I veckans Ukraina-svep berättar vi om toppmötet mellan Kinas president Xi och Rysslands president Putin. Vi tittar på vad Ryssland plockar från muséerna för att få fler pansarvagnar till slagfältet. Och vad Internationella olympiska kommittén säger om ryska och vitryska idrottare i Paris-OS 2024.

Xi träffar Putin i Moskva

Kinas president Xi Jinping besökte Vladimir Putin i Moskva i tre dagar. Där diskuterades bland annat Kinas plan för att få till en fred i Ukraina, som USA direkt avvisade. Resan är den första Xi företagit sig sedan han blev omvald till president. Xi sade att det finns nära band mellan Ryssland och Kina, ett omfattande strategiskt samarbete.

Innan han begav sig hemåt lovade Xi att förändringens är på gång, något som inte hänt på 100 år.

ABC-journalist går lös på Rysslands ambassadör till Australien

Sarah Ferguson är journalist på ABC och intervjuade nyligen Aleksej Pavlovskij, som är Rysslands ambassadör i Australien.

”Ambassadören, du är här i Australien och njuter av fördelarna med ett fritt och öppet samhälle. Hur kan du leva med dig själv när du representerar en repressiv, diktatorisk Putin-regim? Frågade hon ambassadören.”

Internationella olympiska kommittén och ryska idrottare

Internationella olympiska kommitténs ordförande Thomas Bach säger att man inte vill vara en ”politisk domare”. Man har fått skarp kritik för att man tillåter ryska och vitryska idrottare delta i OS i Paris nästa år.

Bach menar att man måste hålla sig utanför politiska konflikter, för att kunna bevara sin förmåga att vara en enande kraft på den internationella scenen.

”Om politik avgör vem som kan delta i en tävling, kommer sport och idrottare att bli politiska verktyg. Det är sedan omöjligt för sporten att förmedla sin enande kraft, säger Bach, rapporterar RT.”

Samtidigt kommer det ryska landslaget spela sin första landskamp utanför de tidigare sovjetiska gränserna. Laget ställs mot Iran i Tehran, sedan väntar Irak på hemmaplan i Sochi. Landslaget är avstängd från att kvala till EM 2024 i Tyskland, av Uefa.

Museum töms på pansarvagnar

Pansarvagnar som är 70 år gamla plockas nu ut från muséer runt om Ryssland för att skickas till kriget i Ukraina. Det handlar om T-54B och T-55A, som designades när Josef Stalin var diktator i Sovjet.

Tidigare har man finkammat landet på T-62or, som gick ur produktion något nyligare för 12 år sedan. Det ska finnas 2 500 sådana i landet, i förråd och på muséer. De har försetts med nya motorer och kommunikationssystem.

T 54 producerades ursprungligen 1946, men de som nu skickas till Ukraina är av en något nyare och uppdaterad version – från 1950-talet.

Tjeckiens president ser problem att skicka mer militär hjälp till Ukraina

Petr Pavel vann presidentvalet i Tjeckien tidigare i år. Han säger nu att man skickad vad man kan från sina egna vapenlager. Och att man köpt från utlandet och skickat till Ukraina. Samtidigt är det svårt att få upp produktionen, delvis på grund av arbetskraftsbrist, skriver Suddeutsche Zeitung.

Pavel öppnar för att ukrainare ska kunna komma till landet och arbeta. Han tror också att det här året blir helt avgörande för utvecklingen i kriget. Han pekar på valet i USA nästa år som en faktor också. Om stödet för Ukraina minskar i USA blir det problem för Europa. Europa kan inte själva bära upp stödet till Ukraina, menar han.

Hittills har man skickat vapen till Ukraina till ett värde av 23 miljarder kronor. Exakt vilken form av vapen är inte offentliggjort, av säkerhetsskäl och för taktiska avväganden.

Prins William besöker Polen

Prins William gjorde ett på förhand inte annonserat besök i Polen. Där träffade han brittiska och polska trupper som arbetar med att stötta Ukraina. Han träffade också flyktingar.

Mötet skedde i Rzeszow i sydöstra delen av Polen. Där deltog också Polens försvarsminister Mariusz Blaszczak. Mötet kom på begäran av prinsen själv, och skedde under strikt säkerhet.

Nato har stärkt sina positioner i Polen sedan kriget bröt ut, och brittiska styrkor är en del av det. Prinsen tackade styrkorna, som han menar ingår i ett tätt och viktigt partnerskap. Han tackade också det polska folket, som gjort mycket för att hjälpa flyktingar.

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!
Profilbild
Filip är reporter på Morgonposten.