Den österrikiske affärsmannen och miljardären Dietrich Mateschitz har avlidit vid en ålder av 78 år. Han avled efter en längre tids sjukdom. Under sitt liv blev han världsberömd för sportdrycken Red Bull, och stora satsningar på sponsring av idrottare.

Dietrich Mateschitz föddes 1944 i Sankt Marein im Mürztal i Steiermark, under brinnande världskrig. Familjen har jugoslaviskt påbrå, faderns släkt ska ha rötterna i Maribor i Slovenien. Vissa källor uppger att han hade kroatiska rötter. Han tog en examen i ekonomi med inriktning på marknadsföring 1972, vid Handelshögskolan i Wien. Han arbetade först för Unilever, och sedan för kosmetikaföretaget Blendax. På en affärsresa upptäckte han den asiatiska drycken Krating Daeng, förlagan till Red Bull.

Red Bull grundades tillsammans med thailändaren Chaleo Yoovidhya 1984, och lanserade i Österrike tre år senare. Krating Daeng betyder röd bison på thailändska, i väst blev det i stället röd tjur. Den thailändska förlagan var mest populär bland arbetarklassen, men Mateschitz marknadsförde den som en dyrare, trendig dryck. Han sålde först in den till skidorter hemlandet.

Drycken Red Bull brukar betraktas som den ursprungliga energidrycken, den alla andra mäter sig med. Går man in på en normal livsmedelsbutik i dag finns den garanterat där, tillsammans med konkurrenterna. Det finns idag ett tydligt segment av energidryck i lågprisklass, Red Bull är inte en sådan.

För oss uppväxta med vanlig tv minns vi också de speciella reklamfilmerna. Red Bull ger dig vingar vad slagordet i de tecknade, korta reklamsnuttarna.

Dryckens hälsoeffekter har varit konstant omdebatterade. Olika länder har olika regler för hur den får marknadsföras. Vissa har också åldersgräns för köp, i Sverige måste man vara över 15 år för att få köpa energidryck. Vid överkonsumtion kan man få problem, då det är hög halt av koffein i drycken.

Mateschitz ägde också Seitenblicke, Österrikes främsta elittidning, och ServusTV baserat i Salzburg. Kanalen ska ha tagit en något mer skeptisk inställning till covid 19 och pandemirestriktionerna än övrig media i landet.

Han var en person som månade om sitt privatliv och gav ytterst sällan intervjuer. Han har sagt att han inte gillar större fester och att han hade ett litet antal vänner. Han sågs sällan uppklädd, jeans och solglasögon var det han föredrog. På fritiden gillade han att flyta, han ägde en hangar och flög ofta ett Falcon 900 eller Piper Super Cub. I sin samling hade han den sista Douglas DC-6B som tillverkades, och som en gång ägts av Jugoslaviens ledare Josip Broz Tito.

Ett annat intresse var att köpa och restaurera slott i de österrikiska alperna. Han fick en del kritik efter migrationskrisen 2015 då han förespråkade restriktioner. Han uttalade också stöd för Donald Trump och populistisk politik.

2004 köpte han Jaguars Formel1-stall och döpte om det till Red Bull Racing. Av all sport Red Bull sponsrat är stallet det mest kända. Österrikes Formel1-bana heter numera Red Bull Ring och finns i Spielberg i Steiermark.

Den regerande mästare Max Verstappen tävlar för Red Bull, han vann Grand Prix 2022. En annan känd förare är Sebastian Vettel som vann fyra Grand Prix 2010 till 2013.

Den moderna fotbollen

I min kolumn där jag jämför storklubben FC Bayern München med RB Leipzig pekar jag på de stora skillnaderna i klubbkultur. Klubben är i all väsentlighet Red Bull, men heter av regelskäl RasenBallsport Leipzig e. V. (gräsmattaboll ungefär).

Red Bull äger klubbar och sponsrar idrottare med ett tydligt fokus på fair play och gott omdöme. RB Leipzig har till exempel inga spelare med tatueringar, något man aldrig officiellt bekräftat är en faktor vid spelarvärvningar. Men som blir uppenbart när man ser laget spela.

Klubben har lyckats förankra sig i staden Leipzig och de gamla klubbarna 1. FC Lokomotive och BSG Chemie huserar i lägre divisioner, med modesta publiksiffror. Den sportsliga ambitionen i RB är att vara ett topplag men inte att på allvar utmana FCB, vilket kan låta konstigt. Detta manifesteras främst av att man säljer av sina bästa spelare kontinuerligt. Inför säsongen 2021/22 har man också sålt sin tränare Nagelsmann till FCB för en rekordsumma.

Sedan texten publicerades har man faktiskt tagit sin första inhemska titel. Man blev cupmästare den 21 maj på Olympiastadion i Berlin. Ett stort steg framåt för klubben, som aldrig lyckats bli helt accepterad bland supportrar i landet. Och det är här man kan sätta ett stort frågetecken för den annars så framgångsrike Mateschitz.

Dessutom att man bara skulle värvat spelare utan tatueringar, är något man nu frångått.

Att vara med, och göra reklam för Red Bull, i god anda med fair play är något som fungerar okej i individuella sporter. Vad gäller Formel1 har jag mindre koll men jag tror inte någon ifrågasätter Red Bull som stall. Men historien med företages insteg i fotbollen har inte varit speciellt uppskattat.

Det började med SV Austria Salzburg, en klassisk klubb grundad 1933. Klubben hade ett par fina år på 1990-talet med tre ligaguld och en final i UEFA-cupen. 2005 togs den över av Red Bull och de klassiska lila färgerna byttes mot rött och vitt. Man har sedan dess vunnit ligan hela 13 gånger och fram till RB Leipzigs grundande var man den främsta fanbäraren för Red Bull inom fotbollen. Det finns även en klubb i New Jersey, New York Red Bulls, och en i Brazilien.

RB Salzburg hävdade sig först vara en ny klubb, grundad 2005, utan historia. Det fick man backa på efter nedslag från det österrikiska fotbollsförbundet. Precis som i RB Leipzig styrs klubben av Red Bull och någon medlemsdemokrati är det inte frågan om alls. Klubben erbjöd arga supportrar att målvaktens strumpor under bortamatcher skulle gå i de gamla, lila färgerna, vilket inte accepterades.

Supportrar grundade en ny klubb med det gamla namnet SV Austria Salzburg och det gamla klubbemblemet. 2015 var man uppe Erste Liga, som är landets andradivision. Men högre än så har man hittills inte nått.

Det är onekligen så att Dieter Mateschitz och hans Red Bull gjort mycket för idrottare genom åren. Lagt enorma summor på sponsring. Men intåget i fotbollen lämnaren en tyvärr med en något besk smak i munnen. Och inte den karaktäristiska smaken av Red Bull.