När massakern på Bataclan skedde i november 2015 chockades världen. Islamister mördade 131 personer och över 400 skadades. Ett nytt blodbad i Paris. Men terrorism på fransk mark är inget nytt. Fram till början av 1990-talet var en stor mängd terrorceller från olika länder och med olika politiska motiv aktiva i landet. Många var baserade i och kring Paris.
Vår granskning visar att politiska grupperingar från Iran, Irak, Syrien, Palestina och Algeriet utförde politiskt motiverade dåd på regelbunden basis. Ofta slog man till mot politiska representanter för sina motståndare. Ibland direkt mot civila mål.
Men 2015 hände något. Attacken mot Charlie Hebdo var ett sällan skådat slag mot pressfriheten i Europa. Förre presidenten François Hollande sade att ”vi är i krig” efter att han förts i säkerhet under kvällen i november 2015.
Terrorvågen som sattes i gång i Frankrike och på andra håll i Europa karaktäriserades av mer fokus på civila mål. Jihadistceller i princip varenda förort i Frankrike aktiverades. Knivar, bilar och skjutvapen var de vanligaste redskapen. Över 15 000 personer var på polisens lista över potentiella terrorister.
Emmanuel Macron och det sekulära, antiradikala Frankrike
Emmanuel Macron tillträdde 2017, mitt i denna våg av terror. Inför valet intog han en positiv hållning till invandring från muslimska länder. Han tror också på Frankrikes förmåga att absorbera utlänningar in i den inhemska kulturen.
Han har samtidigt fått ha ett stort fokus på att motverka radikalisering och terrorism. Han har konstant styrkt sin tro på laicité, sekularismen i Frankrike. Han har också ett starkt stöd bland minoritetsgrupper som judar, protestanter och muslimer.
Macron har också fått kritik för att ha uttalat ett starkt stöd för Charlie Hebdos Muhammedkarikatyrer. Enligt honom är islam ”i kris” världen över på grund av framväxten av radikal fundamentalism. Kritiker menar att han är en motståndare till muslimers livsstil över lag och inte bara mot fundamentalister.
Nya lagar gör det enklare att slå ned på utländska influenser på människor och organisationer. Läkare som utfärdar oskuldsbevis kommer bestraffas hårdare. Utländska donationer till religiösa skolor måste deklareras bättre.
Men kan Macron balansera invandring, islam och sin vision av ett enat sekulärt Frankrike? Hans motkandidat i presidentvalets andra omgång tror inte det.
Marine Le Pen, en annan vision?
Årets val är tredje gången Marine Le Pen utmanar om det högsta ämbetet i Frankrike. Hennes politiska linje är vid det här laget välkänd. Hon motsätter sig invandring, mångkultur och islamisering.
Hon vill se en avislamisering av det franska samhället och försvåra för främmande kulturer att slå rot och breda ut sig. Förbud mot slöja på offentlig plats och ett utrotande av islamistiska ideologier är två huvudpunkter i Le Pens program.
Precis som Macron är Le Pen en varm förespråkare av det sekulära Frankrike. Någon katolsk renässans kommer det inte bli frågan om ifall hon blir vald till president. Hon är dock öppen för att återinföra dödsstraffet, vilket kan ske efter en nationell folkomröstning.
Skulle Le Pen bli president kommer det bli en klar förändring i bekämpandet av radikal islamism. Det återstår att se hur den delen av befolkningen som kommer vara måltavla för integration, avislamisering och förfranskning reagerar.
Vi har sammanställt terrordåd i Frankrike från 1958 till 2021, uppdelat i kategorier efter förövarnas politiska motiv.
Algeriet
15 september 1958. Misslyckat attentat av algeriska befrielserörelsen FLN, Front de libération nationale, mot Frankrikes informationsminister Jacques Soustelle. En död och tre skadade.
18 juni 1961. OAS, Organisation de l’armée secrète, motståndare till ett fritt Algeriet, genomför bombdåd mot tåg nära Vitry-Le-François. 28 döda och över 100 skadade.
22 januari 1962. Bombdåd mot kajen i d’Orsay i Paris av OAS. En död och tolv skadade.
