Dumpa digitaliserad undervisning – massiv kritik mot Skolverkets plan, utvecklingen senaste åren ”ett experiment” – elever lär sig sämre, blir lättare distraherade och riskerar sämre mental hälsa, globala IT-jättar har makt över programmen som används

Skolverket tog fram en digitaliseringsstrategi för svensk skola som presenterades i december 2022. Remissinstanser fick uttala sig, och en mängd argument mot digitalt lärande i skolan presenterades. I störst fokus finns problemen med koncentration, där internet har en tendens att locka till annat än just lärande.

Sociala medier, Youtube och annat kan störa. Men själva inlärningen i sig blir också lidande. Vilket påverkar alla elever negativt, men speciellt elever som redan kommer från en hemmiljö utan studietradition. Dessutom finns det risk att den mentala ohälsan ökar.

I Sverige har skolan digitaliserats i hög grad, något den nya regeringen i fjol kallade “ett experiment”. Fysiska läroböcker har på vissa håll prioriterats bort.

Digitaliseringen i förskolan och skolan har på vissa håll varit förhastad och ogenomtänkt. Det visas inte minst av att vissa huvudmän tagit den som intäkt för att läroböcker, papper och penna inte längre behövs, sade utbildningsminister Lotta Edholm (L) i ett pressmeddelande.

Tunga argument mot

Journalisten och pedagogen Filippa Mannheimer skriver på sin hemsida att det finns en stor mängd tunga vetenskapliga belägg som talar till digitaliseringens nackdel.

I Mannheimers kritik mot Skolverket ingår bland annat ett yttrande från Karolinska institutet. Men även nedslag i en mängd andra källor, med både ny och gammal relevant forskning på ämnet. Här är ett axplock:

• Man råder till att återinföra fokus på kunskapsinhämtning från tryckta läroböcker, och fokusera på lärarens ämneskompetens. I stället för att gå efter digitala källor som inte faktagranskats.
• Digitala verktyg riskerar försämra elevernas lärande. Dels för att de innehåller många distraktioner som stör koncentrationsförmågan och arbetsminnet. Risken är att eleverna ägnar sig åt irrelevanta saker som inte har någon koppling till undervisningen.
• Studier visar att datorn har negativ inverkan på prestationen. Det gäller på alla nivåer, från universitet och nedåt. Men problemen lär vara större när barnen är yngre och har sämre impulskontroll.
• OECD-rapport visar att datorer i skolan korrelerar negativt med användandet av datorer. Visar att elever distraheras av både sin egen datorskärm och av andra elevers skärmar.
• Så kallad ”multi-tasking”, att göra många saker samtidigt, har negativ effekt på inlärning. Elever med mobilen bredvid sig behöver mer tid för att lära sig saker. Information på nätet kommer med distraktioner, reklamen är dessutom ofta personligt anpassad.
• Information på en skärm sätter sig sämre i minnet jämfört med den i en bok. Distraktioner på datorn kvarstår är även om de begränsas.
• Det är dessutom sämre att ta anteckningar på datorn, än skriftligen med papper och penna.
• Ordet ”evidensbaserad” används oftare nu, men i praktiken blir det mer felaktig information som tas från digitala källor. Mycket handlar om att eleven ska ha en egen åsikt, och hitta grund för det via en digital källa. Elever får svårare att ta fram relevant information, vilket även numera syns på universitetsnivå.
• Digitalt lärande får effekter på elever som har sämre studiemiljö hemma. Det bortfall i lärandet, som distraktioner som Youtube och liknande, kompenseras inte i hemmet. Elever med föräldrar med låg utbildning påverkas mer negativt än de med högutbildade föräldrar.
• Det finns dessutom forskning som visar på att motoriken gynnas av att använda penna och papper. Tangenter känns likadana, oavsett vilken knapp man trycker på. Andra saker som bokens tyngd kan skapa minnestrådar för var relevant information finns. Men på internet blir det ett ändlöst scrollande.

Detta är som sagt bara ett axplock av relevanta argument mot digitalt lärande och för ett klassiskt lärande med papper, penna och böcker.