Polisen saknar både resurser och verktyg att jaga utländska stöldligor, och hopplösheten sprider sig på sina håll.

De från Estland, Lettland, Litauen och Rumänien behöver inte visa pass, och de åker in och ut som de vill. Man kan boka in sin bil på en färja och säga att man heter Kalle Anka, säger polisen Rino Carlsson.

Han är nationell samordnare för sjörelaterade tillgrepp, och har ändå inte helt tappat hoppet. När polisen inte hinner spana på misstänkta får han i stället ta hjälp av civilsamhället. Han bygger upp samarbeten med försäkringsbolag, väktarbolag och Stöldskyddsföreningen, och med Sjövärnskåren och andra frivilliga. Polisen försöker få båtmotortillverkare att märka motorerna bättre, och de berättar för väktare och frivilliga var de tror att stölder kommer att ske, så att det patrulleras på rätt ställen.

Det är samarbeten han får en del synpunkter på. Halvt på skämt, halvt på allvar, har Carlsson fått frågan om han sätter upp medborgargarden. Gripanden tar polisen själv hand om, betonar han, och fortsätter:

Vi klarar inte det här själva, och gör man ingenting, då uppstår medborgargarden.

Internationell insats

Polisen meddelade i tisdags att man gjort ett framgångsrikt tillslag mot utländska stöldligor, som del av ett internationellt samarbete.

I maj greps 30 personer, efter kontroller av hundratals personer, fordon och bostäder man misstänkte hade med stöldverksamhet att göra. Man beslagtog också misstänkt stöldgods i form av bland annat smycken, byggmaskiner och båtmotordelar. Den svenska insatsen koordinerades av Robert Göransson, som berättar om värdet av det beslagtagna:

Jag tror det var dryga tre miljoner. Det var framför allt i polisregionerna Syd och Stockholm som man tog det största värdet.

Det stöldgods för 3 miljoner som polisen beslagtog kan jämföras med att det varje år stjäls båtmotorer och båtutrustning för 300 miljoner. Då handlar det bara om försäkringsvärdet, och inte vad det kostar att ersätta det stulna. Lägg till det villastölder, reservdelsstölder från bilar, hästsadelstölder, och allt vad som kan komma i tjuvarnas väg.

Är det en droppe i havet när det kommer till utländska stöldligor i Sverige?

Det är svårt för mig att besvara exakt. Jag har inte hela bilden klar för mig. Det är under en kort tid, mellan 17 och 19 maj 2022, och det är klart att om man genomförde den här typen av insatser mer regelbundet och frekvent så skulle säkert resultatet bli betydligt bättre, säger Göransson.

Farväl till gränskontroller

Filtret har försvunnit. Vi gick med i Schengen 2001, och det blev inte helt bra, kan man säga. Fri rörlighet för människor var tyvärr fri rörlighet för de här personerna också.

Rino Carlsson fortsätter, och beklagar att man inte får ha några gränskontroller:

Om man ska tänka förebyggande, de här personerna får i de allra flesta fall inte ens vara i Sverige. Hade vi en gränskontroll så skulle de bli avvisade. Det är det som är ruta ett, egentligen.

Han berättar att utlänningslagen egentligen är ganska vasst formulerad. Om det finns en misstanke om att några är här för att försörja sig på ett illegalt sätt så skulle man kunna vända på dem redan vid gränsen. Det skulle räcka att man ser att de har med sig brottsverktyg eller har en svetsutrustning i baksätet.

Men då ska man ha tid att selektera och hitta dem, och vi har ju varken de elektroniska systemen eller någon regelrätt gränskontroll.

Upptäcktsrisken för tjuvarna är låg även när de ska lämna landet. Tullverket har visserligen fått en utökad befogenhet så att de nu kan hålla kvar i väntan på polis, om de misstänker att stöldgods ska föras ur landet. Rino Carlsson menar att det inte förslår:

Upptäcktsrisken är låg när du ska lämna. Vi har inga utresekontroller på det sättet. Man kan ha vissa typer av kontroller, men egentligen är det fritt att komma in och fritt att komma ut.

Återkommande problem

Med sommaren kommer de utländska stöldligorna, lika säkert som myggen. Villatjuvar reser hit från Chile, Brasilien och Columbia, hästsadeltjuvar kommer hit från Polen och ficktjuvar anländer från Medelhavsländerna. Mikael Hedström, presstalesman för polisområde Gävleborg:

Min egen personliga upplevelse är att det började när vi gick med i EU. När gränserna öppnades upp kom varningarna från gamla Rikspolisstyrelsen att det här måste vi förbereda oss för. Den upplevelsen tror jag att många har, som jobbar med stölder.

Från Baltikum och andra gamla öststatsländer kommer tjuvar som är specialiserade på en viss typ av gods, likt sadeltjuvarna från Polen. För en liga kan det handla om båtmotorer, och en annan kan vara inriktad på gps-system för traktorer eller katalysatorer.