9 mars 1962. Bilbomb utplacerad av OAS exploderar i Parisförorten Issy-les-Moulineaux. Fredsrörelsen Mouvement de la Paix höll en demonstration på platsen vid tillfället. Tre döda och 47 skadade.
14 december 1973. Bombdåd mot Algeriets konsulat i Marseille utfört av Groupe Charles-Martel, en antiarabisk högergruppering uppkallad efter statsmannen och härföraren Karl Martell. Fyra döda och 20 skadade.
24 december 1994. Air France flight 8969 kapas av GIA, Beväpnade islamiska grupperingen från Algeriet. Sju dog, varav tre passagerare och fyra kapare. 25 skadades, varav 13 passagerare, tre ur besättningen och nio specialpoliser.
Juli till oktober 1995. Åtta bombdåd mot Paris och Lyons tunnelbana och en skola i Villeurbanne, Lyon. GIA var skyldiga och motivet var att eskalera inbördeskriget i Algeriet till Frankrike. Fyra dog och 170 skadades.
Armenien
24 oktober 1975. Bakhåll mot bil tillhörande turkiske ambassadören İsmail Erez. Två döda, ambassadören och hans chaufför. Dådet utfördes av två armeniska terrororganisationer, marxist-nationalisterna Asala (Armenian Secret Army for the Liberation of Armenia) och nationalistiska JCAG (Justice Commandos of the Armenian Genocide).
23 december 1979. Attentat mot turkiske turismattachén Yılmaz Çolpan på Champs-Élysées i Paris. JCAG utförde dådet där Çolpan blev bragt om livet.
5 augusti 1980. Två män attackerar turkiska konsulatet i Lyon. Asala tog på sig dådet. Två döda och elva skadade.
4 mars 1981. Diplomaterna Reşat Moralı och Tecelli Arı avlider efter ett attentat utfört av Asala på turkiska ambassaden i Paris. Ytterligare en person skadas i dådet.
24–25 september 1981. Asala ockuperar turkiska konsulatet i Paris och tar 56 personer som gisslan. Terroristerna krävde att politiska fångar i Turkiet skulle släppas fria. Efter ha lovats politisk asyl i Frankrike gick terroristerna med på att ge upp. En dog och två skadades.
21 juli 1982. Bombdåd mot café på Place Saint-Michel i Paris. 15 döda i dådet som utfördes av Asala.
28 februari 1983. Bombdåd mot resebyrån Marmara. Asala tar på sig dådet. En död och fyra skadade.
15 juli 1983. Bombdåd på flygplasten Orly i Paris. Dådet skedde vid incheckningsdisken för Turkish Airlines. Åtta dör och 55 skadas. En svensk medborgare dog i dådet.
Israel
20 maj 1978. Tre terrorister öppnar eld mot passagerare till EL Al i terminalen på Orlyflygplatsen i Paris. Terroristerna tillhörde grupperingen Les fils du sud Liban (Ungefär: södra Libanons söner), tillhörandes libanes-palestinska FPLP. Fyra döda och fem skadade.
27 mars 1979. Bombdåd mot judiskt studentboende i Paris dagen efter fredsavtalet mellan Israel och Egypten. 32 skadade.
3 oktober 1980. Bombdåd under högtiden simchat torah mot synagogan Union Libérale Israélite de France på Copernicgatan i Paris. Nynazistiska FANE, Fédération d’action nationale et européenne, tog på sig dådet, polisens utredare pekade i stället på palestinska nationalister som troliga gärningsmän. Libanesen Hassan Diab, boendes i Kanada sedan 1993, lämnades ut till Frankrike i november 2014 misstänkt för dådet, men blev släppt 2018 i brist på bevis. I maj 2021 upphävde fransk domstol sitt tidigare beslut och vill att Diab ska medverka i en kommande rättegång. Fyra dör och 46 skadas.
3 april 1982. Israeliska diplomaten Yaacov Barsimentov mördas i ett attentat i Paris. Marxist-leninistiska organisationen LARF från Libanon eller PLO utförde dådet. En död.
