Emmanuel Macron lyckades bli den förste franske president som blivit omvald de senaste 20 åren.

Han blev också omvald i ett val där valdeltagandet var det lägsta på 50 år. Orsaken till det var att många såg det som ett val mellan två onda ting och inte kunde förmå sig själva att gå till vallokalerna för att lägga sin röst på antingen Macron eller Le Pen.

Detta oroar Macron, i juni blir det val till den franska nationalförsamlingen. Då finns det alternativ för de många vänsterväljare som inte lade sin röst på Macron i presidentvalet – i valet till nationalförsamlingen kan också Le Pens stärkta ställning i norra och södra Frankrike ge utdelning för hennes parti.

Samtidigt kommer de som ändå valde att rösta på Macron – vare sig de var höger eller vänster – också att ha flera alternativ att välja på; republikanerna, socialisterna eller de gröna.

Macrons parti kanske inte längre kan behålla majoriteten i nationalförsamlingen.

Den radikala vänsterns ledare Jean-Luc Mélenchon siktar på att Macron ska bli tvungen att utnämna honom till premiärminister.

Något som inte alls är omöjligt. En färsk opinionsundersökning visar att två tredjedelar av fransmännen vill att Macrons parti ska förlora sin parlamentariska majoritet och presidenten tvingas samregera med ett parlament han inte kontrollerar. Det har egentligen varit det normala tillståndet i Frankrike i några årtionden. Är presidenten socialist så är parlamentet höger, och tvärtom.

Macron kommer därför säkert att möblera om sin regering inför valen till nationalförsamlingen, samtidigt som det kommer ekonomiska stödåtgärder till de grupper som protesterat mot dyrare levnadsförhållanden.

Vi kan också räkna med utspel från Macron som han tror tilltalar unga väljare. 41 procent av dem som är mellan 18 och 24 år avstod från att rösta i presidentvalet.

25 april

12.55 Firandet i går kväll av Macrons seger verkar ha avlöpt stillsamt. Protesterna var desto mer våldsamma i bland annat Paris och Lille där demonstranter från både vänstern och högern drabbades samman med polisen.

11.30 Marine Le Pen avvisade i sitt tal efter valnederlaget tanken på att lämna politiken.

Men om hon ändå gör det – finns det några givna efterträdare?

Hennes systerdotter Marion Maréchal har nämnts som en möjlig kandidat – även om hon i det här presidentvalets första omgång valde att stödja Eric Zemmour.

En annan möjlig kandidat att ta över är Jordan Bardella, han är ordförande för partiet – men fortfarande kanske alltför ung – han är bara 26 år. Men han har redan etablerat sig med en alldeles egen tydlig politisk linje – de två stora frågorna för honom är de problem som invandrarna i Frankrike utgör samt klimatkrisen. Han har också etablerat starka band med Matteo Salvini i Italien (Bardella kommer själv från en italiensk immigrantfamilj och har växt upp i en tuff förort i norra Paris.

Men i nuläget verkar alltså Le Pen inte inställd på att dra sig tillbaka som partiets ledande gestalt, utan har manat medlemmar och anhängare att gå ut hårt i de kommande parlamentsvalen.

Värt att notera är Le Pen inte nämnde något om att det skulle varit sista gången hon ställde upp som presidentkandidat – något som hon tidigare hävdat. Med sina 53 år är hon med franska mått mätt en ung topppolitiker.

10.03 Hur gick det i de departement där Frankrikes tio största städer ligger?

Paris gick till Macron.

Marseille gick till Macron (men det skiljde bara fyra procent).

Lyon gick till Macron.

Toulouse gick till Macron

Nice gick till Macron (men det skiljde bara 0,2 procent).

Nantes gick till Macron.

Strasbourg gick till Macron.

Montpellier gick till Macron (men det skiljde knappt fem procent)

Bordeaux gick till Macron.

Lille gick till Macron.

Viktigt att notera är att om man ser till storstadsregionen Marseille segrade Le Pen i de departement som omger departementet Bouches-du-Rhõne där Marseille ligger – alltså i departementen Gard, Vaucluse, Alpes-de-haute-Provence och Var. Alltså vann Macron i det mycket invandrartäta Marseilles närmaste omgivningar men förlorade på den omgivande provencalska landsbygden. Och där han segrade var det med knapp marginal.

