Elpriserna har stigit runt om Europa. Samtidigt har ländernas regeringar vidtagit åtgärder och infört subventioner, för att försöka lätta på bördan. Elmarknaden i Europa är internationell, högre efterfrågan i ett land påverkar priserna i andra länder. Hundratals miljarder har staterna lagt på rena bidrag, skattelättnader och andra åtgärder för att minska el- och energipriser för hushåll och företag.

Storbritannien har subventionerat mest av alla. Mätt från september 2021 till 21 september 2022 har man lagt 6,5 procent av BNP på energisubventioner. Sverige ligger tredje sist på listan med 0,3 procent.

Andra stora länder som Tyskland med 2,8, Frankrike med 2,9 och Italien med 3,3 ligger högt. I botten hittar vi förutom Sverige även Irland med 0,2, Finland med 0,2 och Estland med 0,5. Norge ligger på 0,8.

Här följer exempel från några av de största länderna på kontinenten, och några av våra nordiska grannländer.

Storbritannien är landet som lagt mest pengar i förhållande till BNP på olika stödinsatser. Staten hade prisregleringar på energi förra vintern. Man hade också ett stödpaket om drygt fem miljarder kronor till låginkomsttagare och andra, för hjälp med el och uppvärmning. I april 2022 höjde energistyrningsmyndigheten Ofgam pristaket på energi. Ett nytt stödpaket värt 150 miljarder rullades ut, till samma grupp som tidigare. Man finansierar det delvis genom en skatt på energibolagens vinster värt 50 miljarder.

Man planerar också frysa hushållens el- och gasutgifter vid runt 27 000 kronor (2 723 euros). Inkomstbortfallen för energibolagen ska täckas av staten, till en kostnad av 1 500 miljarder euro kommande ett och ett halvt år.

Tyskland, Europas industriella jätte, började med subventionerade gaspriser i slutet av 2021. I början av 2022 lanserade man ett hjälppaket om 1,3 miljarder kronor i engångsbidrag till låginkomsthushåll, för energikostnader. Man gav också 13,5 miljarder till studenter och fattiga medborgare i form av skattelättnader på inkomstskatten.

I mars väntade 150 miljarder i reducerad skatt på bensin och diesel i tre månader. I juli köpte staten energijätten Uniper för 170 miljarder, för att den inte skulle gå i konkurs. Uniper var med och finansierade Nord Stream 2, som är i princip inaktiv sedan krigsutbrottet. I början av september kom ett nytt statligt stödpaket om 650 miljarder, för att dämpa av inflationen höjda priser för folk som har svårt med energiräkningarna. Engångsbidrag om 3 000 kronor för pensionärer och 2 000 för studenter ingår.

13 september kom planen att lägga 680 miljarder på lånegarantier till energiföretag som riskerar hamna i kris.

Frankrike gav i september i fjol ut 1 000-kronorsbidrag till 5,8 miljoner hushåll för att täcka ökade energikostnader. Det utökades sedan till 38 miljoner hushåll. Man lade också uppskattningsvis 150 miljarder under vintern på att dämpa energipriserna på artificiell väg. Prisökningen på energi fick ett tak på fyra procent. Ett paket värt 250 miljarder till företag kom strax efter krigsutbrottet.

Man kommer lägga 500 miljarder till 2030 på att förlänga livstiden för existerande kärnkraftverk. I augusti kom ett generellt stödpaket på 200 miljarder, prisökningstaket på energi kvarstår på fyra procent. Ytterligare ett stödpaket till hushåll och småföretag kom 14 september, med olika riktade bidrag, till en kostnad av 170 miljarder.

Italien har infört momsreducering på naturgas ned till fem procent, för både vanliga hushåll och industri. Under 2022 har subventioner för elabonnenter införts, både hushåll och småföretag. Subventioner för gasanvändning, alla sorter, till en kostnad av 4,8 miljarder kronor.

Man har under året kommit med flera stora ekonomiska paket med subventioner. 16 september kom man med det senaste, 140 miljarder till skattelättnader för företag och hushåll. 22 miljoner löntagare och pensionärer med högst 200 000 kronors årsinkomst får ett engångsbidrag på 1 500 kronor.

Nordiska länder

Norge införde i april en förlängning av vinterns elsubventioner för hushåll, till mars 2023, till en kostnad av 7,7 miljarder kronor. Jordbruk och odlingar fick 520 miljoner, frivilligsektorn 240 miljoner och hållbara hus 160 miljoner. Änkor och studenter kan söka om extra hjälp, och lån har ställts ut till kommuners sociala åtaganden.

Konsumenterna ska skyddas mot en prisökning värd 23 miljarder.

Danmark betalade förra vintern 130 miljoner till runt 400 000 hushåll som har problem med energikostnaderna. 330 miljoner lades på en fond där personer med gasuppvärmning kunde begära bidrag för att byta uppvärmningssätt. I augusti i år fick åter igen 400 000 hushåll ett bidrag för energiräkningar, till en kostnad a 3,2 miljarder.

Premiärminister Mette Fredericksen har föreslagit ett ingrepp på elmarknaden för att stävja ökande priser. Kunder ska kunna skjuta upp sina elräkningar över en femårsperiod, när det överstiger förra höstens priser. Krediterna kostar 60 miljarder att ställa ut.

Vårt grannland Finland har gjort åtgärder för transportsektorn, jordbruk, småföretagare och hushåll. Man beräknade i januari tappa 4,5 miljarder i skatteintäkter på åtgärderna. Extra stödpaket till jordbrukssektorn på 2,2 miljarder och logistiksektorn på 750 miljoner kom i mars. Man har också säkerställt krediter om 100 miljarder till stora energiföretag.

Sist men inte minst, Sverige. Här kom första statliga hjälpen i januari, i el-bidrag värt 5,9 miljarder till 1,8 miljoner hushåll. Sedan kom sänkta bensinpriser värt 3,6 miljarder.

Hur länge europeiska stater har råd att subventionera och manipulera el- och energimarknaden återstår att se.

Avatar photo
Filip är reporter på Morgonposten.