Ännu en viktig polischef befinner sig under utredning för att ha fixat jobb åt sin fästmö – vilket Morgonposten rapporterade om tidigare i dag. Anmälningar har gjorts – men lagts ner. Inga förundersökningar har inletts.
En anmälan gjordes mot Ulf Johansson, den dåvarande regionpolischefen i Stockholm. Anklagelsen gällde att han skulle ha gynnat sin sambo – och sett till att hon blev utvald bland 100 sökande till en tjänst hos Stockholmspolisen. Åklagaren Martin Tidén på Särskilda åklagarkammaren kom fram till att det hela kunde verka ”skumt”, men att inget brott begåtts.
Den som leder Särskilda åklagarkammaren heter Anders Jakobsson. Han har en viktig position. Särskilda åklagarkammaren ska handlägga misstankar om brott av poliser, åklagare, domare, riksdagsmän och vissa andra befattningshavare.
Ett rimligt antagande är att i Särskilda åklagarkammaren kan man återfinna landets mest ursinnigt självständiga jurister och ämbetsmän. Personer som stint stirrar i lagboken och på framlagda bevis och föga bryr sig om den misstänktes ställning i staten – det är ämbetsmän som rycker på axlarna åt varje form av påtryckning.
Är då verkligen Anders Jakobsson rätt man att leda en sådan enhet?
Innan han utnämndes till chef för Särskilda åklagarkammaren var han som åklagare mest känd för att inte vilja arbeta hårt.
I januari 2009 säger Anders Jakobsson upp sig efter tio år som chef för åklagarkammaren i Västerås. Orsaken var att han tyckte synd om sin personal, till media förklarade han.
– Jag kan inte ta ansvaret för att driva personalen så hårt att de blir sjuka. Men jag fick inget gehör när jag framförde de synpunkterna. Det är lite tragiskt att man ska behöva gå så långt att man måste begära sitt entledigande för att det ska hända något.
Brottsvågen hade då börjat slå in även över städer som Västerås, men vare sig Jacobsson eller hans anställda tyckte om tanken på övertid i en sådan situation.
Innebar det att hans karriärmöjligheter i staten var över?
Inte alls.
Tre månader efter det att han sagt upp sig för att han tycker att åklagare inte ska tvingas arbeta hårt får han ett toppjobb – han blir överåklagare på Ekobrottsmyndigheten, och efter några få år där blir han chefsåklagare vid Särskilda åklagarkammaren och i september 2016 blir han chef för enheten.
Jakobssons karriär tog alltså extra fart genom att han arbetsvägrade.
Men de som trots Jakobssons motvilja mot att ta i lite extra hela tiden befordrat honom måste ha sett någon form av kvalitet hos honom, och vi måste anta att de som utnämner personer vill att Jakobssons anda och personlighet ska genomsyra Särskilda åklagarkammaren. Jakobsson måste anses vara användbar i deras ögon.
Om vi studerar de fall där Jakobsson synts de senaste åren kanske vi bättre kan förstå vilka kvaliteter det rör sig om.
2021 väljer Anders Jakobsson att inleda en undersökning om grovt förtal mot Ebba Busch. Hon har i ett inlägg på Facebook påtalat att Johann Binninge – som företräder hennes motpart i den omskrivna fastighetstvisten med Esbjörn Bolin – dokumenterat är dömd för övergrepp mot barn. Binninge anmäler, Jakobsson inleder förundersökning och Busch medger till slut grovt förtal och får betala böter – fast det hon sagt är sant.
Nu är förvisso svensk lag så utformad att man kan bli stämd för förtal och dömd även om det man säger är sant.
Men det intressanta är att Jakobsson som åklagare aktiverade sig i ärendet – för som yttrandefrihetsexperten Nils Funcke kommenterade:
– Jag tycker inte det allmänna ska gå in och ta parti i en sådan här konflikt. Utan att huvudregeln är att var och en bör föra sin egen talan, alltså att det juridiska ombudet får väcka enskilt åtal mot Ebba Busch.
Men Jakobsson valde att inleda förundersökning – å det allmännas vägnar.
2019 anmäls Peter Lundgren för sexuellt ofredande, han är en av SD:s ledamöter i EU-parlamentet. Anmälan landar den på Anders Jakobssons bord – och det slutar med en förundersökning och chefsåklagaren Maria Sterup driver det senare till åtal och förklarar att även om Peter Lundgren och kvinnan som antastats är överens om att det hela inte ska drivas rättsligt så blir det ändå åtal:
– Ett brottsoffer kan inte själv bestämma om ett åtal när det gäller den här typen av brott. Det här gäller under allmänt åtal och jag har åtalsplikt om bevisningen är som sådan att jag kan emotse en fällande dom.
Alltså: ibland väljer Anders Jakobsson och Särskilda åklagarkammaren att företräda ”det allmänna” – till exempel när det gäller att driva process mot en borgerlig partiledare eller en SD-parlamentariker.
Jakobssons hållning i de fallen ska jämföras med den han visade mot Mona Sahlin.
När hon och hennes livvakt utreddes slutade det med böter.
Mona Sahlin erkände osant intygande i tre fall under sin tid som nationell samordnare mot våldsbejakande extremism. Hon hade gett sin livvakt falska löneintyg som gjorde det möjligt för honom att köpa en lyxlägenhet i Saltsjöbaden. Livvakten erkände brukande av falsk urkund.
Det fick räcka med ett strafföreläggande, tyckte Anders Jakobsson:
– Det finns ingen anledning att tynga domstolen med en process.
Hur det gick för livvakten?
Jo, han kunde behålla sin tjänst, tyckte polisens personalansvarsnämnd.
SR:s Ekot frågade nyligen Anders Jakobsson hur det kom sig att han inte beslutade inleda en förundersökning efter det att Mats Löfving anmälts för ofredande av Linda H Staaf. Den som frågar undrar om beslutet grundade sig på att det rörde sig om två höga polischefer.
Jakobsson svarar:
– Nej nej nej nej nej, nej nej nej. Jag har haft förundersökningar på högre tjänstemän än de här.
Det är förvisso ställt utom allt tvivel.
Men frågan är bara vad som styr vilka högre tjänstemän Jakobsson väljer att åtala.
Prenumerera för 99 kr/mån!