Wagnergruppen har verksamhet i ett tiotal afrikanska länder. Man har riktat in sig på gruvdrift och handel, och har direkt politiskt inflytande över regeringar. Trots tumultet hemma i Ryssland är verksamheten relativt ostörd i Afrika. Men en nationalisering kan leda till att verksamheten blir mer explicit kopplad till Kreml.

Under den misslyckade kuppen av Wagner-ledare Evgenij Prigozjin skickade Kreml ett tydligt budskap till sin allierade i östra Libyen. Khalifa Hafta, som styr området, kan fortsatt räkna med stöd från 2 000 Wagner-trupper, tekniker och andra politiska operatörer och administratörer, skriver The Guardian.

Eventuellt kommer det bli vissa förändringar i ledningsskiktet, men strukturen kommer förbli densamma. Folket på marken, männen med pengar i Dubai, kontakterna och resurserna vikta åt Libyen. Det budskapet fick Haftar av Kremls sändebud, i hans pansarförstärkta palats. Oroa dig inte, vi ska ingenstans, var andemeningen.

Att Wagnergruppens förehavanden i Afrika påverkats så litet av oroligheterna hemma i Ryssland säger någon om Kremls och Putins ambitioner. Prigozjin har byggt upp ett nätverk av hundratals företag och organisationer, som kommer användas för Kremls syften. På marken i Libyen har knappt några förändringar skett, förutom att 50 man stationerats vid gränsen till Sudan.

Wagner finns i ett halvdussin andra länder på kontinenten. Även där är det i princip inga skillnader i aktivitet. Det kan dock komma att bli ett namnbyte på Wagner, menar Nathalia Dukhan som nyligen skrivit en rapport om deras förehavanden i Centralafrikanska republiken. Hon jämför Wagner med ett virus som sprids, och som kommer stanna kvar.

Wagner etablerade sig i Afrika 2017 och har sedan dess fått ett allt större inflytande. Speciellt i Centralafrikanska republiken och Mali har man sin största närvaro. I det förstnämnda landet hjälpte man från 2018 president Faustin-Archange Touadéra att slå ned ett väpnat uppror från rebeller.

I och kring huvudstaden Bangui organiserar man en gruvverksamhet, som täcker sig över hela landet. Det största projektet är den stora guldgruvan i Ndassima, som är under utveckling. Hittills har man inte kunnat göra en större profit på gruvan, främst på grund av undermålig infrastruktur.

Man har också gett sig in i bryggeri- och sprittillverkning. Dessutom har man planer på att exploatera regnskogarna i södra delen av landet.

Man är också del av smugglingen in till Sudan, främst av guld. Där har man band till Mohamed Hamdan Dagalo, en av krigsherrarna som kämpar om makten i landet. I juni lade USA:s finansdepartement nya sanktioner med inriktning på att försvåra för aktörer i Wagnergruppens finansiella nätverk.

Det gäller tre företag i Afrika. Midas Resources, som sysslar med gruvdrift och är baserade i Centralafrikanska republiken. De har bland annat verksamhet vid Ndassima-gruvan. Diamanter är en värdefull tillgång i handel, speciellt med sanktionerna Ryssland belagts med efter kriget startat. Man kan köpa vilka varor som helst var som helst, menar Nathalia Dukhan. Även EU har lagt sanktioner mot Wagnergruppen, till exempel mot tillgångar i Sudan och företaget Meroe Gold. Guldmynt brukade flygas från Khartoum till Förenade Arabemiraten och Moskva för försäljning, innan kriget bröt ut i april.

I Mali har man hittills haft problem att exploatera gruvnäringen, som man fått tillgång till av militärregimens ledare Assimi Goïta. Det är problem med underutvecklad infrastruktur, vilket orsakat problem för Wagnergruppen som anlände till Mali 2021. Regeringen i Mali beräknas betalat drygt två miljarder kronor till Wagnergruppen sedan dess, enligt uppgifter från Vita Huset.

Men man har också gynnats av FN:s beslut att dra tillbaka sina fredsbevarande styrkor från landet. Man fick problem med relationen till regeringen i landet. Men Prigozjin ska också varit med och påverkat FN:s beslut att lämna landet, och påverkade personer i regeringen.

Wagnergruppen har olika former av verksamhet i följande länder:

Libyen, Mali, Burkina Faso, Ekvatorialguinea, Kenya, Sudan, Mozambique, Zimbabwe, Madagaskar, Sydafrika, Kamerun, Kongo och Centralafrikanska republiken.

När Wagner blir mer tydligt knutet till Kreml kommer också problem som gruppen skapat leda direkt till Ryssland. I Centralafrikanska republiken har det till exempel funnits kontroverser mellan politiker i hur stort inflytande Wagnergruppen skulle få.

Via sin kommendant i Mali, Ivan Maslov, har Prigozjin fått träffa olika politiska ledare från länder i Afrika. Det finns också uppgifter om att Wagnergruppen använt förfalskade dokument för att kunna köpa och forsla iväg minor, drönare, radarutrustning och annat till kriget i Ukraina. Wagnergruppens operationer har alltid legat i fas med Ryssland långsiktiga geopolitiska mål.

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!
Profilbild
Filip är reporter på Morgonposten.