November 21 Anders: Det tog nästan två veckor, men nu kan vi analysera resultatet. Den största överraskningen var att Demokraterna lyckades undvika en storförlust. De förlorade visserligen majoriteten i representanthuset men lyckades hålla senaten. Förlusterna blev alltså mycket mindre än vad de flesta förutspådde (och om de lyckas vinna en run off i Georgia om ett par veckor kan de till och med vinna ett mandat i senaten).

Vidare kan dock sägas att även om Republikanernas majoritet i representanthuset blir liten – som det ser ut nu 222 mandat – förändras den politiska kartan i USA nästa år drastiskt. Exakt hur återstår att se, men ett antal saker kan sägas redan nu…

För det första: president Biden kommer inte längre att få igenom några viktigare beslut. Nu är det i och för sig inte ovanligt att presidenters parti förlorar mellanårsval. Många brukar dock inte förlora majoriteterna förrän under sin andra mandatperiod och Biden kommer nu tvingas kompromissa med Republikanerna, vilket kommer bli svårt då han sedan 2020 valt att driva en radikal agenda.

För det andra: USA kommer bli ett politiskt, ideologiskt och kulturellt ännu djupare splittrat land. Demokraterna och Republikanerna står redan sedan länge på olika sidor i praktiken varenda viktig fråga och maktdelningen i Washington DC kommer nu att accentuera dessa skillnader och göra debatten än hårdare. Vallokalundersökningar visar därtill att medan folk som i år röstade på Republikanerna gjorde så beroende på ekonomiska problem, hög brottslighet och motstånd mot WOKE röstade den andra halvan av befolkningen på Demokraterna för att de vill ha liberala abortregler, större miljösatsningar och andra ”mjuka” frågor. Det vill säga, folk är inte längre överens ens om vilka frågor som är viktigast.

För det tredje: Republikanerna fortsätter sina inbrytningar hos minoritetsgrupper. De gick framåt inte minst bland latinos i delstater som Texas och Florida och lyckades i den sistnämnda staten till och med vinna Miami-Dade; ett county (kommun) som inte röstat republikanskt på decennier. Anledningen till detta anses bero på att latinos är katoliker och att de därför stöts bort av demokraters aktiva stöd för bland annat aborter och transgenderfrågor. Många av dom har också nu bott i USA i flera generationer och attraheras därför inte längre av demokraternas invandrarvänliga politik.

För det fjärde: valkvällens stora förlorare blev Donald Trump. Sedan 2020 har han fortsatt framträda som Republikanernas ledare och allt han sagt och gjort pekat mot att han skulle ställa upp igen 2024. Vilket han en vecka efter valet också lät meddela att han nu gör. Det usla resultatet, inte minst för många kandidater Trump gav sitt aktiva stöd, har dock försvagat hans ställning och många republikaner undrar nu om Floridas guvernör Ron DeSantis, som vann återval med hela 60 procent av rösterna, kommer utmana Trump om att bli presidentkandidat.

Slutligen, jämfört med det faktiska resultatet framstår undertecknads valprognos från en månad sedan sedan inte som respektingivande. Kortfattat: jag likt många andra  överskattade de republikanska framgångarna, speciellt i senaten. Likt många andra kommer jag också nu härför att ta ett steg tillbaka, göra en djupdykning i siffrorna och se vad jag kan lära mig av årets val för att göra en bättre prognos nästa gång.

09.15 Filip: Ställningen just nu är som följer.

Senaten: 48 D mot 48 R. Fyra mandat kvar, det kan således bli 50 mot 50 igen, då får vice president Kamala Harris utslagsrösten.

Representanthuset: 168 D mot 198 R.

Ingen av kamrarna kongressen är alltså fortfarande inte avgjorda.

