Remington viker sig för skadeståndskrav från familjer till offer för skolskjutningen i Sandy Hook – betalar 640 miljoner kronor efter anklagelser om att ha produktplacerat sina vapen i tv-spel riktade till unga män i ”riskgrupp”

Vapentillverkaren Remington Arms kommer betala 640 miljoner kronor i skadestånd till nio familjer vars anhöriga dog i Sandy Hook-skjutningen. Remington tillverkar den modell av halvautomatiska karbintypen AR-15 som användes av mördaren Adam Lanza. 20 elever och sex lärare dog under dådet mot grundskolan Sandy Hook Elementary School i Newton, Connecticut 2012. Lanza använde vapnet som hans mor hade licens på, och efter dådet tog han sitt eget liv med ett handeldvapen.

Rättsfallet har pågått i flera år och familjerna menar att vapentillverkaren medvetet riktat in reklam mot unga män i ”riskgrupp” genom produktplacering i tv-spel. Högsta domstolen i delstaten Connecticut beslutade att företaget kan stämmas för denna marknadsföring. Då valde Remington förlikning med familjerna.

Man hade först erbjudit en summa på 330 miljoner men familjerna tackade nej då man ville påvisa att Remington faktiskt begått ett brott. Remington ville få fallet prövat i USA:s högsta domstol men blev nekade. Fallet kunde då tas vidare på delstatsnivå, vilket Remington motsatt sig. I en juryledd vanlig rättegång hade familjerna kunnat begära ut tusentals interna dokument från Remington, liknande det som skedde i ett uppmärksammat fall mot ett tobaksbolag på 1990-talet. Remington valde då i stället att förlikas.

Det återstår att se vad detta får för konsekvenser framöver, om fler vapentillverkare kommer stämmas då deras vapen använts vid masskjutningar.

President Joe Biden lovordade förlikningen och kallade den historisk. Han menar att smärtan hos familjerna inte försvinner men att det är bra att man kan hålla vapentillverkare skyldiga för att tillverka vapen för krig som sedan på ett oaktsamt sätt marknadsförs.

Sandy Hook-mördaren Lanza konstaterades ha haft svår psykisk ohälsa. Han hade inspirerats av gärningsmännen från Columbinemassakern 1999.

Massakern har varit en medial följetong av flera orsaker. Mediaprofilen Alex Jones dömdes i november 2021 för förtal mot fyra av familjerna till anhöriga. Han ska ha påstått att händelsen var ett påhitt, och på så sätt baktalat offren och deras familjer. Han påstås också ha dolt dokument som visar att han tjänar pengar på dessa uttalanden, trots att det är allmänt känt att han driver nyhetssajten Infowars. Domaren ville ha detaljerade siffror på tittarstatistik och intäkter.

Jones ska under sina sändningar ha sagt att Sandy Hook var en gigantisk bluff, att en anhörig som var med i media snarare var en betald skådespelare än en sörjande förälder. Jones har ändrat sina uttalanden flera gånger. Han har sagt att han har tittat på saken från alla vinklar som är möjliga och kallat händelsen ”komplex”. Efter förtalsdomen har han dock backat och menar att Sandy Hook har ägt rum och inte var en bluff. Rättsprocessen mellan Jones och anhöriga är inte avslutad.

Vapenfrågan är en vattendelare i amerikansk politik och grupperingar inom Demokraterna vill se betydligt hårdare vapenlagar och förbud mot flera typer av vapen. Enligt CDC, Centers for Disease Control and Prevention, dog 38 390 personer av skottskador 2021, varav 24 432 var självmord. I delstaten Wyoming har över 60 procent av hushållen vapen, men det har aldrig skett en masskjutning där. Idaho och Montana har ett liknande högt vapenägande i befolkningen, men bara en masskjutning, i Ennis där en dog och tio skadades 2003.

Boken Nobody Died at Sandy Hook: It Was a FEMA Drill to Promote Gun Control slutade säljas 2019 efter att förläggaren för Moon Rock Book själv ändrat position i frågan om Sandy Hook. Bokförlaget ger mest ut böcker om olika konspirationsteorier. Leonard Pozner, far till ett barn som dog i massakern, hade stämt författarna till boken för förtal, och vunnit.

Samtidigt finns det indikationer på att vapentillverkare i USA skor sig på det pågående kaoset, för att inte säga krigsliknande situationen, i Mexiko. Landet har i decennier tampats med mycket starka kriminella nätverk som styr droghandel, smuggling och människohandel.

En halv miljon vapen smugglas från USA till Mexiko varje år. På den amerikanska gränsen till Mexiko i Texas finns 7000 vapenaffärer. Mexikanska staten har därför stämt vapentillverkarna Smith & Wesson, Colt, Beretta, och Glock bland andra, för att marknadsföra sig på ett sätt som uppmanar till brott. Stämningsansökan är på hundra miljarder kronor och har lämnats in till Massachusetts federala domstol.

Till exempel säljer Colt en pistol med revolutionärlegenden Emiliano Zapata graverad på. En sådan pistol användes på mordet av journalisten Miroslava Breach, som bevakade organiserad brottslighet och smuggling av droger. Biden-administrationen har samtidigt skyndat på en vapenförsäljning till den mexikanska marinkåren och flottan värd 50 miljoner kronor. Vapentillverkarna har än så länge ett solitt försvar genom sin nationella lagstiftning gentemot andra nationers påtryckningar.