Anrika The New York Times är hårt ansatta av extern och intern kritik för sin bevakning av transfrågor. Över 1 000 medarbetare och tusentals läsare skrev under ett öppet brev, som sedan försvarades av tidningens egen fackklubb. I det närmaste ett förräderi mot den journalistiska etiken, anser ledande profiler för tidningen. Men, vem kommer vika ned sig?
Det började med att över 1 000 medarbetare och tiotusentals läsare undertecknade ett öppet brev, kritiska till hur tidningen skriver om transsexuella, icke-binära och andra sexuella minoriteter. Bland underskrifterna hittar man Chelsea Manning, Cynthia Nixon och Roxande Gay.
Från tidningen menar man dock att man skriver på ett nyanserat och rättvist sätt. En tidning och en aktivistgrupp som Glaad har olika fokus. NYT bedriver journalistisk verksamhet, där bevakningen av transfrågor innehåller många olika vinklar, skriver man.
Det man får mest kritik för är 15 000 ord på förstasidorna där man bevakat debatten kring medicinsk behandling av trans-barn.
De senaste månaderna har Republikanska politiker i USA kommit med fler förslag som begränsar barns möjlighet att påbörja behandling i kommunala skolor, och vuxna transpersoners möjlighet till behandling av läkare.
Man pekar i brevet på att tidningen har citerats som förespråkade av en lagstiftning som är anti-trans, till exempel en från en chefsåklagare i delstaten Alabama.
Man är också kritisk till att tidningen skriver att mångfalden av könsidentiteter är någonting nytt. Och att tidningens styrelse nu gör om samma misstag man påstås ha gjort när gayrörelsen var ny och under Aidsepidemin.
Även HBTQ-gruppen Glaad skrev ett andra brev, där man kallade tidningen för oansvarig. Över 100 organisationer och offentliga personer kräver att NYT ”slutar publicera osakliga och anti-transsexuella artiklar”. Och att man ska hålla möten med ledare för transgemenskaperna varannan månad.
Chefredaktören Joe Kahn och redaktören för ledarsidan Kathleen Kingsbury skrev i ett internt meddelande till personalen att tidningen har en strikt policy som förbjuder dess journalister från att kritisera varandra offentligt.
Men tidningens fackklubbsordförande Susan DeCarava menar att medarbetarna har en kollektiv rättighet att höja rösten om missförhållanden på arbetsplatsen.
Från ledande personer på tidningen anser man att fackklubbens ledare nu bestämt sig för att underminera den etiska och professionella grund som krävs för en oberoende journalistik.
Vi är journalister, inte aktivister, skriver man.
I ett uttalande till Vanity Fair svarar DeCarava att man är fast beslutna att representera varje medlem på ett rättvist sätt. Man säger att man inte tar ställning i sakfrågan, men att varje medlem har rätt att arbeta på en arbetsplats som är hälsosam och fri från trakasserier och diskriminering.
Man säger också att om tidningsledningen bestraffar medarbetare som skrivit under protestbrevet bryter man mot federal lag. Och menar att det är en fråga om arbetsmiljö, där man har rätten på sin sida att försvara anställda som är HBTQ.
Som lök på laxen har också konflikten intensifierats av att man samtidigt publicerat en kolumn på ledarplats där man försvarar J K Rowling. Rowling är under hård kritik från trans-rörelsen, något vi rapporterat om här.
Prenumerera för 99 kr/mån!