Det föds färre svenska barn, säger SVT – nämner inte att gruppen utlandsfödda, som ökat från en miljon till två miljoner på 20 år, fortsatt föder många fler barn än inrikes födda – VI GRANSKAR SIFFRORNA BAKOM DEN VÄXANDE KRISEN I BEFOLKNINGSFRÅGAN

Det har skett ett trendbrott i barnafödandet i Sverige. Under perioden januari till april i år har en minskning skett jämfört med i fjol, i genomsnitt föder en kvinna 1,57 barn. Detta efter att en ökning skett under 2021, som bröt mot den längre trenden av minskat barnafödande sedan 2010.

Det är den lägsta siffran sedan den ekonomiska krisen i början av 1990-talet. Samma period 2021 var genomsnittet 1,69 barn per kvinna. Det krävs 2,1 barn i snitt för att upprätthålla befolkningsstorleken.

Enligt Gunnar Andersson, professor i demografi på Stockholms universitet, kan minskningen kopplas till massvaccinationerna. De startade våren 2021 och då lyftes restriktionerna och folk återgick i och med det till ett mer normalt liv, menar han.

Andersson uttalade sig också början av juli, då siffror från Stockholm stad visade en 14-procentig minskning i barnafödandet. Det är den lägsta siffran sedan 2005.

Enligt medier som SVT sker det nu en minskning av barnafödande bland svenska kvinnor. Detta stämmer i sig, men ger en missvisande helhetsbild.

Tittar man på statistiken framgår nämligen ett tydligt mönster, utrikes födda kvinnor föder i genomsnitt fler barn än inrikes födda. Trenden har varit ihållande sedan åtminstone år 2000, oavsett samhällsutveckling och konjunkturer. Även om trenden för utrikes födda alltid följt den för inrikes födda har det alltid var en markant skillnad.

I snitt födde en utrikesfödd kvinna 1,9 barn 2021, jämfört med 1,62 för inrikes födda och 1,64 för riket som helhet.

Sedan år 2000 har också antalet utrikesfödda personer ökat från runt en miljon personer till två miljoner. Vi har alltså fler utrikes födda som föder barn och som har en högre fruktsamhet än inrikes födda.

Orsakerna

Orsaker som pekas ut som förklaring till minskningen är en osäkerhet om den ekonomiska situationen i samhället och även bostadsmarknaden. Detta blir dock en problematisk förklaring då grupper som i högre utsträckning lever på bidrag och har lägre inkomster faktiskt får fler barn.

Då insåg man att det var slut på att sitta hemma och ha familjemys, säger Gunnar Andersson till SVT.

Ett uttalande som sannolikt inte stämmer i vissa stora befolkningsskikt av utrikes födda. Uttalandet ger sken av en enhetlig kultur och beteendemönster bland föderskor, vilket inte stämmer.

Men detta kan också ställas mot den stora debatt som blossade upp i juni, när regeringen föreslog att fasa ut flerbarnstillägget. Anledningen är att utrikesfödda kvinnor skaffar så många barn, vilket man menar är en bromskloss för att få ut dem på arbetsmarknaden.

Av föräldrar som får barnbidrag är 30,7 procent utrikes födda. 39,4 procent av dem som får flerbarnstillägget var 2019 också utrikes födda, cirka tio procentenheter fler än 2010.

Att svenskar föder färre barn således en sanning med modifikation. Att ta barnafödandet för hela riket sammantaget och dra slutsatser om svenskar är direkt vanskligt, då Sverige nu har en mångkulturell befolkning.

Det är inte heller ett bra sätt att uttala sig på även om man pratat om svenska medborgare, då även föderskor utan medborgarskap räknas in i statistiken. Dessutom har många utrikes födda svenskt medborgarskap.

Det man bör göra på SCB är att särredovisa föderskors specifika födelseland. Detta för att tillgängliggöra för allmänheten hur fruktsamheten skiljer sig mellan både olika grupper av utrikes födda, och mellan inrikes födda. Först då får vi den heltäckande bilden av den demografiska utvecklingen i landet.