Riksbanken höjer styrräntan till 3,75 procent, det meddelades under torsdagen. Höjningen är 25 punkter, jämfört med tidigare nivå. Man aviserar också ytterligare en höjning till under 2023, minst. Kritiker menar att man inte borde höjt räntan, då många hushåll är hårt pressade. Dessutom kan det påverka bostadsmarknaden negativt.

Riksbanken säger också att en sänkning av räntan kan ske tidigast 2026, skriver Expressen. Riksbankschef Erik Thedéen menar att den hastiga höjningen av räntan från 0 till 3,75 procent har haft effekt. Men, inflationen faller ändå för långsamt.

Läget beskrivs som bekymmersamt, men många osäkra variabler. Räntan kommer således vara fortsatt hög.

Orsaker till fortsatt hög inflation är den svaga kronan och en oväntad ökning av tjänstepriser, enligt Thedéen.

”Det är kännbart för många när räntan höjs, inte minst för de med höga bolån. Men den höga inflationen påverkar alla. Den gröper ur köpkraften och skapar osäkerhet i svensk ekonomi vilket påverkar den långsiktiga välfärden”, säger han till Expressen.

Först när inflationen börjar falla kan köpkraften komma tillbaka, menar han. Räntan lär landa på 4 procent och stanna där i närmare tre år. Inflationen kan vara tillbaka på rimliga nivåer 2024.

Det råder dock delade meningar om räntehöjningen idag var bra. Laura Hartman, chefsekonom på LO, gillar den inte. Hon menar att Riksbankens penningpolitik slår hårt mot utsatta hushåll och ökar arbetslösheten.

Erik Wikander är vice vd på Svensk Fastighetsförmedling. Han tror inte höjningen kommer påverka så mycket. Men varnar ändå för att det kan ha en effekt på den lilla optimism som kommit på bostadsmarknaden de senaste månaderna. Fler kan nu avvakta med att köpa eller sälja, vilket kan krympa marknaden från redan låga nivåer.

Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman säger till Affärsvärlden att hon tror att det blir svårt för Riksbanken att stärka kronan. Småvalutor drabbas när det är osäkra tider, menar hon. Samma sak har hänt den norska kronan. Hon tror också risken ökar för Sverige när Riksbanken följer sina motsvarigheter i England, USA och Europa.

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!
Profilbild
Filip Lamperud
Filip är reporter på Morgonposten.