Riksdagens arvodesnämnd har beslutat att höja ledamöternas arvoden till 73 000 kronor i månaden. Höjningen med 1 500 kronor träder i kraft från och med 1 januari 2023. Man har beaktat löneökningarna som ägt rum 2022 och det osäkra ekonomiska läget, kan man läsa på Riksdagens hemsida. Samtidigt pågår en mycket komplicerad avtalsrörelse, präglad av skyhög inflation och ekonomisk kris.
Just nu pågår avtalsrörelsen, många avtal går ut sista mars. Arbetsgivare och fackförbund förhandlar intensivt, men det är en svårlöst situation. Enligt LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson är det den svåraste avtalsrörelsen sedan efterkrigstiden.
Facket kräver 4,4 procents löneökningar, motbudet är 2 procent plus en engångsutbetalning på 3 000 kronor. Enligt facket skadar den höga inflationen låginkomsttagare mer än andra grupper. Därför anser man att den gruppen bör få mer i plånboken.
Inflationen ligger just nu på runt nio procent och priser på framför allt mat och el pressar hushållen, speciellt låginkomsttagare. Dessutom har Riksbanken höjt styrräntan till tre procent, vilket väntas höjas igen både i april och juni.
Problemet med löneökningar är att de riskerar spä på inflationen. Och när inflationen fortsätter vara hög, eller stiger, kommer köpkraften bli mindre för vanligt folk. Här finns också en potentiell grogrund till stort missnöje, om ”fel” personer gynnas för mycket under krisen.
Irene Wennemo är generaldirektör på Medlingsinstitutet, som ansvarar för medling i arbetstvister bland annat. Hon ger som exempel på missnöje den ilska som bröt ut mot så kallade ”gulaschbaroner” i Sverige under första världskriget.
Det var möjligt att exportera svenskt kött till Tyskland, Österrike och Ungern, samtidigt som det på vissa håll rådde svält i Sverige. Den allmänna upplevelsen av rättvisa under kris är viktig, menar hon.
I oktober i fjol rapporterade vi om kritiken mot moderaten Bino Drummond, ordförande i Norrtälje kommun:
“Tidigare baserades kommunstyrelsens ordförandes lön på 60 procent av statsrådslönen. Nu är den i stället 60 procent av statsministerns lön. Från 87 000 till 110 400 kronor således. Det innebär dessutom en höjning för övriga politiker, vars löner baseras på ordförandens.
Moderaten Stefan Tjörnhammar får en fråga om det inte fanns andra verksamheter att stoppa pengarna i, av SVT. Men dröjer märkligt nog över 20 sekunder med sitt svar. Det han klämmer ur sig är sedan:
Det är alltid en fråga om prioriteringar.”
Kritiken fick Drummond att backa, och han sade sig vilja förankra eventuella höjningar bredare med andra partier i kommunen.
Det återstår att se om Riksdagen fattar samma beslut, givet det svåra ekonomiska läget i landet. Eller om de blir vår tids gulaschbaroner.
Prenumerera för 99 kr/mån!