I veckans nyhetssvep från kriget berättar vi om sprängningen av Kachovkadammen, kritiken mot nazistemblem i Ukrainas armé och vad Natos förre generalsekreteraren Anders Rasmussen tror om toppmötet i Vilnius.
Dammen som brast
Kachovkadammen exploderade, och vattenmassorna strömmar ut. Hittills har 20 000 tvingats fly sina hem, och ytterligare 40 000 är i farozonen. Det finns dessutom risk för att jordbruket i södra Ukraina får brist på vatten nästa år, och kommer lida av torka.
Hundratusentals ukrainare bor utmed floden Dnpr, och hotas av stigande vattennivåer och att farliga kemikalier sprids i vattnet. Dammen sprängdes i tisdags, och händelsen jämförs med Tjernobylkatastrofen av utrikesminister Andrij Melnyk.
Vem som uträttade dådet mot dammen är i nuläget inte klarlagt. Båda sidor i kriget skyller på varandra. En liknande händelse har hänt en gång tidigare, 1941 sprängde Sovjet Dneprdammen. Då ville Sovjet förhindra den tyska framryckningen, vilket kostade mellan 3 000 till 100 000 civila och sovjetiska soldater.
Dammen har varit i ryska händer sedan invasionen startade i fjol. Man anklagas nu ha sprängt den för att förhindra den kommande ukrainska offensiven.
Offensiven inledd?
Fyra anonyma militärkällor till Washington Post uppger att Ukrainas offensiv har inletts, skriver TT. Den ska ha inletts under natten mot torsdagen. Staden Militopol pekas ut som mål, den ligger på en kustremsa Ryssland ockuperat.
Offensiven präglas av ett bredare arbete, med beskjutning av mål i områden som man planerar anfalla, enligt överstelöjtnant Peter Lidén. ”Jag vill hävda att vi har sett början på offensiven för ganska länge sedan, egentligen, och att vi nu har sett början på en anfallsrörelse längs marken”, sade han till TT.
New York Times uppmanar till färre nazistsymboler
I en artikel i New York Times uppmanas den ukrainska armén att minska på antalet synliga nazistsymboler. Till exempel gillar man inte ”totenkopf”, dödskallesymbolen, ett nazistemblem som bars av vakter i koncentrationsläger.
Den har till och med burits av en ukrainsk pressansvarig vid fronten, som en reporter från den amerikanska tidningen haft ett möte med. Journalister ska regelbundet be soldater att plocka bort sådana symboler inför fotografering.
Förklaringen ligger i historien och framför allt Andra världskriget. Mindre fraktioner inom Ukrainas armé använder sig av denna symbolik och det har även använts flitigt av Ryssland, som kallar Ukraina för en ”naziststat”. Situationen innehåller en viss komplexitet, och även judiska och andra organisationer har legat lågt med kritiken mot sådana symboler.
Den första Leopardpansarvagnen förstörd av ryssarna
Tidningen Bild rapporterar om att den första tysktillverkade Leopardpansarvagnen förstörts i kriget. Den blev beskjuten nära Novopokrovka i Zaporizjzjia oblast. Tyskland har skänkt 14 Leopard 2-pansarvagnar till den ukrainska armén.
#Ukraine: For the first time, a Ukrainian Leopard 2A4 tank was destroyed by the Russian army during the recent Ukrainian attack near Novopokrovka, #Zaporizhzhia Oblast. pic.twitter.com/AwBWbId9sw
— ?? Ukraine Weapons Tracker (@UAWeapons) June 8, 2023
Natoländer ledda av Polen kan gå in i kriget
Det påstår Anders Rasmussen, som var generalsekreterare i Nato 2009 till 2014. Inför Nato-toppmötet i Vilnius i slutet av månaden vill han att Ukraina får skriftliga garantier om att få tillgång till underrättelseinformation, militär träning och fortsatta donationer av vapen och utrustning.
Om inte tror han att Polen skulle börja yrka på militärt stöd för Ukraina bland Nato-medlemmar. Alltså att länder på ege bevåg skulle ta initiativ, en risk som uppstår om inte Nato har en gemensam, tydlig riktlinje för sina medlemsländer.
Prenumerera för 99 kr/mån!