När 99,05 procent av rösterna är räknade ser det ut som att det blir en andra valomgång, den 28 maj. Sittande president Erdogan har 49,37 procent vilket är under de 50 som behövs för en direkt seger. Utmanaren Kemal Kilidaroglu har 44,99, Sinan Ogan har 5,21 och Muharrem Ince som dragits sig ur har fått 0,43. Det mesta talar för en andra valomgång 28 maj, mellan Erdogan och Kilicdaroglu.

En som inte kommer vara med i nästa omgång är Sinan Ogan, och den han ger sitt stöd till kan få en fördel. Ogan tillhör den azeriska miniroiteten i Turkiet och förespråkar kemalism och är stark motståndare till invandring. Erdgoan har troligen en fördel i att få Ogans stöd, enligt valanalytikern Sinan Cagaptay som intervjuades i Al Jazeera.

Till Der Spiegel säger Onan att han bara kan stödja Kilicdaroglu om han exkluderar det kurdiska partiet HDP från valsystemet. Men Kilicdaroglu är helt beroende av kurdiska väljare.

Erdogan ledde stort när rösträkningen började, men då var distrikt där han var populär räknade. Sedan minskade ledningen successivt ned under den viktiga gränsen på 50 procent.

I valet var 64,1 miljoner röstberättigade. 1,76 miljoner hade inför valdagen röstat utomlands. 4,9 miljoner är förstagångsväljare. Totalt 191 885 röstlådor fanns tillgängliga i landet.

Både Erdogan och Kilicdaroglu har hållit tal under natten och förberett sina väljare på en andra valomgång. Bland turkiska väljare i Sverige är oppositionen mest populär, med 53 procent av rösterna med 70 procent räknade. Erdogan har i skrivande stund 44,5 procent av svensk-turkarnas stöd.

Smutskastningskampanj

Några dagar innan valet drog sig Muharrem Ince sig ut ur racet.  Enligt experter så påverkar röster som ändå kommit in på hans parti, Fosterlandspartiet, de övriga partierna lika. Han skyller på en smutskastningskampanj, där manipulerade bilder och videor framställer det som att han hade en utomäktenskaplig affär.

Det har också funnits bilder på när han åkt i dyra bilar och falska dokument med påstådda donationer från Erdogans AK-parti. Han säger sig aldrig varit med om något likande, och pekar speciellt mot porrfilmer från Israel där påstås ha medverkat. Han skyller allt på Gülen-rörelsen, som han kallar en terrorgrupp. Han säger också att staten misslyckats försvara hans ära och heder mot smutskastningen.

Utrikespolitiken

Veckan innan valet anklagade Kilicdaroglu Ryssland för att ligga bakom så kallade deep fakes och annan missledande information på nätet. Han sade att om Ryssland ville behålla sina goda relationer till Turkiet efter valet måste man sluta lägga sig i valet. Svaret från Kreml var att man var helt oförstående till kritiken och att man värderar relationen till Turkiet högt.

Man har haft goda relationer genom hela kriget i Ukraina och Turkiet har ibland varit medlare i konflikten.

Trots att både Turkiet och USA är medlemmar i Nato råder inte några varmare känslor mellan länderna. President Joe Biden har tydligt uttryckt sitt stöd till oppositionen och Kilicdaroglu. Fred hemma, fred på jorden är en gammal kemalistisk slogan, och hans utrikespolitik ser ut att gå i takt med den som rådde innan Erdogan tog makten.

Erdogan har varit mer militaristisk och lett interventioner i norra Syrien och stöttat den FN-stödda regeringen i Libyen med militär. Man har också byggt en militärbas i Somalia.

Även om Erdogan länge haft en tydlig ställning mot president Assad i Syrien har frågan mjuknat något. Han har i viss mån anammat oppositionens mål att normalisera relationen med regeringen i Damaskus, främst för att kunna skicka tillbaka syriska flyktingar. Detta är en fråga som är populär i bredare laget.

Kilicdaroglu har samtidigt stöttat Erdogans kritik mot Grekland och de amerikanska militärbaserna i landet. Han har också diskuterat möjligheten att stänga ner alla amerikanska baser i Turkiet. Man är också från oppositionens sida kritiska till att USA stödjer kurdiska rebeller i Syrien.

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!
Profilbild
Filip Lamperud
Filip är reporter på Morgonposten.