STÄNDIGA SJÄLVMÅL av kommuner som satsar på nya fotbollsarenor – förnuftiga kalkyler ställs OFFSIDE, och de glesa läktarna blir ekonomiskt STRAFF – skattebetalarna tvingas stå för kostnaderna, som stiger i höjden när lag rasar i seriesystemet

IFK Värnamo tog steget upp till Allsvenskan i fjol. För första gången i föreningens 109-åriga historia ska man spela i den högsta divisionen. Hemmaarenan Finnvedsvallen är av det gamla slaget, byggd 1935 och med löparbanor runt planen. 2022 får man söka om dispens för att få använda den för allsvenskt spel, men planerna på en ny arena är redan satta i verket.

Sedan 2006 då Borås arena stod klar har det varit en fullkomlig boom för arenabyggen landet över. I många fall har dessa byggen inte motsvarat de ekonomiska förväntningarna, utan blivit en belastning för klubbar och kommuner. Här gör vi en översikt över ett antal uppmärksammade arenaprojekt, och hur utfallet blev. Kommer Värnamos nya arena bryta mönstret och leverera det som kommuntopparna utlovar? Eller blir det ännu ett sänke som skattebetalarna måste rädda upp?

Den nya arenan ska byggas 2023–24 och beräknas kosta 210 miljoner kronor. Det finns inga garantier att klubben lyckas hålla sig kvar i Allsvenskan under kommande år, men tidplanen är lagd enligt den dispens man fått för Finnvedsvallen som gäller kommande tre säsonger. 24 februari fattas det slutgiltiga beslutet i Värnamo kommunfullmäktige.

Friends arena: störst, värst och dyrast

Det finns få nya arenor som inte mötts av kritik. Men den kanske mest skandalomsusade är Nationalarenan i Solna, känd under sponsornamnet Friends arena. Nationalarenan stod klar 2012 och kostade 2,8 miljarder kronor, en miljard mer än ursprungligen beräknat då man behövde göra extra markarbeten. Solnas tidigare kommundirektör Sune Reinhold fälldes för mutbrott, kopplat till hur arenan kom till. Swedbank ville inte kopplas samman med arenan efter detta, och efterskänkte sin namnsponsring till stiftelsen Friends.

Totalt gjorde arenan en förlust på 994 miljoner åren 2013 till 2016. Inte heller fick man uppleva den utlovade evenemangshysterin, få människor tog tåget upp från Hamburg för att besöka arenan. Man har aldrig varit nära den mängd evenemang som behövs årligen för att kunna få ekonomin att gå runt.

Man blev inte heller en del av EM 2020 (spelades 2021) utan Parken i Köpenhamn tog platsen, trots att den inte uppfyllde kraven som satts för mästerskapet. I grunden handlade detta om politik, det danska fotbollsförbundet hade bättre relation till rätt personer inom Uefa.

Kan en ny arena i Värnamo stå sig ekonomiskt?

Nu är ju de flesta arenor betydligt mindre och billigare än skräckexemplet Friends arena. Men byggen i mindre kommuner kan vara nog så kostsamma för skattebetalarna. I Småland finns det två klubbar som byggt nya arenor de senaste tio åren, Östers IF från Växjö och Kalmar FF. Båda är bra jämförelser med Värnamo, om än med ungefär det dubbla invånarantalet i respektive kommun.

Östers IF var konkurrent till Värnamo i Superettan i fjol och slutade på en femteplats 2021. Visma arena, tidigare Myresjöhus arena, stod klar 2012 och har en kapacitet på 12 000 åskådare. Den fick som på beställning Växjö kommuns byggnadspris året efter.

2016 var man nere en vända i Division 1, motsvarande tredjedivisionen. Någon sportslig succé med hjälp av den nya arenan har det alltså inte blivit tal om. Publiksnittet 2021 landade på blygsamma 2375, efter att restriktionerna lättats helt i september. Knappt 20 procent av arenans kapacitet alltså.

Kalmar FF är en annan Smålandsklubb som efter guldet 2008 fick blodad tand och ersatte den klassiska Fredriksskans med den moderna Guldfågeln arena. Men rent ekonomiskt flög aldrig Guldfågeln, arenan har varit en black om foten på föreningen och kommunen har fått rädda upp situationen med skattebetalarna som hjälp. Arenan invigdes 2011 och kostade 250 miljoner. Kommunen tog över ägandet helt 2017, tidigare var man borgenär åt klubben. Kalmar FF:s egna kapital minskade med runt fem miljoner årligen på grund av arenan. Kommunen kände sig därför nödgad att ta över arenan helt för att inte riskera klubbens existens.

Publikkapaciteten är 12 182 och man hade 5406 personer i publiksnittet 2021, räknat på alla matcher utan restriktioner efter september. Ungefär halvfullt alltså, men man kan i alla fall glädja sig åt att arenans utsida kan skifta färg.

Brommapojkarna, hemmahörandes på Grimsta IP i Vällingby utanför Stockholm, byggde en ny läktare för 57 miljoner. Arenan är nu godkänd för spel i Superettan och Allsvenskan och tar 5000 åskådare. Det finns också möjlighet att utöka kapaciteten med temporära extraläktare. Hade BP:s modell varit ett alternativ för Värnamo, i stället för en helt ny arena?

