Den som vill ha svenska hasselnötter får gå ut i skogen och leta. Annars är det mest turkiska nötter som gäller. Undantaget en och annan buske i trädgårdar odlas inget i Sverige.

Nu vill Hushållningssällskapet i Halland att den inhemska odlingen ska ta ny fart.

– Jag vet att det finns några initiativ på gång till att starta yrkesmässig odling, säger hortonomen Anna-Carin Almqvist.

SKICKAR INTE SINA BÄSTA. De importerade hasselnötter man finner i svenska butiker smakar ofta lite beskt och härsket

Förutom de inititiven är den kommersiella odlingen är nästan obefintlig, konstaterar Almqvist. Hon har genomfört ett EU-projekt som beskriver hasselnötens roll i den svenska kulturhistorien, och introducerar modern nötodling för den som vill göra ett försök här hemma.

Finns det tillräckligt mycket kunskap där för att den som är intresserad ska kunna dra igång en odling och börja testa?

– Ja, för att påbörja, skulle jag vilja säga. Men sen skulle vi behöva bygga på med mer kunskap kring yrkesmässig nötodling i Sverige.

Varför behöver vi odla hasselnötter i Sverige?

– För att öka självförsörjningsgraden på en gröda som vi i dag importerar, men som är fullt möjlig att odla i Sverige. Det är också viktigt för att öka diversifieringen i odlingslandskapet, och på så sätt öka biologisk mångfald.

Det var alltid bättre förr

Under 1600-talet skördades det till och med så mycket hasselnötter att Sverige exporterade avsevärda mängder till Tyskland och Nederländerna. När vi kom fram till 1900-talet hade svenska odlare börjat få problem med att hävda sig mot den billigare importen, särskilt från Italien.

I sin kulturhistoriska exposé förklarar Almqvist att nötter odlade på öar ansågs hålla särskilt god kvalitet, och som exempel räknar hon upp Öland, Gotland, Gotska Sandön, Koster och Åland. Allra störst och bäst ansågs de från Öland vara.

NATURLIG UTBREDNING. Vild hassel växer över stora delar av Sverige men har vanligtvis mycket små nötter

Även Båstad var känt för sina fina hasselnötter, och där utspelades en av hasselnötodlingens sista stora strider i Sverige. Pomologen Rudolf Abelin planterade fler än 10 000 buskar i sin fruktträdgård, med ett så gynnsamt klimat och jordmån man kan hitta på denna sidan Öresund. Han lyckades till och med få till en viss export till Tyskland under 1900-talets första årtionden. Men sedan kom de kalla krigsvintrarna och skörden frös inne. Importerade nötter tog sedan över helt, och Turkiet passerade Italien som det stora exportlandet.

Under 1940- och 1950-talen gjordes försök att få fram konkurrenskraftiga hasselsorter – med stora nötter anpassade för svenskt klimat. Man utgick från buskar som hade klarat 40-talets svåra vintrar. Resultaten uteblev och till slut skrotades försöken.

Nytt försök med svensk hassel

Anna-Carin Almqvist och Hushållningssällskapet vill alltså göra ett nytt försök att ta fram en köldtålig hassel. Till det kommer problem som att få den att blomma vid rätt tidpunkt på året, och att han- och honblommor blommar samtidigt. EU-pengarna är slut men man tänker begära nya för att kunna fortsätta projektet.

I bästa fall kan hon se en större svensk produktion om 20 år.

Var kan man diversifiera odlingslandskapet i framtiden? Är det i södra Sverige där den har sitt naturliga habitat?

– Ja, främst, skulle jag säga. Sen kanske det i framtiden kommer sorter som går att odla med bra resultat längre norrut.

Och på kort sikt – Skåne, Halland …?

– Ja, och Blekinge, Öland, Gotland, Västra Götaland, Småland … Det skulle jag gissa. Där hasseln växer vilt i dag.

Varför är detta en viktig fråga för Hushållningssällskapet?

– Det ligger inom ramen för det vi arbetar med: att hitta nya grödor att odla, förklarar Anna-Carin Almqvist.

– I Halland har vi mycket fältförsök, och vi har växtodlingsrådgivning och miljörådgivning. Vi jobbar också med rådgivning och utveckling kopplat till företagande och innovation.

I syfte att …?

– … att jobba för den halländska landsbygden. För en framgångsrik landsbygd i Halland. Den ska vara konkurrenskraftig, hållbar och levande.

SUGEN PÅ EN EGEN NUTELLA-LUND? Förädlade sorter som säljs på svenska handelsträdgårdar marknadsförs som härdiga upp till zon 4, d v s nästan hela hasselns naturliga utbredningsområde

Godisimport

I dag heter världens överlägset största hasselnötsproducent Turkiet, som odlar omkring 70 procent av världens nötter. Italien kommer på andra plats, följt av Azerbajdzjan och USA.

Med jämna mellanrum rapporteras det om barnarbete i de turkiska odlingarna.

Enligt Anna-Carin Almqvist används en fjärdedel av världsproduktionen till att göra Nutella. Över huvud taget hamnar de flesta nötterna i bakverk och godis, till exempel i Hässleholmsföretaget Printzells klassiska “Nöt-Créme”.

Den redovisade svenska importen av hasselnötter ligger ett normalt år på mellan 1 100 och 1 200 ton per år, enligt SCB:s statistik. Utöver det tillkommer de företag som importerar mindre mängder. Bara de som importerar för mer än 9 miljoner kronor måste redovisa sin import.

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!
Profilbild
Peter är reporter på Morgonposten.