07.32 Anders: Efter en nagelbitare i Pennsylvania har senatsvalet där avgjorts till demokraten Fettermans fördel. Det innebär, om republikanerna lyckas knipa ett sista mandat i Nevada, att majoriteten kommer avgöras i en så kallad run off i Georgia den 6 december. Om republikanen Walker lyckas segra där kommer hans parti att vinna en majoritet, 51 mot 49. Men, det kan alltså lika gärna bli status quo, det vill säga 50/50 som det idag. Och i så fall kommer vicepresidenten Kamala Harrs fortsätta att få kasta avgörande utslagsröster i många omröstningar.

05.27 Anders: Michigans demokratiska guvernör Withmer förklarades just vinnare mot Dixon. Siffror från Detroitområdet verkar ha gått hennes väg så starkt att AP vågar ge henne segern trots att många röster ännu inte räknats. New Yorks likaledes demokratiska guvernör Kathy Hochul har också segrat i sin återvalskampanj.

05.10 Anders: Den demokratiska guvernören Gretchen Whitmer, som gjorde sig känd för några av USA: s hårdaste nedstängningar under Covid-19 pandemin, leder just nu mot sin republikanska motståndare Tudor Dixon. Bara drygt 30 % av rösterna har dock räknats och traditionellt brukar republikanska kandidater gå starkt mot slutet av rösträkningen.

05.08 Anders: I New Hampshire vinnerden demokratiska senatorn Maggie Hassan återval. Republikanerna hade hoppats att deras kandidat Don Bolduc skulle lyckas knipa platsen, men den Trumpstödde kandidaten misslyckades alltså. Han är den förste av den förre presidentens favoriter i olika senatsval som förlorat men de kan bli fler senare i natt.

04.00 Anders I det uppmärksammade senatsvalet i Georgia leder just nu republikanen Walker över demokraten Warnock med en dryg procent. Då ett par andra kandidater samlar omkring 3–4 % når dock ingen av dem 50-procentstrecket, vilket innebär att de kan tvingas till en ny valomgång i december. I det likaledes omtalade senatsvalet i Pennsylvania mellan demokraten Fetterman och republikanen Oz är läget där omvända, med Fetterman i liten ledning. Dessa två race kommer troligen avgöra vem som skall styra senaten de kommande två åren.

03.46 Filip: Alexandria Ocasio-Cortez blir omvald i New Yorks fjortonde kongressdistrikt. Det blir hennes tredje mandatperiod. Under de första två har hon gjort sig känd i media, som ledare för progressiva demokrater och del i ”The Squad”, med tre andra kongressledamöter.

03.37 Anders: I takt med att rösterna strömmar in från olika delar av landet börjar ett mönster bli klart: att Republikanerna går mycket bra i val till representanthuset men har problem i senatsvalen. Detta beror delvis på att poströster, som traditionellt gynnar Demokraterna, på många ställen räknas först. Vi får dock vänta och se om de som röstat i vallokaler idag har röstat republikanskt nog för att väga upp demokraternas försprång.

03.22 Filip: Chuck Shumer vinner en femte raka mandatperiod. Han blir nu den New York-bon med längst tid i senaten genom historien. Det tidigare rekordet innehades av Patrick Moynihan.

Republikanerna vinner tre mandat till i senaten. Jerry Moran, Kansas, John Hoeven, North Dakota och John Thune, South Dakota.

03.00 Filip: Och där stängde vallokalerna i ytterligare elva delstater. Arizona, Colorado, Iowa, Louisiana, Michigan, Minnesota, New Mexico, New York, Texas, och Wyoming.

02.55 Filip: Sarah Huckabee Sanders blir ny guvernör i Arkensas. Hon blir den första kvinnan på posten, som även hennes far Mike Huckabee innehaft.

02.36 Filip: Richard Blumenthal, Connecticut och Tammy Duckworth, Illinois, bli omvalda till senaten. Båda är demokrater.

02.09 Anders: Floridas guvernör Ron DeSantis omvald med nästan 60% av rösterna, mer än vad mätningarna visade på. Han är därmed nu det republikanska partiets mäktigaste figur (efter Donald Trump)…

02.00 Filip: Nu har vallokalerna stängt i ytterligare 18 delstater. Alabama, Connecticut, Delaware, Florida, Illinois, Kansas, Maine, Maryland, Massachusetts, Mississippi, Missouri, New Hampshire, New Jersey, Oklahoma, Pennsylvania, Rhode Island, South Dakota och Tennessee.

