Migrationsminister Stenergard kallar till presskonferens för att förklara hur anhöriginvandring ska minskas – men även om nytt lagförslag antas kommer makten att finnas kvar hos handläggarna på Migrationsverket, det är de som ska tolka gummiparagraferna

Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) och partisekreterare Mattias Bäckström Johansson (SD) presenterade i dag ett förslag om skärpta krav för anhöriginvandring.

Ett paradigmskifte genomförs nu i svensk migrationspolitik, deklarerade Stenergard.

Men hur ser anhöriginvandringen ut i dag i Sverige?

Under 2022 fick 44 570 personer uppehållstillstånd för att de var anhöriga till en person i Sverige som har antingen svenskt medborgarskap eller uppehållstillstånd i Sverige.

Personer som fick tillstånd därför att de har en anhörig som befinner sig i Sverige av asylskäl är en ganska begränsad grupp. Nio procent.

Andra mindre grupper anhöriginvandrare är sådana som fått tillstånd på grund av adoption eller därför att de har en familjemedlem som studerar i Sverige.

Men den största gruppen anhöriginvandrare är kategorin som betecknas ”övriga” – de är alltså inte anhöriga till någon som fått asyl, eller som arbetskraftsinvandrat eller som studerar i Sverige. Det är lite oklart i Migrationsverkets framställning vilka som därför ingår i gruppen ”övriga”. Vad som dock är säkert är att deras anhöriga numera finns i landet – på lika oförklarade grunder – och att de fått invandra.

Vid senaste årskiftet fanns det dessutom på Migrationsverket 32 000 öppna ärenden gällande anhöriginvandring.

Vad innebär då de förslag som nu presenterats och som går på remiss till lagrådet? Några av punkterna är:

• Åldersgränsen för när uppehållstillstånd, på grund av anknytning, får vägras höjs från 18 till 21 år.

Orsaken till detta uppges vara att regeringen vill förhindra tvångsäktenskap.

• Försörjningskravet vid anhöriginvandring ska tillämpas i fler fall när anknytningspersonen är alternativt skyddsbehövande.

I dag medges undantag från försörjningskravet om den som finns i Sverige – och vill få hit anhöriga – är alternativt skyddsbehövande och riskerar att utsättas för allvarlig skada till följd av exempelvis väpnad konflikt eller tortyr i hemlandet.

Om någon är alternativt skyddsbehövande är en bedömning som görs av handläggaren på Migrationsverket.

Om lagförslaget går igenom innebär det alltså att det ska bli färre undantag – men det finns inga absoluta stadganden. Även det är en fråga om bedömning.

Den frist som tidigare fanns på tre månader när det gällde försörjningskrav för anhöriga i den här gruppen föreslås tas bort. Men det avgörande är fortfarande frågan om huruvida handläggarna på Migrationsverket börjar bevilja färre undantag.

Sverigedemokraternas Mattias Bäckström Johansson förklarade också att barn och vissa vuxna enligt lagrådsremissen inte längre ska kunna beviljas uppehållstillstånd på grund av ”särskilt ömmande omständigheter”.

Istället ska barn kunna beviljas uppehållstillstånd på grund av ”synnerligen ömmande skäl”.

Exakt vad är det då som skiljer ”särskilt” från ”synnerligen” och ”omständigheter” från ”skäl”?

Jo, förklarade Johansson, ”synnerligen ömmande skäl” är de krav som i dag gäller för vuxna – men utredde han vidare: ”för barn ska det dock inte krävas att omständigheterna har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd ska beviljas vuxna”.

Alltså: kraven på uppehållstillstånd för barn skärps, och blir som kraven för vuxna, men ändå inte.

Handläggarna på Migrationsverket får här än mer att tolka.

Enligt lagrådremissen föreslås ändringarna börja gälla från 1 december 2023.