Tyskland har undvikit den värsta sortens scenario av ekonomisk härdsmälta efter att gasimporten av rysk gas minskats radikalt. Det tycker landets klimat- och finansminister Robert Habeck, som var på besök i Oslo. Tyskland har sedan den ryska gasen minskat försökt gottgöra sig på andra sätt, till ett betydligt högre pris.

Samtidigt råder oenighet inom regeringskoalitionen. Återstående kärnkraftverk är aktiva till april i år, men hur länge till? Och industriorganisationerna spår själva ett mörkt år.

Nu är gasreserverna väl påfyllda, till 90 procent, och priserna faller. Men Habeck är också optimist inför framtiden. Detta då gasaktierna stigit i pris på grund av att man kunnat öka importen naturgas i flytande form, skriver AFP.

Den tyska industrin har räddats, men man har liksom andra länder kämpat med att bygga ut infrastrukturen för flytande gas. Norge har ökat sin gasproduktion med åtta procent under 2022, Tyskland är en stor importör. Man kommer också utöka samarbetet med Norge vad gäller batteritillverkning och förnyelsebar energi.

Man kommer också samarbeta i utvecklingen av vätgas, som man vill ska ersätta både naturgas men främst kol. Just nu bränner man kol, men det ska fasas ut till 2030, är planen. Vätgasen ska först utvinnas ur naturgas, men sedan från vindkraft som Norge och Tyskland ska utveckla tillsammans. Man ska också utreda ett bygge av en vätgasledning mellan länderna.

Men är alla verkligen lika optimistiska som Habeck?

Den senaste uppgiften om inflationen i Tyskland är 8,6 procent på årsbasis, vilket är den högsta uppmätta sedan 1951. Detta slår hårt mot vanliga tyskar, som får se priser på till exempel mat stiga kontinuerligt. Matpriserna i december 2022 var 20,7 procent högre än samma månad ett år tidigare.

Även energipriserna hade stigit, med 24,4 procent, rapporterar Fox News.

Inflationen var uppe på tio procent i november men de statliga subventionerna av hushållens energiräkningar dämpade den något. Subventioner av gaspriser började dock redan i slutet av 2021, men krigsutbrottet i februari i fjol eskalerade problemen.

Tyskland har lanserat flera stödpaket under 2022, något vi rapporterat om här.

Till exempel 150 miljarder kronor i reducerad skatt på bensin och diesel i tre månader. Energijätten Uniper förstatligades för att inte gå i konkurs, till en kostnad av 170 miljarder. I september kom ett nytt, gigantiskt stödpaket på 650 miljarder för hjälp med hushållens energikostnader.

Man har dessutom ställt ut 680 miljarder i lånegarantier till energiföretag, för att undvika kris.

För månaden december gick staten in och betalade gasräkningen för alla hushåll samt små och medelstora företag. Till detta tillkommer energibesparande åtgärder som släckta lampor i offentliga miljöer, stängda simhallar och liknande.

Både hushåll och industri kommer ha pristak på el, till och med minst april 2024, skriver The Guardian. Och någon normalisering kommer inte ske så länge kriget i Ukraina fortgår.

De stora stödpaketen har dessutom fått stark kritik inom EU, Polen har anklagat Tyskland för att förstöra den inre marknaden. Tyskland är motståndare till ett pristak för gas som gäller hela EU.

Ett sätt att bemöta det nya energibehovet efter krigsutbrottet är att börja utvinna brunkol igen. Detta har dock inte tagits emot väl av miljöaktivister.

I Lützerath i västra Tyskland har polisen hamnat i konflikt med demonstranter. Byn ska rivas till förmån för en kolgruva, vilket aktivisterna motsatt sig.

Polisen evakuerar nu demonstranter och spärrar av området så att planerna för gruvdrift kan fortskrida. Det är energijätten RWE som kommer driva projektet.

Samtidigt kommer protesterna fortgå in i det sista, och klimataktivisten Greta Thunberg kommer till byn på lördag för att visa sitt stöd.

Trots att det tyska miljöpartiet Bündnis 90/Die Grünen är en del av regeringskoalitionen återöppnas alltså kolgruvor.

En annan het potatis har varit kärnkraften. Planen var att stänga ned resterande tre kärnkraftverk i landet under 2022. Men även här kom kriget emellan. Samtliga tre kvarvarande kommer vara aktiva till åtminstone april 2023.

Även här finns oenighet inom regeringskoalitionen, men Habeck accepterade rikskansler Scholz beslut att förlänga livstiden på kvarvarande reaktorer. Det minsta partiet i koalitionen, liberalerna i FDP, vill hålla dem öppna till 2024.

Industrisektorn ser dock mörkt på 2023. Tre av fem företag är pessimistiska för året och förväntar sig en lägre produktion på grund av energipriserna.

Ordföranden för biltillverkarorganisationen VDA, Hildegard Müller, sade att Tyskland saknar en långsiktig strategi för energiförsörjningen. Utan det finns det en riska att man tappar i konkurrenskraft, permanent, menar hon.

Enligt IfW-institutet i Kiel kommer den tyska ekonomin som helhet minska med 0,7 procent, vilket är en radikalt sämre prognos än man gjorde för ett halvår sedan. Då trodde man på 3,3 procents ökning. Enligt IWH-institutet i Halle kommer ekonomin sjunka med 1,4 procent.

Regering själva är mer optimistisk och tror på en ökning med 2,5 procent. Det återstår att se vilka som har rätt.

Avatar photo
Filip är reporter på Morgonposten.