01.55 Filip: En vallokalsundersökning av CBS News i Pennsylvania visar att abortfrågan är den viktigaste för väljarna där. 36 procent ansåg det, 28 tyckte inflationen var viktigast och elva kriminaliteten. På ett nationellt plan inför valet har inflationen och ekonomin varit de viktigaste frågorna för väljarna.

01.25 Anders: Siffror från Miamiområdet i Florida tyder på storseger för sittande guvernören Ron DeSantis och senator Marco Rubio, båda republikaner. De leder just nu, med drygt 70% av rösterna räknade, med runt 55 % av rösterna i ett county som inte har röstat republikanskt på närmare hundra år. Detta tyder på att Republikanernas framryckning bland spansktalande latinos, som syntes redan 2016 och 2020, fortsätter.

01.20 Filip: Fox News Decision Desk deklarerar att följande val kan slås fast:

Henry McMaster (R) blir omvald för en andra mandatperiod som guvernör i South Carolina.

Tim Scott och Rand Paul blir återvalda som senatorer för South Carolina respektive Kentucky. Även Todd Young blir omvald, i Indiana. Samtliga tre är republikaner.

I Vermont blir demokraten Peter Welch ny senator, efter att partikollegan Patrick Leahy gått i pension.

I det icke-röstande territoriet Guam blir republikanen James Moylan vald till representanthuset. Den första från partiet på nära 30 år.

00.48 Anders: Enligt FoxNews vallokalundersökning anser 61 % av väljarna att president Joe Biden har misskött ekonomin, 55 % energifrågorna, och 60 % att säkra gränsen mot Mexiko. Dessa tre är också enligt många andra undersökningar bland de viktigaste frågorna för de flesta väljare.

00.45 Filip: Liberala tidningen The New York Times verkar inställda på nederlag. Man delar med sig av fem sätt att lindra stressen under valnatten. Man kan till exempel doppa ansiktet i ett kar med iskallt vatten i 15 till 30 sekunder. Att någon då skulle vakna till, komma till insikt och ångra sin röst, är inget som nämns.

00.30 Filip: The Young Turks är en nyhetskanal på Youtube som står till vänster om Demokraternas mittfåra. Enligt Cenk Uygur som är programledare kan man inte sända just nu, eftersom strömmen gått i Los Angeles.

00.20 Filip: Enligt en vallokalsundersökning av CBS News vill hela 66 procent inte se Joe Biden ställa upp för omval 2024. Undersökningen tar inte med vad poströstandes tycker, utan bara folk på plats vid vallokalerna, vilket kan vrida resultatet något åt republikansk favör.

00.00 Anders Redan före vallokalerna stängt är det i princip klart att Republikanerna kommer vinna majoriteten inte bara i representanthuset utan också Kongressens överhus, senaten. Och ett tecken om vart partiet är på väg är det redan i dag talas om att Mitch McConnell, senator från Kentucky, troligen kommer att utmanas om posten som majoritetsledare av Floridasenatorn Rick Scott. Den senare valdes till Senaten 2018 och tillhör Trumps ”America First” falang, som bland annat är emot utländska krigsoperationer och ofördelaktiga handelsavtal. McConnell å sin sida representerar den äldre grupp republikaner som hade sin storhetstid under George W. Bushs på 2000-talet. Om Scott kniper posten som majoritetsledare innebär det alltså att det republikanska partiet tar ytterligare ett steg bort från den linje inom handels- och utrikespolitiken som partiet stått för i decennier.

23.50 Filip: En domare i Luzerne County, Pennsylvania, beordrar vallokalerna att vara öppna till 22.00 amerikansk tid (04.00 svensk). Det är två timmar längre än planerat. Anledningen är att pappret i valmaskinerna tagit slut, vilket bryter mot väljarnas rätt att hinna rösta. Delstaten är sedan tidigare viktig för utgången i valet.

