Ett av Giorgia Melonis huvudlöften inför valet i fjol var att stoppa båtarna med migranter som tar sig till Italien. Italien skulle inte få vara en öppen grind in till Europa. På sina sociala medier krävde hon en blockad till sjöss, inga fartyg skulle få passera. Det gav eko bland invandringskritiska kollegor i andra länder. Ungers premiärminister Viktor Orbán trodde att hon skulle ”skydda Europas gränser”, skriver CNN.

Under sina första 100 dagar som premiärminister lyckades hon också samla sin regeringskoalition med Matteo Salvini och Silivo Berlusconi, trots rätt skarpa meningsskiljaktigheter. Till exempel väldigt olika syn på kriget i Ukraina och Vladimir Putin, något vi rapporterat om:

”Berlusconi har även en annan syn på Ryssland och kriget i Ukraina, än Meloni. Trots EU:s sanktioner lyckades Putin skicka en flaska vodka i födelsedagspresent till Berlusconi i oktober. Den nya regeringen kommer vara fortsatt trogna Nato och en stark allierad till Ukraina, säger Meloni under tisdagen, enligt AFP.

Berlusconi själv säger att han kan hålla isär regeringens position, och sin egen privata.

I sitt första anförande till parlamentet varnade Meloni för att ge Putin möjlighet till utpressning, genom gasexport. Italien är fortsatt starkt beroende av rysk gas, ett beroende hon vill minska i framtiden. Regeringen fortsätter sanktionerna mot Ryssland, men Salvini och Lega har tidigare uttryckt att de är ineffektiva.”

Andra saker hon har en annan linje i än sina kollegor är om EU. Lega är starkt EU-kritiska medan Italiens bröder numera inte kräver ett utträde ur EU. Samtidigt har hennes vallöfte om ett stopp för båtmigranter inte blivit verklighet. Och det är ett stort problem för henne.

Den 21 april hade över 35 000 personer anlänt till Italien sjövägen, vilket är en tredubbling jämfört med 2022. Det har också gett utslag i opinionsmätningarna, där man nu ligger på 29 procent jämfört med valresultatet 34. Samtidigt menar vissa att ingen tog henne på allvar med löftet om att stoppa båtarna.

Opinionsläget påverkas snarare av hennes inställning till Ukraina, där en stor del av befolkningen vill se ett mer passivt Italien. Dessutom är man del av det kinesiska megaprojektet Ett bälte, en väg, vilket ger Kina ett ökande inflytande över Italien.

Kina är också ett problem i relationen till USA, som nu är på rejäl kollissionskurs med landet gällande Taiwan och Pekings stöd till Ryssland.

Frågan om invandring är något som varit kontroversiell inom EU länge. Länder som Slovakien, Ungern och Polen har haft betydligt striktare gränskontroller och mindre generösa välfärdssystem för migranter.

Många hade nog förväntat sig att Meloni faktiskt skulle vidta praktiska åtgärder i och med att faktiskt utgör en slags yttre gräns till Europa i och med sin geografiska närhet till Nordafrika.

Som åtgärd har hon nu utlyst nationellt nödläge vilket ger henne större befogenheter och fler resurser att hantera migrantfrågan. Det är dock inte säkert att vänsterstyrda regioner kommer agera i enligheten med vad den federala staten vill.

Demokratiska partiet, som sitter i opposition, har redan kallat hennes påtänkta åtgärder för fascism. Ett epitet som hängt över henne genom hela valrörelsen och inte lär försvinna.

Man kan dra sig till minnes Donald Trump, som pratade stort och brett om att bygga en mur mot Mexiko. Det blev visserligen ett antal mil säkerhetsstängsel, men långt ifrån vad som väljarna hade föreställt sig. Trump gick också tydligt till vänster under sin tid i Vita Huset, något invandringsstopp blev det inte.

Nyligen rapporterade vi om schismen inom den svenska regeringen. Moderaterna i EU-parlamentet vill att Sverige stödjer EU:s migrantpakt, som skulle kunna innebära att Sverige tvingas ta emot migranter. Sverigedemokraterna hotade med regeringskris.

Samtidigt kan vi trots Sverigedemokraternas historiskt inflytelserika roll som stödparti till regeringen att inte heller vi haft ett invandringsstopp. Vilket mycket väl kan leda till en kris för partiet om man inte lyckas få till större förändringar inom mandatperioden.

Framtiden får utvisa om hon nu kommer leva upp till sina löften. Eller om hon riskerar bli en italiensk variant av Donald Trump, som lovade mycket men misslyckades leverera.

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!
Profilbild
Filip är reporter på Morgonposten.