09.40 Macrons starkaste resultat kom i följande departement och regioner:

Ille-et-Vilaine, i Bretagne, där är den största staden Rennes ett centrum för IT-branschen (bara Paris är större), och för bilindustrin. 71 procent till Macron.
Storstadsregionen Paris: Paris (85,1 procent), Yvelines (71,1 procent), Val-de-Marne (74,5 procent) Seine-Saint-Denis (73,7 procent) och Hauts de Seine (80,4 procent) – samtidigt återfinns i regionen de distrikt där stödet för den radikala vänsterns Jean-Luc Mélenchon var störst i första valomgången – här var också andelen röstande bland de lägsta i Frankrike i andra omgången. Uppenbarligen kunde Mélenchons väljare i Paris inte förmå sig att välja mellan vad de liksom sin ledare såg som två onda ting.
I övrigt fick Macron bästa siffror i Bretagne, där låg de mellan 60 procent och 70 procent i de olika departementen (förutom då Ille-et-Vilaine) samt i sydligare departement på Atlantkusten.

24 april

Välkommen till vår livebevakning av det franska presidentvalet. De närmaste timmarna kommer vi att följa sammanräkningen, redovisa prognoser och svara på läsarfrågor – till det finns ett någorlunda säkert resultat.

21.50 Nyheter och sociala media fylls nu av väntade lyckönskningar till Macron från EU:s toppskikt, stats- och premiärministrar. Ekonomiexperter förutspår uppgång på börserna nu när inte en president Le Pen kan oroa EU:s organisation och stabilitet.

Vi tar därför paus och återkommer i morgon förmiddag med en eftervalsanalys, och ser på hur resultatet blev i några av de viktigaste regionerna.

21.20 Även den radikala vänsterns presidentkandidat Jean-Luc Mélenchon har nu hållit tal, och liksom Le Pen markerat att hans kamplust är obruten och att det nu gäller att koncentrera sig på parlamentsvalen i juni. Han påtalade flera gånger att han såg Macron som en svag president utan verkligt folkligt stöd – många hade röstat mot Le Pen, inte för Macron. Redan syns temat för hans parlamentskampanj tydligt. Hans anhängare lanserar nu på twitter parollen: “Mélenchon – premiärminister”. Strategin innebär att man satsar på ett så bra resultat i parlamentsvalen att Macron tvingas utse Mélenchon till premiärminister.

20.25 Marine Le Pen har erkänt sig besegrad i presidentvalet – men ger inte på något sätt upp sin kamp utan deklarerade nyss i ett tal:

“Givetvis hade vi hoppat på ett annat resultat. Men med 43 procent av rösterna är det ändå en stor seger.”

Hon förklarade att hon är mer bestämd än någonsin, och att det nu är dags att förbereda sig för kampen om platserna i det franska parlamentet. Hon avvisade också alla rykten om att hon tänker dra sig tillbaka från politiken.

20.23 Segermarginalen på 16 procent är större än vad något opinionsinstitut förutspått och visar också att avståndet mellan kandidaterna ökat de sista dagarna innan valet. Antagligen kan den tv-sända debatten ha spelat en viss roll för segersiffrornas storlek.

20.19 Macrons seger innebär att det är första gången en fransk president blivit omvald sedan 1958 samtidigt som han har en majoritet i parlamentet.

20.12 Reaktionerna är trotsiga på Marine Le Pens valvaka när den första prognosen offentliggörs.

20.03 Macron har vunnit. Ipsos prognos ger honom segern med 58,2 % mot 41,8 för Le Pen.

19.45 Resultaten för Franska Polynesien är klara, Macron besegrade Le Pen med 51,81 % av rösterna mot 48,19. Valdeltagandet var 42 %.

19.35 Den belgiska dagstidningen La Libre och RTBF, belgisk public service–tv har publicerat två exit-polls som sträcker sig fram till 17.00 i dag. De ger Macron segern med mellan 55 och 58 procent av rösterna.