9 augusti 1982. Attentat mot restaurangen Chez Jo Goldenberg i Maraiskvarteren i Paris. Terrororganisationen ANO, Abu Nidal-organisationen, stod bakom dådet som utfördes med granater och kulspruta. Sex döda och 22 skadade.
17 september 1982. Bilbomb mot en israelisk diplomat utanför Israels konsulat. Libanesiska LARF tog på sig skulden. 51 personer skadades, de flesta elever på skolan Lycée Carnot i närheten.
29 mars 1985. Bombdåd mot biografen Rivoli Beaubourg i Paris. En judisk filmfestival hölls i biografen. Förövare kunde inte fastställas. 18 skadades.
11–22 mars 2012. Skjutningar i Toulouse och Montauban. Tre soldater, en rabbin och tre skolbarn mördas av jihadisten Mohammed Merah. Sju döda och fem skadade.
3 februari 2015. Tre soldater som vaktar en judisk samlingslokal i Nice attackeras av knivbeväpnade Moussa Coulibaly. Tre skadas.
Islamism
7 februari 1984. Gholam Ali Oveisi och hans bror sköts ihjäl i Paris. Oveisi var tidigare överbefälhavare under shahen av Iran. Islamiska jihad, en shiaislamisk terrororganisation, tog på sig dådet. Två dog och en skadades.
7 december 1985. Två bombdåd mot butiken Printemps Haussmann i Paris. Hizbollah anses skyldiga. 43 skadades.
8 oktober 2004. Bombdåd mot Indonesiens ambassad i Paris. Front islamique français armé tog på sig dådet. Tio skadades.
25 maj 2013. Knivdåd mot soldat i Parisförorten La Défense. Islamisten Alexandre Dhaussy utförde dådet. En skadades.
20 december 2014. Fyra poliser attackeras av en knivbeväpnad jihadist, Bertrand Nzohabonayo, nära Tours. En dör och tre skadas.
7–9 januari 2015. Attacken mot tidningen Charile Hebdo. Bröderna Saïd och Chérif Kouachi attackerar tidningens kontor. En tredje jihadist, Amedy Coulibaly, tar personer som gisslan i en kosherlivsmedelsbutik. 20 dör och 22 skadas sammanlagt.
19 april 2015. En misslyckad attack mot två kyrkor i Villejuif, södra Paris. En algerisk jihadist mördar en kvinna när han försöker stjäla hennes bil. En död.
26 juni 2015. En jihadist med kopplingar till IS-terroristerna halshugger en man vid en kemifabrik nära Lyon. Han försöker även köra in i gascylindrar med en firmabil. En död och två skadade.
21 augusti 2015. Attack på tåg som gick mellan Amsterdam och Paris. Islamisten Ayoub El Khazzani brottas ned av resenärer. Fyra skadas.
13–14 november 2015. Det dödligaste terrordådet i Frankrikes historia. Islamister slår till mot barer, en sportarena och en spelning i Paris. 131 dör och 412 skadas. En krigshandling, enligt dåvarande presidenten Hollande.
1 januari 2016. En jihadist rammar fyra soldater med sin bil utanför en moské i Valence. Två personer skadas.
7 januari 2016. Med ett fejkat bombbälte attackerar jihadisten Tarek Belgacem poliser i Goutte d’Or i Paris. Han skjuts ihjäl av polisen. En död.
13 juni 2016. IS-terroristen Larossi Abballa knivhugger en polis och en polissekreterare samt polisens fru till döds i Magnanville, utanför Paris. Tre döda.
14 juli 2016. Lastbil kör över människor på Promenade des Anglais i Nice. Jihadisten Mohamed Lahouaiej-Bouhlel från Tunisien är skyldig, han skjuts ihjäl av polis. 87 dör och 434 skadas.
26 juli 2016. Två IS-terrorister mördar 86-åriga prästen Jacques Hamel i Saint-Étienne-kyrkan i Normandie. Båda terroristerna skjuts ihjäl av polis. Tre döda, en skadad.
3 februari 2017. Egyptisk islamist närmar sig Louvren med machete, blir skjuten av militär. Två skadade.