I delstaten ställs Mehmet Oz och John Fetterman mot varandra i en kamp om en plats i senaten, en medialt uppmärksammad tvekamp. Fetterman är 206 centimeter lång och har dragits med hälsoproblem, i maj fick han en stroke och sedan en pacemaker inopererad. Han använder sig av textning för att helt kunna förstå vad någon säger. Oz är en kirurg som blivit känd genom en karriär på tv. Han är född i USA men medborgare i Turkiet, ett land han gjorde 60 dagars militärtjänst i 1980.

23.11 Filip: Ex-presidenten Donald Trump och hans fru Melania röstade i sitt hemdistrikt i Palm Beach, Florida.

En nöjd Donald Trump och frun Melania utanför vallokalen. Bild: Joe Raedle/Getty Images/AFP

Enligt Breitbart kostar Melanias klänning 19 000 kronor och är av märket Alexander McQueen. Skorna med stilettklackar från Christian Louboutin som går loss på 8 000 kronor. Solglasögonen är av märket Saint Laurent och kostar 2 300 kronor. Dressed for success, helt enkelt.

23.06 Filip: Demokraterna har lagt mest pengar på abortfrågan, av alla frågor i sina valkampanjer. Totalt 1,32 miljarder har man spenderat, som blev glödhet efter att Roe v. Wade togs upp igen av Högsta domstolen tidigare i våras. Abortfrågan ligger nu hos delstaterna, vilket har gjort den viktig för en del kandidater.

Man har som jämförelse lagt 1,4 miljarder på frågan om brott och 310 miljoner på frågan om inflationen.

22.35 Filip: Slaveriet avskaffades 1865 genom konstitutionens trettonde tillägg. Samtidigt finns det kvar i en form av påtvingat arbete för fångar dömda för brott, ett kryphål i lagen om man så vill. Nu röstar fem delstater om att avskaffa detta, Tennessee, Louisiana, Oregon, Alabama och Vermont. I praktiken handlar det alltså om att ändra språket i delstatslagarna, då det för vissa uppfattas stötande.

22.17 Anders: En svala gör ingen sommar. Ett team från nyhetskanalen CBS kan dock ha snubblat över ett järtecken när de i morse åkte runt mellan områden i Florida som för två år sedan röstade för president Joe Biden, men inte lyckades hitta en enda väljare som i år kommer rösta på Demokraternas guvernörskandidat Charlie Crist. Han är en före detta republikan som var guvernör i början på 2000-talet men bytte parti när han inte fick bli senator och i år försöker återta sitt gamla jobb. Han ligger dock efter sittande guvernören Ron DeSantis (R) i opinionsmätningarna och om CBS: s reportrar misslyckande att finna Cristväljare förspeglar kvällens resultat kommer han att förlora stort. Vallokalerna i Florida stänger klockan 19 lokal tid (01.00 svensk tid) och om DeSantis vinner klart blir det en bekräftelse på att Florida, som på senare år rört sig högerut, inte längre bör räknas som så kallad swingstate, vilket i sin tur kommer få stor betydelse för presidentvalet 2024.

21.50 Filip: Demokraten Gretchen Whitmer är guvernör i Michigan och ställs i omvalet mot republikanen Tudor Dixon. Nu på valdagen har Whitmer släppt en kort video på TikTok där hon talar sig varm för en blocköverskridande skattesänkning. Speciellt skulle “personer som menstruerar” tjäna på detta, runt 48 000 kronor (4 800 dollar) under sin livstid, som går till bindor och liknande.

Man kan spekulera i hur folkligt förankrat det är att inte erkänna kvinnor som de enda som menstruerar. Att uttalandet fått mycket uppmärksamhet i media kan man dock konstatera.

21.45 Anders: När vallokalerna i morse öppnade i Arizona fungerade 20 procent av de elektroniska röstningsmaskinerna i delstatens befolkningsmässigt största kommun Maricopa inte som de skulle. Då just denna kommun var ett fokus för Donald Trumps anklagelser om valfusk 2020 har därför vissa republikaner under dagen varnat för att något skumt ånyo är på gång. Kommunen har dock meddelat att de jobbar med att lösa problemen och än så länge har inga anklagelser om fusk rapporterats.

