Protester på Foxconns kronjuvel, iPhonefabriken i Zhengzhou skakar Kina. Xi snäser av Trudeau, men det gjorde han inte säger landets utrikesministerium. Och stora diplomatiska framsteg görs med önationerna i Stilla havet.

Uppror på iPhonefabriken i Zhengzhou

Våldsamma protester har brutit ut på Foxconns stora iPhone-fabrik i Zhengzhou i Kina. Anställda har drabbat samman med säkerhetspersonal, främst rörande lön och levnadsvillkor i fabriken, skriver AFP. Videor har läckt ut där hundratals arbetare ses attackera poliser, som i sin tur använder tårgas och rökgranater.

Poliserna har uppmanat arbetarna att inte befatta sig med den ”minoritet av upprorsmakare” som de påstår startat upploppen. I stället ska arbetarna återvända till sina logement.

Pandeminedstängningarna har även drabbat arbetare på fabriker i landet, som tvingats vara instängda i sina logement på fabrikerna. I veckor har de tvingats sitta där och vänta på att politikerna ska fatta nya beslut. Runt 200 000 arbetar på fabriken, som ibland kallas iPhone-staden.

Foxconn heter officiellt Hon Hai Precision Industry, är från Taiwan men har också storfabriken i Zhenzhou. Där tillverkas elektronik åt många stora internationella varumärken. Totalt har man en miljon anställda i Kina i 30 fabriker.

Man har erbjudit stora bonusar till arbetare som valt att stanna i fabriken, då många försökt ta sig därifrån. Dessutom har lokala myndigheter bussat in ny arbetskraft. Kina har fortfarande en pandemistrategi som går ut på att göra totala nedstängningar. Detta har skapat ilska och sporadiska protester har uppstått runt om i landet.

Uppdatering 27/11-2022: Bilden av Foxconns arbetsvillkor som grundorsak till protesterna ligger i linje med kommunistpartiets agenda. En troligare orsak är att protesterna i grunden är mot regeringens covid-politik och nedstängningarna.

Protester mot pandemilagarna

Det kom ett par nya lagar i början av november som tydde på att man skulle ta en mildare hållning till pandemin. Till exempel mindre strikta regler för karantän när man reser in i Kina, och enklare system för att kategorisera högriskområden.

Men nya fall, drivna av omikronvarianten av covid19, har gjort att lokala myndigheter likväl återgått till strikta restriktioner. Med hänvisning till att man finkallibrerar de pandemirestriktioner som Xi själv är en varm förespråkare av. Läget är således oförutsägbart, inte bara för invånarna utan även för företag, lokala såväl som utländska.

Spontana upplopp har skett runtom i landet senaste månaderna. Till exempel i Guangzhou i södra delen av Kina, där hundratals människor protesterade på gatorna.

Den ombytliga politiken är ogillad och de flesta lokala beslutsfattare förstår detta, menar Steve Tsang på SOAS China Institute i London. Att upprätthålla Xis målsättningar samtidigt som man ska hantera förvirrade medborgare lokalt blir ett problem.

I Chaoyang, en stadsdel i Peking, stängde man plötsligt sina teststationer i affärsdistrikten, med hänvisning till de nya lagarna. Dagen efter återgick man till tidigare regler, då kontorsanställda tvingats leta efter teststationer i vanliga bostadsområden.

Enligt Freedom Houses statistik skedde 668 fall av protester av olika slag, mellan juli och september. Av dem var 95 procent demonstrationer, strejker och husockupationer. Bara fem procent skedde på internet. 37 fall var protester mot pandemirestriktionerna, där ett var en internetkampanj med en hashtag med hundratusentals poster. Den inbegrep minst 14 provinser och större egenadministrerade städer.

Xi och Trudeau på G20

Kinas president Xi Jinping och Kanadas premiärminister Justin Trudeau hade ett uppmärksammat meningsutbyte under G20-mötet i Kambodja. Mötet fångades på film och ljud. Xi säger via sin tolk att uppgifter från deras samtals läckts till media.

Allt vi diskuterat har läckts till tidningarna. Det är inte lämpligt. Och det är inte på det sättet vår diskussion fördes, var det? Om det finns uppriktighet, kan vi ha konversationer baserade på en respektfull attityd. Annars kommer resultaten bli oförutsägbara, sade Xi.

Det ser sedan ut som att Xi går i väg, förbi Trudeau. Trudeau säger samtidigt att ”vi kommer fortsätta arbeta konstruktivt tillsammans, men det kommer finnas saker vi är oense om.”

Skapa förutsättningarna, skapa förutsättningarna, säger Xi och går i väg.

Spänningarna mellan länderna har ökat, mycket beroende på den försämrade relationen mellan Kina och USA. Kanada är en stark del av den anglo-saxiska sfären, med Storbritannien, Australien och USA som nära allierade. Vissa menar att Xis beteende mot Trudeau är som ett där en stormakt talar med ett mindre land.

Kinas utrikesministerium har efteråt sagt att det inte ska uppfattas som att Xi kritiserar Trudeau. Eller att han beskyller honom för något, säger talespersonen Mao Ning.

Träning av poliser på Solomonöarna

Som vi rapporterade om i april har Kina gjort stora insteg i lokalpolitikern på Solomonöarna. Man slöt ett kontroversiellt avtal, som gav rätt till militärt ingripande på önationen om oroligheter skulle uppstå. Australien har dragit öronen åt sig, då Solomonöarna räknas in i deras närområde. Kina förnekar att man skulle vilja bygga en militärbas på öarna.

I början av november mottog man gåvor från Australien i form av gevär. Nu har Kina också skickat bidrag, lastbilar bestyckade med vattenkanoner, trettio motorcyklar och 20 stadsjeepar.

Protester mot regeringen eskalerade under november och har resulterat i tre dödsfall. Solomonöarna får även hjälp av Nya Zeeland, Fiji och Papua Nya Guinea att träna sin poliskår. Utöver Australien och Kina som både bistår med träning och materiella resurser.

Kina har siktet ställt på alla mindre önationer i Stilla havet. Man vill sluta säkerhetspakter med tio av dem, vilket oroar USA och Australien mycket. Under ett videomöte deltog polischeferna för Fiji, Vanuatu, Kiribati, Tonga och Papua Nya Guinea.

Polisen på Tonga representerades dock inte av den ordinarie polischefen, då han är australisk medborgare.

Talesmannen för Kinas utrikesministerium, Zhao Lijian, sade att representanterna för de fem länderna uttryckte förhoppningar om ett fördjupat samarbete. Med målsättning om förbättrad säkerhet, utveckling och framsteg i regionen.

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!
Profilbild
Filip Lamperud
Filip är reporter på Morgonposten.