När det blev 50 procent dyrare att baka en tekaka fick Gerdas bröd slå igen efter mer än 100 år, redan hårt trängda av konkurrens från jättarna; på hyllorna kommer ”95 procent från Pågen, Skogaholm och Fazer” – VAD GÖR DU FÖR ATT HEJDA BAGERIDÖDEN?

Mellanstora bagerier i Sverige har det svårt. Inflationen gör att kostnaderna skenar och de kan inte konkurrera med de stora jättarna i branschen.

Tidigare i vår gick en mer än hundraårig tradition i graven när Gerdas bröd i Grästorp försattes i konkurs. Den numera arbetslöse vd:n Mikael Svensson berättar att bara råvarukostnaden för att tillverka en tekaka på kort tid steg med 50 procent, och när man lägger till höjda energi- och dieselpriser så hade man behövt dubbla priset på sina produkter. Det var inget som handeln ville veta av så till slut blev konkursen ett faktum.

Gerdas gick på knäna under hela pandemin och hade 17 anställda permitterade i nästan ett år. Man tog sig igenom den svårigheten, men det ljus man trodde sig se i tunneln var tyvärr priser som sköt i höjden som brinnande raketer.

Priserna steg varje vecka, i princip, på vissa artiklar. Det var ju helt vansinnigt, det sista, berättar Svensson.

Martin Lundell är vd på branschorganisationen Sveriges bagare och konditorer, som organiserar allt från det lilla bageriet på hörnet till jättar som Pågen och Fazer. Han får frågan om det pågår en bageridöd just nu:

En hel del bagerier har gått under under pandemin, men det går bra för andra. Jag skulle inte ta i och säga bageridöd, men det är kämpigt för många bagerier.

Lundell förklarar att det gick bra under pandemin för dem som sålde förpackat bröd till dagligvaruhandeln, och då främst för de stora jättarna. Och det gick bra för hantverksbagerierna i villaförorterna där folk satt och jobbade hemifrån. De mellanstora bagerierna, och konditorier i innerstad och köpcenter, hade det svårt.

Över 90 procent av organisationens medlemmar omsätter under 50 miljoner kronor per år, och han säger att många av dem kämpar med höga energipriser, stigande råvarupriser och brist på arbetskraft. Utöver att de precis kommit ur pandemin. Om de mellanstora bagerierna, som Gerdas bröd, säger han:

Jag skulle vilja säga att de har det tuffast, för de små bagerierna har oftast egen butik där de kan sälja, och de största bagerierna har försäljningskanaler över hela Sverige.

Han förklarar att de mellanstora bagerierna ska hitta en plats på marknaden mitt emellan, som har funnits tidigare, men som nu trängs undan av handelns eget bröd. Bröd som det står Ica och Coop på. De stora bageriernas bröd hotas däremot inte.

Mikael Svensson från nedlagda Gerdas bröd förklarar att de stora bagerierna får sitt bröd upphandlat centralt och att butikerna måste ha en viss mängd av deras varor. Om Ica gör reklam för ett bröd på tv så ska det finnas i alla butiker.

Där ställer Pågen villkor?

Ja, men de gör ju det. De har ju alltid de bästa … De står ju alltid längst fram vid hyllkanten, och de står på gavlarna på alla brödhyllorna. De har de bästa platserna. De betalar väl in sig på det.

Då blir det att vi hamnar lite i bakundan, och när de ser att brödet inte blir sålt då drar de ner på det. Om du går in på en Ica-, Coop- eller Willysbutik så är det i princip 95 procent Pågen, Skogaholm och Fazer.

Martin Lundell från Sveriges bagerier och konditorer får frågan om det finns risk att fler bagerier går under:

Ja, risken finns definitivt. Det som är läskigt nu är att vi inte vet vad som händer framöver. Det är en väldigt osäker tid, skulle jag vilja säga. Det är också så att bagerierna kommer från en period där de är slutkörda efter pandemin.

Liten marknad för handgjorda småkakor

De mindre bagerierna runt om i landet kämpar med att få sålt sitt bröd, men på en marknad har de kapitulerat för länge sedan, nämligen på småkakornas. Handgjorda småkakor görs nästan inte längre och Mikael Svensson skyller delvis det på de stora tillverkarna:

Delicato och de här säljs så pass billigt. Det är mer handarbete för oss. Det är för dyrt att tillverka. Vi drev inte bageri med egen butik, så våra kakor skulle hamna på flera kronor om vi skulle stå och rulla småkakor. Det försvann helt och hållet, men det var flera år sedan.

För 15 år sedan såldes det mycket småkakor, säger han, men det har förändrats. Han beskriver hur man kunde gå in på ett konditori och köpa bondkakor och havrekakor, och Brysselkex och massor av annat, men att det nu bara finns ett par tre sorter. Inte ens den äldre generationen kan man räkna med, om man får tro Mikael Svensson:

De som äter småkakor är ju lite äldre personer, kanske, men då är det mycket Ballerinakex och sådant som säljs.