Kina har slutit ett kontroversiellt säkerhetsavtal med Salomonöarna. Detta har gjort att tonläget höjts rejält mellan Kina och Australien. Kina får rätt att skicka militär hjälp vid oroligheter på önationen. Man befarar nu att Kina kan komma att bygga en militärbas på öarna. Har regeringen på Salomonöarna blivit köpta av regimen i Peking?

Avtalet är hemligt, men ett utkast har läckt till media. Salomonöarnas regering påstår att sekretessen är viktig för att upprätthålla landets suveränitet. Men utkastet avslöjar att landet kommer öppna upp för kinesiskt inflytande i stor skala. Man ger Kina rätt att hjälpa till med polis och militär i prekära situationer. Man kommer också tillåta kinesisk militär och underrättelsetjänst utföra operationer av varierande slag. I utkastet var reglerna kring detta skrivna i vaga och tolkningsbara termer.

Kinas militär och annan personal kommer få juridisk immunitet för sina handlingar på salomonesiskt territorium. Salomonöarnas garanti för suveränitet gentemot Kina är vagt definierad. Deras ställning utgår från att man måste uttrycka sitt direkta medgivande, för exempelvis besök från kinesiska örlogsfartyg i sina hamnar.

Australiens intressesfär

Australien ser Stilla havet som sin sfär, samtidigt som Kina anklagar Australien för att lyda en agenda styrd av USA. På Salomonöarna är opinionen splittrad.

Men önationen har rört sig mot Kina successivt, 2019 bytte man sida från att stödja Taiwan, till Kina. Man beräknar att Kina lade 3,5 miljarder kronor på riktade donationer för att få önationens politiker att rösta rätt. Även Australien betalade för att ledamöter skulle rösta enligt deras linje, men den 36-åriga diplomatiska relationen till Taiwan bröts. Att driva på för att ändra andra nationers inställning till Taiwan är ett viktigt mål för Kina.

Australien har starka ekonomiska incitament för att hålla rivalen Kina borta från Salomonöarna. Man har investerat drygt 10,2 miljarder kronor i utvecklingsstöd 2021, och ytterligare investeringar i sjukvård, logistik och liknande. Näst efter Papua Nya Guinea är det den största mottagaren av ekonomiskt stöd från Australien.

Australien har dock inte använt några ekonomiska påtryckningar, trots Kinas framflyttade positioner.

Vid upplopp i fjol förstördes ett 60-tal byggnader i huvudstaden Honiaras Chinatown. Det finns ett missnöje mot Kina, som anklagas för miljöförstöring och överutnyttja fiskevatten.

Parlamentet höll ett misstroendevotum mot regeringen efter upploppen, och då fick parlamentariker betalt av Kina för att rösta enligt en Kinavänlig linje.

Vid upploppen skickade Australien säkerhetsstyrkor för att hjälpa till att stävja situationen. Det finns dock tecken på att varken ekonomiska eller säkerhetspolitiska investeringar räcker till. Det nya säkerhetsavtalet är ett sådant tecken, där det finns en sannolikhet att Kina skickar militär hjälp vid framtida oroligheter.

Mutor och påtryckningar

Men mot Kina hyser många tvivel, speciellt då landet orsakar miljöförstöring och bryter mot regler om fiske. En talesperson för Daniel Suidani, president för den folkrika Malaitaprovinsen, säger att det ekonomiska stödet från Australien är bra och transparent. Men det kinesiska sker under bordet i form av mutor, och det är därför stödet för Kina växt inom regeringen. Korrupta politiker får pengar rakt ned i sina egna fickor.

Regeringen och premiärminister Manasseh Sogavare slår ifrån sig alla anklagelser om att man är mutade av Kina. Man säger också att det inte kommer etableras en kinesisk militärbas i nationen. Något som många i Australien och Nya Zeeland befarar att det nya avtalet kommer leda till.

Att den politiska klassen på Salomonöarna göds av kinesiska mutor är något även Concetta Fierravanti-Wells tror. Hon var tidigare senator i delstaten New South Wales och minister med ansvar för internationell utveckling i Stilla havet. Hon kallar Kinas strategi för skuldfälla-diplomati, något man använder sig av även i Sydkinesiska sjön. I praktiken ger man både mutor och lån till korrupta politiker med direkt syfte att styra dem som marionetter.

Det finns ett allmänt stöd för idén om att Salomonöarna inte ska binda sig för mycket till en enda handelspartner. Och därför kan närmandet mot Kina tyckas naturligt. Men den kinesiska diplomatin har sinistra sidor, enligt Fierravanti-Wells.

Filip är reporter på Morgonposten.