En chilensk inbrottstjuv stjäl förmodligen allt som är av värde så länge det inte är för stort, för i hans fall är det själva inbrottet som är specialiteten. Hedström vet mer om tjuvarnas expertområden:

De här ligorna är specialiserade. Ska du ta båtmotorer behöver du några starka karlar med dig. Ska du ta en katalysator eller delar från en dyr bil, då måste du ha killar som är flinka och snabba med händerna och vet hur man skruvar på en bil, berättar han, och fortsätter:

Du har ficktjuvar, som kommer till sommaren när vi har stora evenemang och sådant. De kommer från Sydeuropa. Fransmän, italienare, spanjorer. Väldigt flinka människor som ger sig på den här typen av brottslighet.

Steget efter

Det märks tydligt när en specialiserad liga befinner sig i ett område, för plötsligt stjäls en mängd hästsadlar, eller båtmotorer, eller dyra ljusinsatser från BMW-, Mercedes- och Audibilar. Räderna brukar vara ganska kortvariga då tjuvarna vet att polisen kommer att varna allmänheten och därför rör de sig snart vidare till en annan del av landet. Nyligen uppmanade till exempel Uppsalapolisen båtägare i Östhammarstrakten att vara extra vaksamma de närmaste dagarna, efter att de gripit två män med två stulna båtmotorer i en skåpbil. Uppmaningen gällde bara några dagar eftersom polisen lärt sig att tjuvarna reser vidare.

Det blir vanligare att människor DNA-märker stöldbegärlig egendom och polisen har lampor i varje bil för att kunna se om något är stulet, och varifrån. Tyvärr, enligt Mikael Hedström, har tjuvarna också ofta sådana lampor och gör sig av med stöldgods om de inte lyckas få bort DNA-märkningen. De vill inte riskera att bli tagna tillsammans med lätt identifierbart stöldgods.

De är alltid med, naturligtvis. De följer utvecklingen hela tiden. Vad vi än gör kommer vi alltid att ligga ett steg efter. De hittar metoder och testar sig fram. Kunskapen sprider sig väldigt fort.

Hedström berättar också hur de kriminella diskuterar och lär av varandra när de sitter på anstalt, för att lära sig nya metoder och var man kan tjäna mest pengar. Hur man tjänar pengar på att stjäla katalysatorer är en sådan kunskap som spridit sig.

Katalysatorer – en trend

Katalysatorstölder är en ny farsot som drabbat landet. Det är kanske lite finare än att stjäla koppar, men inte så mycket. Ett villainbrott kan ge det tiodubbla mot vad man man får för en katalysator, och man behöver inte tvätta sig efteråt.

I katalysatorerna vill tjuvarna bland annat åt platina, rodium och palladium, som kan återvinnas av den som vet hur man gör.

Brottslingarna anländer i egen bil, för att dels få med sig en domkraft och dels snabbt kunna fly från brottsplatsen. Två personer hoppar ur och den ena hissar snabbt upp den bil man ska stjäla från. Den andre kryper under och sågar av katalysatorn. På en eller två minuter är allt klart och de drar därifrån.

För att tjäna pengar på skrot, alltså. Det är en viss typ av människor som gör det, för man skitar ned sig. Det är ett skitgöra, säger Mikael Hedström.

2018 stals 17 katalysatorer i Sverige. 2019 ökade antalet till 74, för att formligen explodera 2020, när 3 197 stycken stals. Stölderna mer än fördubblades 2021, när 7 670 stals. Statistiken för årets första fyra månader visar på en svag ökning jämfört med förra året.

Kunskapen att utvinna ädelmetallerna ur katalysatorerna har spridit sig till Sverige, men tro inte att de utländska ligorna har släppt ifrån sig marknaden. Med jämna mellanrum upptäcker tullen lastbilar på väg till Baltikum med pallar med stulna katalysatorer.

Prioriteringar

Det krävs enormt mycket resurser för att ta ligorna som vi vet kommer. Man måste ju ha personspaning på dem. Personspaning, det kan du förstå själv, vart ägnas den åt i dag i Sverige? Mot grov organiserad brottslighet och gängskjutningar, säger Mikael Hedström.

Politiker och polisledning har valt att ge högre prioritet till annat. De frivilliga i Sjövärnskåren och medlemmarna i den lilla båtklubben, som patrullerar båthamnarna om nätterna, får nog räkna med hårdare prioritering i framtiden. Gängbrottsligheten skjuter i höjden, antalet skjutningar och våldtäkter ökar, liksom antalet ouppklarade mord.

I väntan på synliga resultat på de prioriterade områdena lägger polisen också krut på att jaga vattenskoteråkare och ljudterroriserande motorburen ungdom.

Rino Carlsson håller med Hedström om prioriteringarna:

Stölderna är inget man prioriterar. Det är inte brott mot liv och hälsa, det är inte narkotika och det är inte brott i nära relation. När vi har så hårt tryck på polisen så prioriteras det här bort i vissa fall.

Carlssons förebyggande arbete får inte lika mycket uppmärksamhet som när polisen beslagtar stöldgods och griper tjuvar, men han vill ändå få sagt att arbetet ger resultat. Antalet polisanmälda båtmotorstölder har minskat varje år sedan 2017, och ser ut att göra det i år igen.

Peter är reporter på Morgonposten.