18 mars 2017. Islamist attackerar polis i Parisförorten Garges-lès-Gonesse. Han skjuts sedan till döds vid Parisflygplatsen Orly. En död, två skadade.
20 april 2017. IS-terrorist med AK-47:a öppnar eld mot polis på Champs-Élysées i Paris. Två dör och tre skadas.
6 juni 2017. Algerisk IS-terrorist attackerar polis med hammare utanför katedralen Notre Dame i Paris. Han skjuts av polis och grips. Två skadade.
19 juni 2017. En IS-terrorist kör in i en polisbil. Terroristen dör i kraschen. I hans bil hittas sprängmedel. En död.
9 augusti 2017. En IS-terrorist kör in i soldater i förorten Levallois-Perret i Paris. Åtta personer skadas.
15 september 2017. En man eftersökt av polisen attackerar två kvinnor med hammare utanför Lyon. Han hade ett misstänkt terrormotiv. Två skadas.
1 oktober 2017. IS-terrorist knivhugger en man och en flicka vid järnvägscentralen Marseille. Han skjuts till döds av polis. Tre döda.
23 mars 2018. IS-terrorist stjäl bil i Carcassonne, mördar passagerare och skadar chauffören. Han åker till Trèbes och skjuter mot en grupp joggande poliser. Han utför sedan en attack i en livsmedelsbutik. Fem döda och 15 skadade.
12 maj 2018. Tjetjensk islamist knivhugger flera personer vid Garnieroperan i Paris. Han skjuts ihjäl av polis. Två dör och fyra skadas.
11 december 2018. Terrordåd mot julmarknaden i Strasbourg. Terroristerna använde skjutvapen och knivar. Sex dog och elva skadades.
24 maj 2019. Bombdåd mot shoppingdistrikt i Lyon. Terroristen bekände trohet till IS-terroristerna. 14 skadade.
3 oktober 2019. En radikaliserad man knivhugger fyra av sina kollegor till döds på polisstation i Paris. Fem döda, en skadad.
3 januari 2020. En salafist knivhugger tre personer i förorten Villejuif i Paris. Han skjuts ihjäl av polis. Två döda, två skadade.
5 januari 2020. En jihadist attackerar poliser i Metz. Han skjuts av polis. En skadad.
3 februari 2020. En islamist knivhugger polis i Metz. En skadad.
4 april 2020. En sudanesisk islamist knivhugger människor i en tobaksaffär och på ett charkuteri i Romans-sur-Isère. Två dör, fem skadas.
27 april 2020. En IS-terrorist rammar två poliser som skadas allvarligt. Dådet sker i förorten Colombes i Paris. Två skadas.
25 september 2020. Pakistansk islamist knivhugger två personer utanför Charlie Hebdos gamla kontor i Paris. Två skadade.
16 oktober 2020. Tjetjensk islamist halshugger läraren Samuel Paty i Conflans-Sainte-Honorine i Paris. Han hade strax innan visat Muhammedkarikatyrer under en lektion. Terroristen skjuts ihjäl av polis. Två döda.
29 oktober 2020. Tunisisk islamist knivhugger tre personer till döds i katedralen Notre-Dame i Nice. En person halshuggs. Terroristen skjuts av polis och skadas allvarligt. Tre döda.
23 april 2021. En kvinnlig polis huggs till döds utanför polisstation i Rambouillet utanför Paris. Förövaren var en tunisisk islamist, han skjuts till döds av polis. Två döda.
28 maj 2021. En kvinnlig polis skadas efter blivit knivhuggen i Nantes av islamisten Ndiaga Dieye. Två poliser skadas när islamisten konfronteras, han skjuts ihjäl. En död och tre skadade.
Korsika
11 maj 1978. Bombdåd mot Boeing 707 tillhörande Air France på flygplatsen Napoleon Bonaparte i Ajaccio. Separatiströrelsen Front de libération nationale corse utförde dådet. Ingen dog eller skadades.
16 april 1981. Bombdåd på flygplatsen Napoleon Bonaparte i Ajaccio, en dog och åtta skadades. Dådet skedde strax efter president Valéry Giscard d’Estaing anlände till flygplatsen.