21.20 Filip: Fox News skriver att vissa resultat i jättedelstaten Kalifornien kan komma att dröja. Detta på grund av tidigare nämnda poströstning. Vem som blir borgmästare i Los Angeles är ett sådant resultat, där Karen Bass och oberoende Rick Caruso ställs mot varandra. Båda tillhör det Demokratiska partiet. Vissa distrikt till valet till representanthuset blir nagelbitare, men vi kan få vänta dagar eller veckor på det slutgiltiga resultatet.

20.53 Anders: God eftermiddag från Florida. Valdagen här bjuder på mulet väder och regnskurar. Valdeltagandet rapporteras dock vara högt och viss dramatik erbjuds redan före vallokalerna stängt. Den federala regeringen meddelade i går att de vill sända valobservatörer till tre counties (kommuner) på östkusten kring Miami, men delstatens guvernör Ron DeSantis (R) lät i morse meddela att de inte får tillträde till vallokalerna där. Floridas vallag förbjuder nämligen alla förutom lokala valförrättare och väljare att vistas i vallokalerna under valdagen. Att två av de tre dessutom är traditionellt djupt blåa (demokratiska) counties har sporrat visst konspiratoriskt tjatter om att de är där för att se till att folk röstar ”rätt” men det finns inga hårda bevis för detta. Om något mer framkommer meddelar jag det här.

20.00 Filip: Då smyger vi igång med valbevakningen. De första vallokalerna stänger klockan 00.00 svensk tid. Det handlar om den östra delen av USA, med delstater som New York, Georgia och Florida. Reglerna för valförrättande skiljer sig dock åt från stat till stat, och rösträkningen kan ta olika lång tid.

Översikt

Vallokalerna håller generellt sett öppet tolv timmar under valdagen, många mellan sju och 19. På grund av tidsskillnaderna inom USA kommer det ta fram till på onsdagsmorgonen svensk tid innan resultat kommit in från alla delstater. De första rapporterna beräknas komma in klockan ett på natten, svensk tid, från östkusten. När rösterna från mellanvästern börjar komma in ett par timmar senare kan det eventuellt utropas seger för republikanerna, som spås gå bra i valet.

Förtidsröstningen har pågått i många delstater under de senaste veckorna. Fler än 40 miljoner röster har redan lagts via posten. Demokrater röstar oftare via post, kan bli försprång i början av rösträkningen när siffrorna presenteras. Det omvända kan också ske, beroende på vilka distrikt som först rapporteras in.

I sju delstater plus District of Columbia kan man poströsta och sedan även rösta i vallokal, både i förtidsröstning och på valdagen. I 16 delstater krävs godkänd anledning för att rösta via post.

Under valdagen väljs 34 av 100 platser i senaten. Alla i representanthuset väljs om, 435, och 5 av 6 platser som inte får rösta. Dessutom guvernörsval i 36 stater och tre territorier, samt en mängd mindre lokalval om till exempel borgmästare och åklagare.

För att Republikanerna ska ta över majoriteten och styret i Representanthuset krävs fem extra mandat. I Senaten krävs det ett till mandat.

Ett fåtal delstater har sagt att det kan ta dagar att räkna alla röster. Pennsylvania är en sådan. Vi kan alltså få se Republikanerna som segrare tidigt under valnatten, men även ett långdraget förlopp.

Senaten

I sex delstater avgår en republikan, i en delstat en demokrat. I övriga är det kandidater som vill försvara sitt mandat, mot utmanare. För närvarande är det 50 republikaner, 48 demokrater och två oberoende i senaten. De två oberoende går till val tillsammans med Demokraterna. 14 av Demokraternas och 20 av Republikanernas mandat är valbara.

Chuck Shumer (D) är majoritetens ledare och Mitch McConnell (R) minoritetens.

