Kina har under det senaste decenniet lånat ut stora summor pengar till regeringar över hela världen. Syftet har varit att öka sitt inflytande globalt, genom lån till infrastrukturprojekt i megaformat har man blivit världens största borgenär. Men nu är man också en stor livlina till låntagarna i dessa länder, eftersom många har problem att betala av sina lån, enligt en ny studie CNN tagit del av. Det kan handla om ett sätt att rädda sina egna banker, när många av låntagarna hamnat i ekonomisk kris.
Mellan 2008 och 2021 lade man 2 400 miljarder på att rädda 22 länder som nästan uteslutande belånat sig i Ett bälte, en väg-projektet. Där ingår länder som Argentina, Pakistan, Kenya och Turkiet, visar studien där forskare från Världsbanken och ekonomiska institut varit med och tagit fram.
Kinas räddningspengar är fortfarande inte i den omfattningen som USA eller Internationella valutafonden, IMF, betalar ut till länder i kris. Men Kinas pengar är nu livsviktiga för många utvecklingsländer.
Samtidigt är Kinas strategi väldigt lik den USA haft under närmare ett århundrade. Man erbjuder att lösa ut länder med hög skuldsättning, som USA gjorde i Latinamerika under 1980-talets ekonomiska kris. Enligt studien finns det historiska paralleller med hur USA växte som ekonomisk stormakt, speciellt på 1930-talet och efter andra världskriget.
Skillnaderna finns också. Lånen Kina ger är betydligt mer omgärdade av sekretess, mycket av det man gör sker utan allmänhetens insyn. Det handlar mindre om institutioner, mindre om transparens och saker är mer uppdelade. Den kinesiska centralbanken lämnar inte ut information om lån eller valutaswapar med utländska centralbanker. Inte heller kinesiska statsägda banker och företag publicerar någon detaljerad information om sina lån till andra länder.
Studien bygger därför på rapporter och information från andra länder, som har avtal med Kina. Omfattningen av Kinas nödhjälp till krisande länder blir därför svårt att mäta med exakthet. Kina har skapat ett globalt system för nödlån, på ett icke koordinerat och ogenomskinligt sätt, enligt Brad Park som är en av forskarna bakom studien.
2010 var 5 procent av Kinas lån till andra länder någon form av hjälp vid ekonomisk kris. 2022 handlade det om 60 procent, ett avsteg från satsningarna på infrastruktur under Ett bälte, en väg, som präglat 2010-talet.
Av 2 400 miljarder i nödlån kom 1 700 från kinesiska centralbankens nätverk för valutaswapar, där centralbanker avtalar om valutaköp från varandra. Övriga 700 miljarder kom från statsägda kinesiska banker och företag, som olje- och gasföretag.
Länder som nu lånar av Kina hamnade i djup kris under pandemiåren. Men andra, som Argentina, har haft återkommande problem under decennier. Argentina gick statsbankrutt både 2014 och 2020. Pakistan såg sin valuta kollapsa tidigare i år. I Sri Lanka kollapsade ekonomin i fjol, bensin och medicin fick ransoneras, demonstranter stormade parlamentet.
Kina tar en ränta på 5 procent på sina nödlån, vilket kan jämföras med IMF:s 2 procent. Lånen ges helst till länder med en mellannivå av inkomster, som är mer viktiga för Kinas banksektor. Låginkomstländer ges nästan inga lån, utan erbjuds i stället skuldavskrivningar eller rekonstruktion.
Enligt studien försöker Kina genom lånen att rädda sina egna banker nu. Det är därför man ökat sina nödlån i den omfattningen man gjort.
Prenumerera för 99 kr/mån!