Vad får folk för pengarna? Snikna Swedbank snålar med kundernas sparräntor, när bolåneräntorna ökar kraftigt – får fin avkastning på eget kapital – men är girighetsinflation den ”klassiska modellen” för banken? Spär på skamfilat rykte bland småsparare

Swedbanks redovisar ett stort vinstlyft för fjärdekvartalet 2022. Rörelsevinsten före kreditförluster är på närmare 10,4 miljarder. Vinst före skatt var 8,6 miljarder kronor, jämfört med närmare sex miljarder samma period 2021. Att man klarar ett starkt räntenetto beror på att man håller sparräntorna låga samtidigt som bolåneräntorna stigit kraftigt. På kundernas bekostnad kan den skandalomsusade banken visa ett fint resultat.

Enligt Swedbanks vd Jens Henriksson arbetar man enligt en klassisk affärsmodell där folk sparar och banken sedan lånar ut pengar. Det är klassiska Swedbankmodellen, säger han till SR Ekot. Räntenettot steg med 62 procent under Q4 jämfört med 2021. Totalt är det nästan sex miljarder kronor upp 2022 jämfört med 2021.

Men det finns en hake. Bolåneräntorna har stigit men sparkontoräntorna har legat kvar på låga nivåer, banken tjänar alltså på båda.

Enligt Andreas Cervenka, fristående kolumnist i Aftonbladet, kan man kalla detta ”greedflation”, girighetsinflation. Tack vare detta klarar banken också sitt övergripande mål om 15 procents avkastning på det egna kapitalet.

Trots att Sveriges ekonomi brottats med problem sedan pandemin började tidigt 2020 har inte Swedbank låtit sparkontoräntorna följa med bolåneräntorna upp.

Enligt Jens Henriksson är det politiska systemet nöjda med att bankerna är lönsamma, säger han till DI. Han kan tänka sig att lägga en miljard på höjda sparkontoräntor, om staten i sin tur tar bort bankskatten, som kostar lika mycket.

Swedbanks sparkontoräntor ligger för närvarande mellan 0 till 1,05 procent.

Dessutom har Swedbanks största ägare, Sparbankerna, en redovisad avkastning på ungefär hälften av 15 procent. Sparbankerna hade i fjol de mest nöjda kunderna, och räddade Swedbank vid krisen 2008.

Ett mörk historia

Swedbank har varit i ropet åtskilliga gånger under det senaste decenniet. Förutom att ha försämrat den direkta servicen åt kunderna och lagt ned 300 kontor, har man också varit iblandande i penningtvätt i miljardklassen.

Den 25e januari kunde vi rapportera om att tidigare vd Birgitte Bonnesen friades i ett historiskt fall om svindleri och grov marknadsmanipulation.

Åtalet gällde misstankar om att hon skulle ha spridit vilseledande uppgifter om Swedbanks åtgärder för att förhindra, upptäcka, förebygga och anmäla misstänkt penningtvätt i bankens estniska verksamhet.

Härvan rullades upp 2018 och började med avslöjanden om Danske Bank, som misstänktes tvättat pengar i Estland. Man hade låtit 6 200 kunder slussa runt 2 000 miljarder kronor genom bankens filial där.

Det var främst kunder bosatta utomlands men med konton i Estland. Vd Thomas Borgen avgick direkt efter avslöjandet.

Enligt en granskning SVT:s Uppdrag granskning gjorde hade Swedbank slussat minst 40 miljarder kronor till Danske bank i Estland 2007 till 2015. Granskningen tittade på 50 högriskkunder, som i vissa fall företrätts av målvakter och dolda ägare.

Det avslöjades också att Swedbank lät rysk-uzbekiske oligarken Iskender Mahmudov slussa sex miljarder kronor genom sina 200 konton i banken i Baltikum. När finansmyndigheten DFS i New York begärde ut information undanhöll Swedbank allting om Mahmudov.