8 februari 1998. Mordet på Claude Érignac, prefekt över Korsika. Korsikanska nationalister sköt ihjäl honom. En död.
20 juli 2003. Bombdåd mot tull- och skatteverkets lokaler i Nice. Front de libération nationale corse utförde dådet. 16 skadades.
Palestina
31 juli 1975. Gisslandrama på Iraks ambassad i Paris, utfört av Palestinska befrielseorganisationen, PLO. En död och två skadade.
3 augusti 1978. PLO-representanten Izz al-Din al-Kalak skjuts ihjäl i Paris. Fatahs militanta gren ANO, Abu Nidal-organisationen, utförde dådet.
17 januari 1980. Attentat mot föreståndare för Palestinska bokhandeln i Paris, Yusef Mubarak. ANO tog på sig dådet där Mubarak blev bragd om livet.
29 augusti 1981. Bombdåd utfört av palestinier på Hotel Intercontinental i Paris. Femton personer skadades.
8 februari 1984. Förenade Arabemiratens ambassadör Khalifa Abdel Aziz al-Mubarak skjuts ihjäl i Paris. ANO anses skyldiga. En person död.
23 februari 1985. Marks & Spencers butik på Hausmannboulevarden i Paris utsätts för bombdåd. 15 maj-organisationen var skyldiga. En dog och femton skadades.
Vänstern
28 juli 1974. Bombdåd mot spanska konsulatet i Toulouse utfört av GARI, Groupes d’action révolutionnaires internationalistes, en fransk-spansk anarkistgruppering. Gruppen var baserad i Toulousetrakten och var motståndare till den spanska regimen under Francisco Franco.
15 september 1974. Bombdåd mot apotek i Saint-Germain-des-Prés utfört av Ilich Ramírez Sánchez, kallad Schakalen, en marxist-leninistisk terrorist från Venezuela. Smeknamnet fick han efter att Frederick Forsyths bok Schakalen hittats i hans tillhörigheter. Han hade starka kopplingar till KGB och Stasi. Han sitter fängslad på livstid sedan 1994.
13–19 januari 1975. Två misslyckade raketattacker mot israeliska El Al:s flygplan på Parisflygplatsen Orly. Dådet utfördes av Schakalen och palestinska terrororganisationen Svarta september. 24 skadade.
18 oktober 1977. Baader-Meinhof-ligan skjuter tyske industrimannen Hanns Martin Schleyer till döds i Mulhouse. Han blev kidnappad i Köln 5 september då hans chaufför och tre poliser sköts ihjäl. Sammanlagt fem döda.
11 juni 1980. Bombattentat mot västra terminalen på Orlyflygplatsen i Paris. Vänstergrupperingen AD, Action Directe, låg bakom dådet. Tolv skadade.
18 januari 1982. USA:s vice militärattaché Charles R. Ray dödas i ett dåd utfört av LARF, en libanesisk marxist-leninistisk gerillaorganisation allierade med PLO. Georges Ibrahim Abdallah greps och dömdes till livstids fängelse för dådet.
29 mars 1982. Bombdåd mot Le Capitol, snabbspårvägen mellan Paris och Toulouse. 2011 fälldes Schakalen för dådet. Fem döda och 29 skadade.
22 april 1982. Bilbomb dödar en och skadar 60 utanför anti-syriska tidningen Al-Watan Al-Arabis kontor i Paris. Schakalen tillskrivs dådet.
30 september 1983. Bombdåd mot internationell utställning i Marseille. Ett påstått samarbete mellan AD, FARL, Asala och Commando Delta. En död och 26 skadade.
31 december 1983. Tre bombdåd, två mot ett snabbtåg mellan Marseille och Paris samt ett mot stationen Gare de Marseille-Saint-Charles. Schakalen var skyldig. Fem dog och 54 skadades.
2 augusti 1984. Bombdåd mot Europeiska rymdorganisationens högkvarter i Paris av AD. Sex skadades.
