på kameran eller inte är den enskilde polismannens.
Det förekommer att poliser beter sig oprofessionellt eller rent av begår brott i sin tjänsteutövning. Det återstår att se om mer filmbevis kommer att finnas i framtiden från dessa möten mellan polis och medborgare. Kommer polismän våga trycka på inspelningsknappen om kollegan beter sig illa?
I juni dömdes två poliser i Landskrona till ett års fängelse för olaga frihetsberövande, falsk angivelse, misshandel och hemfridsbrott. De hade trängt sig in i en mans lägenhet utan skäl, misshandlat honom och sedan ljugit om att mannen dödshotat dem. Mannen hade han en egen övervakningskamera i lägenheten.
I mars dömdes en polis i Söderköping för förolämpning sedan han kallat en person för “lilla jävla whitetrash-äckel” vid en husrannsakan. Den förolämpade hade en egen ljudinspelning som bevis.
I november dömdes en polisman för vållande till annans död efter ett polisingripande på Lidingö. Enhetschefen Sofie Holmqvist fick frågan om vi kommer att se fler sådana domar i framtiden:
– De händelser som sker i samband med våra ingripanden filmas så att vi kan göra korrekta bedömningar efteråt. Vi är positiva till att filma för att skapa objektivitet.
Poliser i dessa tjänster får kroppsburna kameror (enligt Polistidningen):
Hundförare
Ingripandepoliser
Kommunpoliser
Lokalpolisområdespoliser
Områdespoliser
Polisaspiranter
Polisryttare
Regional insatsledare
Supporterpoliser
Särskilda polistaktiken (SPT)
Trafikpoliser
Yttre befäl
Gruppchefer inom respektive funktion ovan