I flera länder i Västafrika har demokratin bytts ut mot militärregim. Det senaste i ledet är Burkina Faso, där president Kaboré blev avsatt under militärkuppen 23 januari. Regeringen och parlamentet har upplösts och militärjuntan har tagit över styret. Man har efter det blivit uteslutna ur Afrikanska unionen och det ekonomiska västafrikanska samarbetet inom Ecowas.

Ledaren för militärjuntan Patriotic Movement for Safeguard and Restoration är Paul-Henri Sandaogo Damiba. Han är nu interimspresident i landet sedan 31 januari.

Den senaste statskuppen i landet var 2015 då den autonoma militärenheten Regiment of Presidential Security, presidentens egen säkerhetsstyrka, tog regeringen och toppolitiker som gisslan. Dåvarande president Kafando ledde en övergångsregering som bildats efter folkupproren 2014. Upproren var till stöd för att den förre presidenten Compaoré skulle få förlänga sin redan 27-åriga tid vid makten. Den reguljära armén slog då ned statskuppen och Kafando kunde återinstalleras på presidentposten.

Men den här gången kan det vara annorlunda.

Marcel Tankoano är en profil i civilsamhället i Burkina Faso. Han var helt emot statskuppen 2015 och var med bland demonstranterna som ville avsätta juntan då. Men nu 2022 är det andra tongångar från Tankoano. Han menar att demokratiseringen som svepte i vågor över Västafrika från 1990-talet helt har svikit folket. Nu behövs det i stället en militärregim.

Miljontals flyktingar

I länderna Mali, Guinea och Burkina Faso har det totalt skett fyra statskupper på 18 månader. Regionen Sahel har under det senaste decenniet haft stora problem med milisrörelser och islamister, tusentals har dött och miljontals har flytt sina hemområden. En anledning till det växande stödet för statskupper och militärt styre är den enorma korruption och oförmåga att lösa problem som de demokratiskt valda regeringarna uppvisar.

Frankrikes ambassadör lämnade Mali 31 januari då hans relation till juntan drastiskt försämrats. Detta visar också på oförmågan hos de två länderna som har mest inflytande i regionen, Frankrike och USA. Båda har under åren gjort olika insatser mot lokala miliser och islamister, med varierat resultat.

Islamisterna har gradvis skapat större och större problem sedan man 2012 kapade ett uppror från tuaregfolket i Mali. Både al-Qaida och IS-terroristerna har inflytande över islamistiska milisgrupper. Regeringsstyrkor har haft mycket svårt att slå tillbaka islamisterna och det har spätt på befolkningens missnöje.

Interna flyktingar och matbrist har också lett till ett utbrett missnöje. Man kan inte tala om demokrati om människor bara har ett mål mat om dagen, menar Tankoano.

Ett exempel på dålig PR är då Malis förre president Boubacar Keïta köpte ett jetflygplan för 400 miljoner kronor. Han fångades också på bild under fester på Ibiza, vilket spädde på folkets förakt mot honom. Militärjuntan avsatte Keïta i augusti 2020 och utlovade nya val 2025.

Men 2021 utfördes ännu en statskupp, bara nio månader efter den förra, och nu är nya val utlovade till 2022. Den nuvarande interimspresidenten är militärjuntans ledare Assimi Goïta.

Främlingslegionär

I grannlandet Guinea tog militärjuntan över efter statskuppen 5 september 2021, och leds nu av Mamady Doumbouya. Han har en bakgrund i Främlingslegionen där han var korpral. Han har också en bakgrund inom Guineas underrättelsetjänst. Hans fru Lauriane är fransyska och tidigare militärpolis i Gendarmerie nationale i Valence i södra Frankrike.

Doumbouya pratade i sitt första tal till folket om den förre presidentens misshandel av ekonomin och politiseringen av den statliga administrationen. Han citerade också Jerry Rawlings, som ledde Ghana både som milisledare och folkvald president 1981–2001.

”Om folket krossas av eliten, är det upp till militären att ge folket sin frihet.”

Han pratade om att anta en ny mer transparent konstitution. 62 år efter självständigheten är det dags att tillsammans göra något åt förfallna vägar och sjukhus, enligt Doumbouya.

Huruvida vägen mot ett stabilare Guinea går genom militärt styre återstår att se. Han har också utlovat en omstöpning av alla institutioner och att motarbeta den politisering av myndigheter som skett under tidigare presidenter.

Filip är reporter på Morgonposten.