Man ska ha i åtanke att BP knappt har någon egen publik utan räknar med att publik från gästande lag fyller arenan, detta gäller främst när de spelar i Allsvenskan. För kommunen hade det varit ekonomiskt mer motiverat att låta BP spela på Tele2 arena i Johanneshov. I Superettan 2019 hade man ynka 534 personer per match i publiksnitt.

Helsingborgs IF är en annan förening som låtit renovera upp sin gamla arena, i stället för att bygga en helt ny. Detta har man dock gjort trots åratal av ekonomiska problem för föreningen, där kommunen fått gå in med pengar för att undvika att stadens lag skulle gå i konkurs. Men kommunen ansåg ändå att det var värt att lägga 290 miljoner på en renovering. 2018 gick man 13 miljoner i förlust och hemvändande stjärnan Andreas Granqvist spelade utan ersättning under hösten. 2020 var man nära konkurs men räddades av statligt och kommunalt stöd under pandemin, säsongen spelades utan publik.

För att bygga en ny arena krävs det att klubben har en sportslig vision. I Värnamos fall är det att etablera sig i Allsvenskan. Men även lag som redan varit etablerade i landets högsta serie sedan länge kan få stora sportsliga motgångar.

Gefle IF är en sådan klubb, som nu är en stabil klubb i Division 1. Klubbens nya arena Gavlevallen stod klar 2015, året efter ramlade man ur Allsvenskan. 2018 åkte man ur Superettan. Gavlevallen kostade 140 miljoner att bygga och ägs av Gävle kommuns fastighetsbolag Gavlefastigheter AB. Någon sportslig effekt kan man alltså inte säga att arenainvesteringen gav.

Värnamo kan ändå?

I Värnamo kommun bor det 34 601 personer vilket kan jämföras med 95 671 i Växjö kommun och Kalmar kommuns 71 255. En betydligt mindre mängd skattebetalare ska stå som säkerhet för den nya arenan. Men kommunledningen verkar gå på rosa moln efter klubbens avancemang till Allsvenskan.

Biträdande kommundirektör Kjell Fransson har gjort en utredning och kommit fram till att det ekonomiskt mest hållbara är om kommunen bygger, äger och sköter driften av arenan. Föreningarna betalar hyra för att använda arenan, alla andra kostnader tar kommunen. En del av finansieringen är genom aktieutdelning från Värnamo Stadshus AB.

En upprustning av Finnvedsvallen för att klara allsvenskt spel kostar 12 miljoner och är ett krav för att få dispens. Men den långsiktiga planen är ny arena. Utan dispens hade man förmodligen varit tvungen att spela hemmamatcherna 2022 i Växjö.

Ordföranden i tekniska utskottet, Gottlieb Granberg, säger att kommunen inte är fattig men att det kan bli svåra ekonomiska prioriteringar i och med den påtänkta arenans kostnad på 200 miljoner.

Vi ringde upp Jesper du Rietz, chef på tekniska förvaltningen på Värnamo kommun, för att få lite mer klarhet i arenaprojektet.

Vilken kapacitet får nya arenan?

Den är inspirerad av Falkenbergs arena, Falcon alkoholfri arena, som är en konceptarena. 5500 är deras kapacitet, och som kan växa med 1500 vid utbyggnad på en kortsida. Vår kommer bli något mindre, 4500 cirka, och den kan byggas ut med 1500 personer.

Finnvedsvallen har 1000 sittplatser under tak. Men kravet från SvFF 3000 under tak och det kommer den nya arenan ha.

Var det otänkbart att bygga ut eller bygga om Finnvedsvallen?

Tomten för liten för att bygga ut eller bygga om. Det är ett bostadsområde bredvid, och Lagan. En väldigt begränsad yta.

Hur har ni tänkt på ifall ni inte blir kvar i Allsvenskan, blir investeringen värd i alla fall?

Elitidrott är risky business, det går inte garantera vilken division man kommer spela i. Finns ingen kalkyl för vilken serie man är i, kommunen gör en satsning som anses vara förnuftigt, oavsett om man åker ur Allsvenskan. Det finns med i beräkningen att man kanske spelar i en lägre division.

Gör man övervägningar för om arenaprojektet ställs mot andra kommunala satsningar?

Det finns med i bedömning när kommunen gör investeringar, olika satsningar kan ställas mot varandra. Som tjänsteman i kommunen gör jag själv inga politiska värderingar. Men det är en politisk fråga, som finns med i politikernas bedömningar.

Alla partier har ställt sig bakom att Ljussevekaområdet är området som ska utredas för arenabygge. Endast Jan Cherek (SD) och övriga från partiet avstod från att rösta. Anledningen är att man tycker att beslutet är förhastat då tekniska förvaltningen ännu inte genomfört en geoteknisk analys av området, som är Värnamos enda vattentäkt.

SD förespråkar istället att bygga mitt emot Mossleplatån och vill även se en ny hockeyrink och simhall, ett helt nytt arenaområde.