Antalet nyfödda från januari till och med september minskade 7,7 procent jämfört med samma period 2021. Minskningen har skett i 207 av 290 kommuner och barnafödandet är på den lägsta nivån sedan 2005. Men en bekräftad förklaring till minskningen finns ännu inte.
Två faktorer som spelar in är fruktsamheten i olika åldrar och hur många kvinnor det finns i barnafödande ålder, säger SCB:s Rasmus Andersson till SVT. Fruktsamheten har minskat de senaste åren, tillägger han.
Någon koppling till konjunkturen ser han inte. Under högkonjunktur har fruktsamheten nämligen sjunkit också.
I 30 kommuner är antalet nyfödda lägst på hela 2000-talet. Och det är en blandning av stora och små kommuner. I ytterligare 42 kommuner är det den lägsta siffran på 15 år.
Bland de 30 med lägst siffror på hela 2000-talet hittar vi bland andra stora kommuner som Lund, Luleå och Täby. Men också småkommuner som Skara, Lysekil och Öckerö.
Förklaringar utan svar
Enligt Martin Kolk, demografiforskare på Stockholms Universitet, är trenden med sjunkande barnafödande ett globalt kulturellt mönster. Han säger till Aftonbladet att det finns en förklaring, klass, enligt forskning på svenskar födda 1940 till 1970.
Hög inkomst är mer och mer associerat med högst barnafödande, menar han. De mest barnrika är förmögna män, och han menar att kraven på att vara en bra förälder höjs hela tiden. Mer resurser krävs för att bilda familj.
Vitor Miranda på SCB menar att forskningen just nu inte har några klara svar på varför minskningen sker, men att en nedgång brukar följas av en uppgång. När den börjar vet han inte. Att det skett en kraftig dipp mellan 2021 och 2022 tror han kan bero på konjunkturen, att folk väljer att plugga vidare eller jobba några år till innan man skaffar barn.
Samtidigt diskvalificerar han sin teori genom att också säga att det inte var någon kris i fjol. På Aftonbladets fråga om detta är ett mysterium svarar han jakande.
I vår första artikel på ämnet från 10 augusti citerade vi Gunnar Anderssons teori att dippen startade när massvaccinationerna kom igång, våren 2021. Restriktionerna startade och människor återgick till ett normalt liv, menade Andersson som är professor i demografi på Stockholm Universitet.
Samtidigt så har befolkningen i Sverige ökat med 1,5 miljoner sedan 2005. Och ungefär två miljoner sedan år 2000. Majoriteten av detta är via invandring.
Och invandrarkvinnor har en högre fruktsamhet än svenska. Då rapporterade vi också om det minskande barnafödandet, men statistik för januari till april. Precis som nu saknas säkra förklaringsmodeller.
Där framgår att en utrikesfödd kvinna födde 1,9 barn i snitt 2021, jämfört med en inrikes född kvinnas 1,62. Här finns ett problem som SCB och forskare inte gett svar på, nämligen att invandrare generellt har lägre inkomst än svenskar men får fler barn.
Tittar man på vilka som får barnbidrag och flerbarnstillägg blir detta väldigt tydligt. Av föräldrar som får barnbidrag är 30,7 procent utrikes födda. 39,4 procent av dem som får flerbarnstillägget var 2019 också utrikes födda, cirka tio procentenheter fler än 2010.
Till forskarna gör en djupare analys av det minskande barnafödandet kan man ändå peka på att det finns olika kulturer i Sverige. Och att vissa invandrarkulturer har ett högre barnafödande än genomsnittet oavsett konjunkturläge.