1971 kollapsade ett gasborrningsprojekt i forna Sovjetunionen. För att förhindra att gasen spreds ut över hela delrepubliken Turkemenistan beslöt sig de ansvariga för att tända eld på gasen. Geologerna lovade att det skulle vara färdigbrunnet efter några veckor.
Men nu har det brunnit i den stora kratern i 40 år och Turkmenistans president Gurbanguly Berdymukhamedov verkar tycka det är dags att släcka brasan en gång för alla. Brandröken skadar både naturen och människors hälsa. Samtidigt uttrycker presidenten ett visst missnöje med att gasen bara brinner upp. Får man stopp på de ständiga bränderna kan man kanske börja utvinna gas igen och få exportintäkter.
Berdymukhamedov har gett statstjänstemän i uppdrag att finna en metod för att stänga vad som i folkmun kallas ”Porten till helvetet”.
Vi får se om det går bättre än förra gången. Kanske går det, det människor ställt till med när det gäller de krafter som finns under markytan – det borde människor kunna åtgärda.
Men vad gör man med de krafter som finns i jordens inre och som vi ibland med skräck och fascination får uppleva när vi ser bilderna från ett vulkanutbrott?
Det kan verka märkligt att människor i våra dagar – där så många oroar sig för kommande katastrofer och massdöd – inte oroar sig mer för vulkaner.
Det kommer oundvikligen i våra barns – eller våra barnbarns livstid – att förekomma vulkanutbrott som utplånar stora befolkningscentra. Det är nödvändigt att vi förstår hur viktigt det är att planera för detta, säger geologiprofessorn Donald Lowe som är verksam vid Stanford. Han har också i olika sammanhang pekat på hur lite vi egentligen vet om varför vulkaner beter sig som de gör.
Världen upplevde 2021 tio större vulkanutbrott. I vår världsdel fick Etna på Sicilien ett utbrott i februari, och under året som följde fick befolkningen uppleva mer än 50 utbrott från vulkanen som är Europas mest aktiva.
Fagradalsfjall, som ligger bara fyra mil från Islands huvudstad Reykjavik fick ett utbrott i mars. Det första på 900 år. 20 000 mindre jordskalv förebådade utbrottet.
Den största uppmärksamheten fick kanske utbrottet på Kanarieöarna, där vulkanen Cumbre Vieja förstörde 2000 byggnader och gjorde 7 000 människor hemlösa.
En del experter har länge fruktat att ett utbrott i den vulkanen skulle kunna utlösa en megatsunami som skulle drabba USA:s östkust – men förödelsen utsträckte sig bara till vulkanens omgivningar under de tre månader utbrottet pågick.
Utbrottet på Fagradalsfjall, Island, i mars förra året fångades på video av en drönare
Det finns 16 vulkaner som i dag bedöms som extra farliga. De finns i Ecuador, Mexiko, Filippinerna, Indonesien, El Salvador, Colombia, Italien, och USA (som har tre).
Prenumerera för 99 kr/mån!