Sitter säkert vid makten – Erdogan slår Kilicdaroglu i valomgång två, blir Turkiets president till 2028, hans parti styr även parlamentet – pressar USA på vapenförsäljning, Sveriges Nato-ansökan i vågskålen, väntas närma sig Ryssland, fjärma sig från väst

Turkiets sittande president Recep Tayyip Erdogan vann andra valomgången mot utmanaren Kemal Kilicdaroglu. Med 99,85 procent av rösterna räknade hade Erdogan 52,16 procent mot Kilicdaroglus 47,84. Nu väntar omvärlden spänt på hur Erdogan hanterar Sveriges Nato-ansökan och om han kommer fortsätta distansera sig från väst.

Erdogan vann i princip hela Turkiets inland och kusten mot Svarta havet. Kilicdaroglu vann distrikten i östra delen av landet och medelhavskusten, dessutom både Istanbul och Ankara.

För den 69-årige Erdogan väntar nu en ny mandatperiod fram till valet 2028. Många gick ut på gatorna och firade efter att resultatet var klart och folk sjöng utanför presidentpalatset i Ankara. Erdogan själv vill se enighet och solidaritet efter valet, skriver AFP.

Som vi rapporterat i vår artikel inför valomgång ett hade Erdogan sitt främsta stöd bland nationalistpartier och islamistpartier. Förutom sitt AKP fanns MHP (Nationella aktionspartiet), islamisterna i BBP (Stora samlingspartiet) samt islamisterna i YRP (Nya välfärdspartiet) i hans koalition.

AKP och deras allierade i koalitionen Folkets Allians kommer fortsatt få bilda regering, då man tog 322 av 600 mandat i parlamentsvalet, som hölls samtidigt som valomgång ett i parlamentet. AKP utgör stommen i regeringsunderlaget och fick 268 mandat, vilket är 27 färre än valet 2018.

Kilicdaroglus utmanarkoalition Nationella Alliansen fick 212 mandat.

Omvärldens reaktioner

Joe Biden gratulerar Erdogan till segern, och skriver på Twitter att han ser fram emot att fortsätta samarbetet med allierade i Nato.

Det finns tendenser på att Erdogan kommer distansera sig mer från väst och Nato. Det kommande Nato-toppmötet i Vilnius i juni blir avgörande då frågan om svenskt medlemskap kommer vara högaktuellt. Turkiet har ännu inte godkänt Sveriges medlemskap. Enligt Patrick Wintour i The Guardian finns det ett missnöje med att USA inte säljer vapen till Turkiet, och att Sverige är en bricka i det spelet.

Det handlar också om att förankra det i den amerikanska kongressen. Sveriges Nato-ansökan är prioriterad. Men Demokraterna vill också se en nedtrappning av spänningarna gentemot Turkiets Nato-grannland Grekland, som byggts upp de senaste åren.

Många tror att han kommer vända sig närmare Ryssland och distansera sig ännu mer från väst. Inför valet sade Erdogan att oppositionen ville se väst-influerade HBTQ-värderingar och utgjorde ett hot mot det konservativa levnadssättet han förespråkar.

Erdogan har själv uttalat sig positivt om relationen till Ryssland och Putin, och öppnat för att medla i Ukraina-kriget. Man har också byggt en ny kärnkraftsreaktor med hjälp av ryskt teknik och finansiering.

I väst finns det dock ett stöd för Erdogans ambition att minska spänningarna med regionala stormakter som Saudiarabien, Syrien, Egypten och Armenien. Dessutom kan Erdogans plan att repatriera en miljon syrier till Syrien vara mer realistisk då han har bra kontakter med Syriens allierade Ryssland, likväl som återetablerade diplomatiska relationer med president Al-Assad.

Vissa menar dock att Erdogan kommer bli mer auktoritär och närmast bli en diktator. Marianna Serveta på Totalförsvarets forskningsinstitut säger till SR Ekot:

”Idag är Erdogan en auktoritär ledare som glider i en alltmer totalitär riktning, med uppbackning från fler auktoritära ledare runtom i världen.

Vi ser att identitetspolitiken är det som dominerat debatten, folk blev mest intresserade av andra frågor som religion och terrorhot som Erdogan använt som stora frågor under debatten.

Debatten om terrorhot är det som Erdogan använt som slagträ mot Sverige i Natoprocessen, där Turkiets president fortsatt hävdar att Sverige skyddar terrorstämplade grupper.”