WikiLeaks grundare Julian Assanges advokater fortsätter kampen för att förhindra att Storbritannien utlämnar honom till USA.
10 december i år upphävde en appellationsdomstol, High Court, en tidigare dom som fastslog att Assanges mentala hälsa skulle göra det alltför ”betungande” för honom att bli utvisad till USA. Den domstolsinstans vars beslut upphävdes 10 december ansåg också att det förelåg en självmordsrisk när det gällde Assange.
Det är domen från 10 december som nu överklagas till Storbritanniens högsta domstol. Om Assange utlämnas till USA där han kommer att åtalas för spioneri riskerar han att dömas till 175 års fängelse.
High Court som beslöt att det var möjligt att utlämna Assange hävdade att USA:s garantier för att Assange inte skulle få avtjäna ett straff i högsäkerhetsfängelset i Florence, Colorado var tillräckliga för att Assanges mentala hälsa inte skulle riskera att försämras.
Fängelset är det med strängast regim i USA. Fångarna är helt isolerade mellan 22 till 24 timmar per dygn. Cellen är sju kvadratmeter stor, där finns bara ett takfönster som är en decimeter brett. Anses fången skötsam kan han få en radio eller TV.
Ett antal gånger har fängelset kritiserats för att fångar kunnat begå självmord, och för att många försök gjorts.
Assanges advokater menar i sin överklagan att de garantier USA lämnat för att Assange inte ska placeras i detta fängelse inte är tillräckliga. Det gäller också garantierna för att han inte på någon annan anstalt ska utsättas för behandling som hotar hans fysiska och mentala hälsa. Advokaterna deklarerar att garantierna inte är något värda eftersom de inte är bindande, och därför kan ändras närhelst det av någon instans i USA anses lämpligt.
Högsta domstolens utslag i ärendet väntas inte förrän någon gång under tredje veckan i januari, och kan inte överklagas.
I en intervju med Candace Owens i The Daily Wire avslöjade Donald Trump att han under sin tid som president övervägt att benåda antingen Julian Assange eller Edward Snowden. Det är inte riktigt klart varför han inte kunde tänka sig att benåda dem bägge. Trump förklarade i intervjun att han ”kände mer starkt för ett av fallen”. Dock förklarade han inte vilket av fallen det rörde sig om, och var lite kryptisk i sin utläggning om frågan:
”Det finns två sidor av saken; i ett fall har du någon slags spionaffär, och i det andra fallet har du någon som avslöjar verklig korruption”. Trump menade vidare att det fanns kloka människor på båda sidor i bägge fallen. Han förklarade också att:
”Men jag bestämde mig för att avstå från att fatta ett beslut, och låta domstolarna avgöra det hela. Och det verkar som om de faktiskt är i färd med att göra det”.
Så även om Trump kände mer för att benåda en av de två (oklart vem), valde han alltså till sist att inte benåda någon av dem.
Assanges syn på det hela är okänd, men det är inte en orimlig gissning att han skulle ha föredragit en benådning av Trump framför att låta domstolarna bestämma hans öde och framtid.
I morgon publicerar Morgonposten utdrag ur Nils Melzers bok ”Fallet Julian Assange”. Melzer är FN:s specialrapportör om tortyr. Hans bok är den mest ingående granskningen hittills av hur den svenska polisen och svenska åklagare genom sina manipulationer inledde en utveckling som innebär att Julian Assange nu i ett årtionde levt som fredlös.
Prenumerera för 99 kr/mån!