Kurderna pressas mellan Assad och Erdogan som återuppväckt sin vänskap. Ryssland har medlat och turkarna gör nu militära operationer mot den självständiga kurdiska enklaven i norra Syrien. Både Syrien och Turkiet har som målsättning att kväsa kurderna. För Erdogan väntar val nästa år, kurdfrågan och att repatriera syriska flyktingar står på agendan.

Det var den 13 november som ett bombdåd skedde på Istiklalavenyn i Istanbul, minst sex personer dog och över 80 skadades. Erdogan har sagt att skulden bärs av PKK, som är nära kopplade till de beväpnade kurdiska styrkorna i Syrien. Och de senaste dagarna har flera bombräder mot hundratals kurdiska mål i Syrien genomförts.

Turkiet har dessutom varnat för att fler operationer på marken är att vänta. De kurdiska styrkorna, SDF, har stöd av USA och var en nyckelspelare i kriget mot IS-terroristerna de senaste åren.

Relationen mellan Erdogan och Syriens president Bashir al-Assad blev sämre efter att inbördeskriget bröt ut 2011, skriver AFP. Men de är nu på väg att stabiliseras igen.

Syrien har återtagit kontrollen över stora delar av landet med hjälp av Ryssland, ett land med tidvis spänd relation till Turkiet. Ryssland har militära intressen i regionen, främst via sin flottbas i Latakia i norra Syrien, inte långt från turkiska gränsen.

Ryssland ska ha medlat mellan Turkiet och Syrien och ett direkt möte mellan presidenterna är möjligt, enligt Erdogan. Det blir i så fall en återgång till relationerna innan kriget, som var starka både politiskt, ekonomiskt och på ett personligt plan. Chefen för Turkiets underrättelseverksamhet har varit i Damaskus.

Det finns ingen plats för ressentiment i politiken, sade Erdogan.

Inte ens när turkiska bombningar dödade 20 syriska militären kom det någon skarp reaktion. Utrikesminister Ayman Soussan sade bara att grunden för turkarnas inblandning i landet var fel.

FOLKETS FAVORITER? Tekoppar med porträtt av Putin, Al-Assad och Hizbollah-ledaren Hassan Nasrallah till salu i en souvenirbutik i Damaskus (foto: Louai Beshara/AFP)

SDF:s överbefälhavare Mazloum Abdi menar att regeringen i Damaskus har en svagare position nu än under tidigare turkiska offensiver in i landet. Han menar också att målsättningen med överenskommelsen mellan Turkiet och Syrien är att förstöra det kurdiska självstyret.

För Erdogan finns det ytterligare en vinning med förbättrade relationer. Det gör att miljoner syriska flyktingar kan skickas tillbaka, dessutom i tid inför presidentvalet i Turkiet nästa år.

Enligt Aron Lund på tankesmedjan Century International kan parterna också samarbeta genom att tysta regimkritiker, som befinner sig på den andres territorium. Utöver rent militärt samarbete. Både al-Assad och Erdogan kan nu lösa sina problem med kurderna.

USA har fördömt Turkiets agerande och menar att det destabiliserar regionen och försvårar kriget mot IS-terroristerna. Det hotar också civila och amerikansk personal i området säger Ned Price, talesperson för amerikanska utrikesdepartementet.

Utvecklingen sedan inbördeskriget

När kriget bröt ut uppmanade Turkiet Syrien att göra politiska reformer. Man ansåg också att al-Assad borde avgå, för att undvika blodspillan. Det eskalerade sedan fort, 2012 sade Erdogan att al-Assad var en mördare och terrorist.

Turkiets ambassad i Damaskus stängdes och oppositionella syriska grupper fick öppet stöd från Ankara. Från och med 2016 har Turkiet genomfört tre militära operationer in i Syrien, och kontrollerar nu ett landområde på syrisk mark. Med säkerhetspolitiska förevändningar.

Under början av 2020 hamnade man i öppen strid med regeringstrogna syriska styrkor som var på väg mot Idlibprovinsen. Idlib hölls då av oppositionella grupperingar. Ryssland lyckades lugna ned situationen den gången.

Kurdernas etablering av en autonom enklav i norra Syrien var en stor framgång. Tidigare har man varit förtryckta av regeringen i Damaskus, det kurdiska språket var förbjudet att lära ut i skolor.

Till största del har kurderna undvikit direkt konfrontation med regeringsstyrkorna, och skaffat en god relation till USA och Ryssland.

Men Syrien betraktar enklaven som separatistisk och erkänner den inte.

Avatar photo
Filip är reporter på Morgonposten.