Trenden är att sätta kommunpolitikernas arvoden i relation till riksdagsledamöternas. Efter valet har ett antal kommuner gått ut med att man ska höja politikernas arvoden. Ingen tillfrågad vill ge en exakt motivering till sin lön. Bara en kommun går mot strömmen, och sänker arvodena.

Förra veckan blåste det upp till storm i Roslagen, när det moderatledda kommunstyret chockhöjde politikerlönerna. Bino Drummond, kommunstyrelsens ordförande, föreslog en höjning av sin lön med 27 procent. Den skulle modereras efter statsministerns lön och inte statsrådens. 110 400 kronor i månaden skulle hans nya lön bli. Men kritiken blev massiv, inte bara från oppositionspartierna, och ledde till en debatt på nationell nivå.

Drummond meddelade efteråt att han backar från höjda löner. Nu vill han samtala med övriga partier och hitta ett brett samförstånd i frågan i stället. Det återstår att se vad det nya förslaget blir,

Ett flertal kommuner kommer gå igenom med löneförhöjningar för sina politiker. En av dem är Nordanstig. Kommunstyrelsens ordförande Ola Wigg får 23 procents höjning, om förslaget röstas igenom. Han skulle då få 61 560 kronor i månaden, rapporterar Hudiksvalls Tidning.

Själv säger han att arvodet måste spegla den tidsåtgång som krävs, och att man legat extremt lågt tidigare. Nu kommer man ändå ligga på den nedre nivån, menar Wigg. Han påstår också att man måste höja arvodet för att folk ska engagera sig i politiken. Förlorar man ekonomiskt på att ta ett politiskt uppdrag drar man sig för det, säger han.

Oppositionen har en annan åsikt, Petra Modée (V) säger att det snarare är andra kommuner som ligger för högt. Hon köper inte argumentet att Nordanstig måste höja arvodena för att man ligger bland de lägsta. Hon säger att folk måste bli politiker för annat än bara lönen, är det för mycket att offra bör man låta bli. Hon pekar på andra faktorer som civilt jobb och barn, som gör det svårt att ha tid för politiken. Och att hemtjänsten förtjänar löneförhöjningar mer än kommunstyrelsen.

SR Ekot har gått igenom 200 av landets kommuner. Det är ovanligt att höja lönerna så mycket som det föreslogs i Norrtelje. Men det finns de som höjer lönerna högre än den vanliga årliga uppräkningen.

Exempel som ges är Grästorp, Bromölla, Åstorp, Upplands Bro, Arboga, Hallstahammar och Karlsborg.

Dessutom noterar man att arvodesbudgeten i Gävle kommun ökar från sju till 12,5 miljoner per år. Det är där inte beslutat hur mycket av ökningen som går till kommunalrådens löner. Kommunstyrelsens ordförande Åsa Viklund (S) säger att hennes arvode inte kommer höjas.

I Bromölla, Åstorp, Upplands-Bro och Arboga, Hallstahammar och Karlsborg får kommunstyrelsens ordförande minst 7 000 kronor mer i månaden. Och 10 000 mer i Laholm.

Kent Larsson (M) är kommunstyrelsens ordförande i Grästorp. I våras tog man beslut om att lönen nu ska vara 100 procent av en riksdagsledamot, i stället för 90 procent. Det blir alltså minst 7 000 kronor högre lön för honom.

Till Ekot vill han inte medge att han fått en större löneförhöjning än vanliga arbetandes, utan säger att det är ”olika löner för olika saker” och tycker det är svårt att diskutera. Han tror att det kan sticka i ögonen på folk, men också att det är många som har förståelse.

Solna går mot trenden

Det finns ett exempel på motsatsen, nämligen Solna kommun. Socialdemokraterna bröt i valet en 24 år lång borgerlig dominans, och styr nu tillsammans med V, MP och C. Just nu ligger kommunalrådsarvodet på 102 950 kronor, vilket är i topp i landet. Men kommunstyrelsens ordförande ska få max 130 procent av en riksdagsledamots lön, enligt ett nytt beslut, skriver DN. I praktiken hamnar lönen på 90 000 kronor, en sänkning.

Den nya ordföranden för kommunstyrelsen är Sara Kukka-Salam (S). Hon vill att lönerna ska ner till rimliga nivåer, efter ha stuckit ut som väldigt höga. Hon vill att lönerna ska ligga på samma nivå som jämförbara grannkommuner. Hon menar också att det vore oskäligt att höja lönerna nu när det blir sämre ekonomiska tider.

DN:s granskning visar på ett brett spann av löner i Stockholms län. I Nykvarn får kommunstyrelsens ordförande 71 500 kronor, jämfört med Karin Wanngård, finansborgarråd i Stockholm stad som tjänar 143 000, och mest i länet.

Hon får frågan om hon tycker lönen är rimlig, och säger att den är kopplad till ett budgetansvar om 60 miljarder kronor. Därför är systemet rimligt, menar hon, och lämnat åt andra att recensera om det är för mycket eller för litet.

Kommunstyrelsens ordförandes arvode, Stockholms län:

  • Stockholms stad 143 550 kronor
  • Solna 102 950 kr (kommer sänkas)
  • Nacka 101 500 kronor
  • Lidingö 94 250 kronor
  • Järfälla 93 300 kronor
  • Täby 92 950 kronor
  • Botkyrka 92 950 kronor
  • Danderyd 92 500 kronor
  • Sollentuna 92 950 kronor
  • Österåker 92 950 kronor
  • Upplands-Väsby 92 300 kronor
  • Haninge 90 034 kronor
  • Vallentuna 89 375 kronor
  • Ekerö 89 371 kronor
  • Värmdö 88 632 kronor
  • Huddinge 88 523 kronor
  • Södertälje 88 000 kronor
  • Salem 87 500 kronor
  • Upplands-Bro 87 301 kronor
  • Norrtälje 87 000 kr (backade från höjning till 110 400 kronor)
    Sigtuna 87 000 kronor
  • Nynäshamn 78 650 kronor
  • Sundbyberg 78 650 kronor
  • Tyresö 73 548 kronor
  • Vaxholm 72 243 kronor
  • Nykvarn 71 500 kronor

För jämförelse har vi tittat på ett par av landets större kommuner också.

  • Umeå 95 785 kronor
  • Uppsala 92 950 kronor
  • Malmö: 92 300 kronor
  • Göteborg: 91 260 kronor
  • Örebro 78 650 kronor
  • Helsingborg 78 650  kronor

 

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!
Profilbild
Filip är reporter på Morgonposten.