Italiens premiärminister Giorgia Meloni underströk på söndagen att hennes regering står stadigt i sitt stöd till Ukraina. Det efter att förre premiärministern och nuvarande koalitionspartnern Silvio Berlusconi kritiserat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Kan hennes linje hålla, när hennes populistiska kärnväljare inte gillar militärt stöd till Ukraina?
Den 86-årige finansmannen leder partiet Forza Italia och säger sig vara god vän med den ryske presidenten Vladimir Putin. Han kommenterade ett möte mellan Meloni och Zelenskyj i torsdags i Bryssel med att han aldrig åkt dit om han själv var president, skriver AFP.
Det var tillräckligt för honom (Zelenskyj) att sluta attackera de två autonoma republikerna Donbas och allt detta skulle inte ha hänt, därför värderar jag hans beteende som mycket, mycket negativt, sade han inför lokalvalet i Lombardiet.
I september i fjol skapade han också debatt när han påstod att Putin tvingats invadera efter påtryckning av sitt folk och pro-ryska styrkor i Donbass.
Det senaste uttalandet möttes omgående av ett svar från Meloni, om att hennes stöd till Ukraina är övertygat och fast.
Zlenskyj gjorde en miniturné i Europa där han besökte EU-parlamentet i Bryssel, bland annat. Där samtalade han med Meloni om att arrangera för ett besök i Kiev för henne.
Mötet i Bryssel föregicks dock av att Zelenskyj träffade president Macron i Paris. Det föll inte o god jord hos Meloni som menar att det inte lever upp till den enighet man bör ha. Det hade varit bättre om alla träffats samtidigt i Bryssel.
Macron menar å sin sida att hans Frankrike och även Tyskland har en särskild relation till Ukraina, på grund av Minskavtalen.
Meloni har en uttalat pro-Nato och pro-Europeisk hållning gentemot Rysslands invasion. Hon har också tidigare varnat Berlusconi när denne uttryckt sig väl om Putin.
I december i fjol förlängde den italienska regeringen tiden för att ge stöd till Ukraina 2023 ut. Detta trots att både Lega och Forza Italia är kluvna inför att sända vapen och vill se fredsförhandlingar.
Man har främst skickat lättare vapen men även bandhaubitsar och luftvärnsrobotar. I regel är försändelserna sekretessbelagda.
Bland folket är det bara en tredjedel som är positiva till stödet. Det är det mest skeptiska landet i Europa till att skicka stöd till Ukraina, enligt Stefano Feltri på tidningen Domani.
Flyktinghjälp går bra men militärt stöd är mycket impopulärt, över hela det politiska spektrat. 171 000 ukrainare har flytt till Italien sedan krigsutbrottet.
Landet genomgår också ett ekonomiskt stålbad med inflation på över 11,9 procent och många småföretagare som kämpar för sin överlevnad. Många som lever på fattigdomsgränsen skyller situationen på Ukraina.
I november protesterade över 100 000 personer mot kriget i Rom. Många budskap lydde ”för fred” och ”sluta skicka vapen”, skriver NPR.
Samtidigt godkände Melonis regering ett sjätte stödpaket till Ukraina, med militär hjälp. Kan den linjen hållas i det långa loppet, frågar sig många.
Federico Fubini på Corriere della Sera säger att oppositionen inom de egna leden lär växa. Hon är uttalad populist och det är främst bland höger och center-höger-väljare hon har stöd. Dessa gillar inte sanktioner och är inte speciellt pro-ukrainska, menar han.