De militära kostnaderna ökade 2021 och nådde för första gången över 21 768 miljarder kronor globalt. En ökning med 0,7 procent och det sjunde året på raken med ökade kostnader.

Det är fredsforskningsinstitutet Sipri i Stockholm som kommer med färsk statistik i en ny rapport. Och det är en nedslående läsning för de som tycker att världens stormakter borde gå i en motsatt riktning, och avrusta.

De fem största aktörerna står tillsammans för 62 procent av världens militära kostnader. Det handlar om Kina, USA, Ryssland, Indien och Storbritannien.

Frågan är vad kriget i Ukraina gör för de globala kostnaderna under 2022?

USA

I USA lade man 2021 7 641 miljarder kronor på militärbudgeten, vilket är en minskning med 1,4 procent mot 2020. Totalen av BNP var också något lägre, 3,5 procent jämfört med 3,7 procent 2021. Enligt Sipri satsar USA främst på nya vapenteknologier. Perioden 2012 till 2021 ökade man andelen för forskning och utveckling med 24 procent. Vapentillverkningen minskade med 6,4 procent över samma period.

USA står för 38 procent av militära kostnader globalt. En bra bit framför tvåan Kina på 14 procent. USA har också den tredje största militärmakten sett till antalet soldater, 1 376 658. Samtliga är anställda på frivillig basis, man har inte tvångsrekryterat sedan 1973.

Ryssland

I Ryssland har man ökat försvarsutgifterna tre år i rad. 2021 lade man 628 miljarder på militära kostnader, en ökning med 2,9 procent. Fjolårets militärpolitiska inriktning i Ryssland var den ökade spänningen mot Ukraina, truppuppbyggnad och i februari i år en invasion.

Tack vare intäkter från olja och gas har man kunnat satsa mer på militären. När priserna på energi föll 2016–2019 satsade man mindre. Även sanktionerna efter annekteringen av Krim 2014 spelade in.

Ukrainas försvarsbudget var 2021 en tiondel av Rysslands, 56,2 miljarder. Dock har den ökat med 72 procent jämfört med 2014.

Ryssland har sedan år 2000 ökat sina militära kostnader rejält. Från 2000 till 2019 ökade den 175 procent. Mellan 2010 och 2019 35 procent. Man har varit en av världens fem största krigsmakter sedan drygt ett decennium.

Kina

Kina är världens näst största militärmakt sett till kostnaden, 2 795 miljarder kronor 2021. Det är en ökning med 4,7 procent från 2020. Att Kina bygger ut sin militär är inget nytt, 27 år i rad har man ökat anslagen. Landet har en mångsidig långsiktig strategi. Till exempel har man nått framgångar på Solomonöarna och kommer kanske etablera en militärbas på önationen.

När Kina spänner musklerna får det konsekvenser i grannländerna och övriga världen. Grannlandet Japan ökade sin militärbudget med 7,3 procent, 66,7 miljarder vilket är den högsta ökningen sedan 1972. Australien, som har Solomonöarna i sitt närområde, har ökat sin militärbudget med 4 procent, till 303 miljarder kronor totalt.

Australien, USA och Storbritannien har även ingått Aukus. Genom avtalet har Australien köpt åtta atomdrivna ubåtar av USA.

Indien

Indien är världens tredje största militärmakt, sett till kostnader. Från 2012 till 2021 har man ökat budgeten med 33 procent. För att stärka sin inhemska vapenproduktion var 64 procent av pengarna i budgeten 2021 öronmärkta för det ändamålet. Sett till manskap har man den näst största militärmakten i världen med 1,4 miljoner man. Man har en permanent spänd situation vid gränsen mot Pakistan, ett grannland man utkämpat flera krig mot sedan självständigheten 1947. Även relationen till Kina har tidvis varit dålig.

Storbritannien

Storbritannien är världens fjärde största militärmakt och har 3,2 procent av de globala kostnaderna. Det brittiska imperiet finns inte längre men den brittiska närvaron världen över har inte försvunnit. Man har fortfarande ett stort antal garnisoner och träningsanläggningar på gamla kolonier, som Bermuda, Kenya, Nepal, USA och Belize för att nämna några.

Andra länder som ökat sina militärbudgetar är till exempel Tyskland, Nigeria och Qatar. Det största muslimska landet sett till militärmakt är Saudiarabien med den åttonde största. Japan och Sydkorea kommer på nionde respektive tionde plats på listan.

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!
Profilbild
Filip är reporter på Morgonposten.