Frankrikes opinionsinstitut har en överenskommelse om att inte publicera exit polis förrän de franska vallokalerna stänger 20.00 i dag. Det är oklart vilka av dem som kan ha gjort de undersökningar som La Libre utgår från.

18.55 Många kommentatorer menar att det förväntade klena valdeltagandet beror på att det varit en synnerligen lam valkampanj. En av de frågor som tidigare väckt heta debatter är terrorn i Frankrike – den här gången verkade alla kandidater undvika något som präglat landet i 60 år:

FASORNAS FRANKRIKE – 60 ÅR AV STÄNDIG, ALLT VÄRRE TERROR: Vem kan stoppa muslimska terroristers halshuggningar, masskjutningar, bombdåd och upplopp? Vem ska vända våldsvågen och återerövra republiken? Emmanuel Macron eller Marine Le Pen?

18.45 De första resultaten har kommit från Frankrikes utomeuropeiska områden och de är starkt till Le Pens fördel.

Martinique: Macron: 39,1% – Le Pen: 60,9%

Guadeloupe: Macron: 30,4% – Le Pen: 69,6%

Guyane Macron: 39,3% – Le Pen: 60,7%

I all dessa tre fall vann Macron överlägset mot Le Pen i valet 2017. Den här gången är siffrorna omvända – än så länge.

18.30 Ni börjar reportrarna anlända till Marsfältet i Paris – där hålls Macrons valvaka och där, vid Eiffeltornet ska också segerfesten hållas om han vinner.

Var Le Pen ska fira vid en seger är hemligt. Hennes kampanjledning har bra meddelat att om så blir fallet kommer hennes 13 stora kampanjbussar rulla genom huvudstaden mot en hemlig adress – och där blir det party.

Hennes valvaka hålls i parken Bois de Boulogne och hon väntas anlägga dit kring 19.00. Nu ryktas det också att platsen för en eventuell segerfest kommer att bli Place de la Concorde. Här sattes den första giljotinen upp under franska revolutionen och här avrättades Ludvig XVI 21 januari 1793 och Marie-Antoinette den 16 oktober 1793..

18.15 Den radikala vänsterns kandidat Jean-Luc Mélenchon röstade vid middagstid. Oklart är vem han röstade på – eller om han valde att rösta blankt, han ju beskrivit valet mellan Macron och Le Pen som ett val mellan två onda ting. I första omgången kom han på tredje plats med nästan åtta miljoner röster. En tredjedel av dem som röstade på Mélenchon antogs inte ha bestämt sig för ur de ska rösta i början på veckan, medan de som bestämt sig var jämt fördelade mellan Macron och Le Pen. Det är om den osäkra tredjedelen Macron och Le Pen kämpat de senaste dagarna.

17.45 Enligt den opinionsundersökning som France24 låtit göra kan andelen soffliggare i valet bli så stot som 28 procent. Visar sig prognosen stämma får man gå tillbaka till 1969 för att finna ett så lågt valdeltagande.

Då stod valet mellan två högerkandidater – Georges Pompidou och Alain Poher. Skillnaderna var svåra att uppfatta och väljarna tyckte att det var hugget som stucket. Pompidou vann med 58,2 procent av rösterna mot Pohers 41,8 procent.

17.10 Valdeltagandet vid 17-tiden var 63,23 procent, en minskning med två procent sedan presidentvalet 2017.

15.00 Efter att han själv och hustrun lagt sina röster tackade Macron på Twitter de fransmän som i dag deltar i valet.

En av dem som svarade på presidentens tweet var en person som uppenbarligen tänkte rösta på Marine Le Pen och kallade Macron “arrogant barnunge”. Tweeten illustrerades med en moderlig Le Pen som kontrasterades med lång små bilder på Macron som var avsedda att visa dennes arrogans.

14.00 Vid middagstid var valdeltagandet 26,41 procent, något högre än vid presidentvalets första omgång, men lägre än vid det förra presidentvalet då det vid samma tid var 29,23 procent.

Vid middagstid var ännu ingen tendens tydlig.

12.00 Marine Le Pen var den första av de två kandidaterna som visade sig vid valurnan för att lägga sin röst.

Boris är chefredaktör för Morgonposten.