Delstater som högst sannolikt vinns av republikanerna: Alabama, Alaska, Arkansas, Idaho, Indiana, Kansas, Kentucky, Louisiana, Missouri, North Dakota, Oklahoma x2, South Carolina och South Dakota.

Motsvarande för demokraterna är: Kalifornien, Connecticut, Hawaii, Illinois, Maryland, New York, Oregon och Vermont.

Delstater där det är högst osäkert vem som vinner är: Arizona, Georgia, Nevada, Wisconsin och Pennsylvania.

Representanthuset

Samtliga 435 platser väljs om. Dessutom fem av sex mandat som inte har rösträtt, endast Puerto Rico står utanför. Talman är Nancy Pelosi och Kevin McCarthy är oppositionens ledare.

30 demokrater och 20 republikaner avgår, varav en på en icke-röstande plats. Sex demokrater och åtta republikaner har inför valet förlorat sina distrikt till utmanare från sitt parti.

Den nuvarande majoriteten tillhör Demokraterna med 222 mandat. Republikanerna har 212. Ett mandat står tomt då Jackie Walorski avled i augusti, hon var republikan invald i Indianas andra distrikt.

Republikanernas kampanjkommitté har specialfokus på 85 distrikt, och Demokraternas motsvarighet DCCC fokuserar på 25 distrikt. Det är distrikt där den sittande representanten kan vara möjlig att vinna över, eller liknande. Till exempel Connecticut 5, där det är extremt jämt mellan Jahana Hayes (D) och utmanaren George Logan (R) i opinionsmätningarna.

Heta frågor

Joe Biden manöverutrymme minskar betydligt om hela kongressen styrs av Republikanerna. Ingen president vill enbart driva igenom politik som är blocköverskridande.

Stämningen har på sina håll varit upptrissad och stora delar av de politiska blocken ogillar den andra sidan starkt. Polariseringen har bara ökat sedan Donald Trump tillträdde och sedermera förlorade mot Joe Biden 2020.

Blir det en republikansk storseger kan det leda till våldsamheter om vänstergrupper tar till gatorna för att protestera mot valresultatet.

De största frågorna inför valet är ekonomi, abort, kriminalitet och skjutningar, demokrati, utbildning, klimatförändringar, invandring, studielån och kriget i Ukraina.

När det gäller abort så blev frågan väldigt het efter att Högsta domstolen ogiltigförklarat Roe v. Wade, och att delstaterna nu har bestämmanderätt. I minst fem delstater är abort en huvudfråga i valet, Kentucky, Michigan, Kalifornien, Vermont och Montana.

När det kommer till kriminalitet och skjutningar är många demokrater förespråkare av striktare vapenlagar. Republikanerna skyller den ökande kriminaliteten på president Biden och på delstatsnivå finns det exempel där polisen fått mindre resurser.

Skolfrågor är ett annat hett ämne, där många republikaner vill se ett större föräldrainflytande över undervisningen. Det kommer då läroplanen till allt större grad sexualiserats och att sexuella minoriteters särintressen tagit överhanden. Demokraterna vill att undervisningen ska kvarstå och att den är ett skydd för HBTQ-personer.

Invandringen är också en viktig fråga, med ett fortsatt stort inflöde av människor från gränsen mot Mexiko. Floridas guvernör Ron DeSantis skickade immigranter direkt till överklassamhället Marthas Vineyard i Massachussetts, något som fick stor uppmärksamhet i media.

För en djupare analys, läs vår artikelserie av Anders W. Edvardsson. Del 1 , Del 2 and Del 3 .

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!
Profilbild
Filip Lamperud
Filip är reporter på Morgonposten.
Anders Edwardsson
Anders W Edwardsson
Anders W. Edwardsson, född 1970, växte upp i Dalsland och utbildade sig till historiker vid Uppsala Universitet. I slutet på 2000-talet publicerade han boken En Annorlunda Historia om Sveriges socialdemokratiska historieskrivning och flyttade sedan till USA. Han är numera doktor i amerikansk statskunskap och bor i Florida med fru och två katter.