25 januari 1985. Mordet på René Audran, hög tjänsteman på franska försvarsdepartementet, av AD. En död.
9 juli 1986. Bombdåd mot specialpolisens station i Paris. AD skyldiga. En död och 21 skadade.
17 november 1986. Renaults vd Georges Besse skjuts ihjäl av AD. En död.
Övriga, ETA, bretonsk nationalism
20 maj 1978. Två bretonska terrorister tillhörandes Front de Libération de la Bretagne spränger en bomb i slottet i Versailles utanför Paris. En person skadas.
9 mars 1975. Bombdåd mot tågstationen Gare de l’Est i Paris. En död och sex skadade.
2 december 1978. Bombdåd mot hotellet Bazar de l’Hôtel de Ville i Paris. Ingen tar på sig dådet. En död och 25 skadade.
7 december 1979. Attentat mot Irans före detta örlogschef Shahriar Shafiq. Både Ayatollah Sadeq Khalkhali och organisationen Muslimska befrielserörelsen tog på sig dådet. Shafiq avlider efter blivit skjuten på Rue Pergolese i Paris.
29 januari 1980. Bombattentat mot Syriens ambassad i Paris. En död och åtta skadade.
21 juli 1980. Attentat mot Syriens förre premiärminister Salah al-Bitar i Paris. al-Bitar sköts med två skott i huvudet och avled, gärningsmannens identitet förblir okänd men Syriens president Hafez al-Assad misstänks planerat dådet.
23 december 1983. Bombdåd mot restaurang Grand Véfour i Paris. Ingen kunde knytas till dådet. 12 personer skadades.
22 april 1984. Bombdåd mot företagen Sonauto och Sony. Båda importerade gods från Japan. Dådet tillskrevs en japansk anarkistgrupp som protesterade mot en kompanjons dödsdom i hemlandet. En person skadades.
25 september 1985. Hotellet Monbar i Bayonne utsattes för ett dåd där fyra medlemmar i ETA sköts ihjäl. GAL, Grupos Antiterroristas de Liberación utförde dådet. GAL var en illegal antiterrorstyrka styrd av Spaniens arbetarparti.
3–5 februari 1986. Bombdåd mot Claridges Hotel på Champs-Élysées, en bokhandel på Place Saint-Michel och en Fnac-affär på marknaden Les Halles. Vänstergerillan CSPPA och shiaislamistiska Hizbollah skyldiga.
20 mars 1986. Samma förövare som ovan. Bombdåd mot utställning i Paris. Två döda och 29 skadade.
5–15 september 1986. Åter igen CSPPA och Hizbollah. Fyra bombdåd mot Hôtel de Ville, Casino caféteria och en restaurang i Paris. Fem döda och 131 skadade.
17 september 1986. Det sista i raden av bombdåd av CSAPP och Hizbollah. Mot Tati-affären på rue de Rennes i Paris. Sju döda och 55 skadade.
22 oktober 1988. Mordbrand mot biografen Saint-Michel i Paris. En katolsk integral gruppering protesterade mot att filmen Kristi sista frestelse visades. 14 skadades.
19 april 2000. Bombdåd mot McDonalds i Quévert, Bretagne. Bretonska nationalister utförde dådet. En död.
1 december 2007. Två poliser ur spanska gendarmeriet Guardia Civil blir ihjälskjutna av ETA. Dådet sker i Capbreton i sydvästra Frankrike. Två döda.
16 mars 2010. En polis blir ihjälskjuten av ETA när han utför en rutinkontroll av deras bil utanför Paris. En död.
16 mars 2017. En brevbomb detonerar på franska avdelningen av Internationella valutafonden. Den tros skickats av grekiska anarkistgruppen Conspiracy of Fire Nuclei. En skadad.
5 mars 2019. En intagen på högsäkerhetsfängelset i Condé-sur-Sarthe knivhugger två vakter. En död och två skadade.
31 oktober 2020. Grekisk präst skjuts i Lyon. Hans älskarinnas make är förövaren. En skadad.
17 mars 2021. En äldre man får halsen avskuren utanför kyrka i Montpellier.
Prenumerera för 99 kr/mån!