Hamtramck i Michigan tillät 2005 böneutrop från stadens moskéer. Då hade staden en vit majoritetsbefolkning. Numera är muslimer i klar majoritet, och man har nu förbjudit prideflaggan på offentliga byggnader. Man har också tillåtit muslimska djuroffer. Minoriteter i staden känner sig nu kränkta.

2015 blev Hamtramck i Michigan i USA den första staden i landet att få en muslimsk majoritet i sitt stadshus. Det sågs sedermera som symboliskt viktigt och ett ställningstagande mot islamofobi och president Donald Trump.

Men de liberaler som firade framgångarna då är mer skeptiska nu. Nu har staden nämligen beslutat att förbjuda prideflaggor på stadens offentliga fastigheter, rapporterar The Guardian. Stora salen i stadshuset var fylld till bredden av muslimer, som utbröt i ett glädjerop när stadens valda företrädare unisont röstade igenom förslaget.

Stadens ledning är socialkonservativ, och borgmästaren tvekade inte att förbjuda flaggans som var tänkt att användas för att fira HBTQ-grupperna i staden. En av medlemmarna i stadsfullmäktige är Mohammad Hassan, som sade ”Jag arbetar för folket, vad majoriteten av folket uppskattar.”

Trots att staden hyllats som ett mångkulturellt föredöme började problemen redan 2015, när problem mellan olika etniska grupper i grannskapet uppstod. Grupper har nu blivit bittra politiska fiender, och kampen om prideflaggan är bara ett exempel.

Den före detta borgmästaren Karen Majewski är en av kritikerna. ”Vi stöttade er när ni var hotade, och nu är våra rättigheter hotade, och ni är de som hotar oss”, säger den polsk-ättade Majewski. Staden är historiskt sett känd för din befolkning med polska och ukrainska katoliker. Men 2013 hade en stor del av befolkningen bytts ut mot invandrare från Yemen och Bangladesh, främst muslimer.

Upp till 38 procent av invånarna är nu yemeniter, men det har även tillkommit svarta amerikaner, albaner och bosnier. 24 procent beräknas vara asiater, främst bengaler. Stadsfullmäktige har haft mångfald tidigare, men består nu av enbart muslimska män.

Förslaget om att förbjuda prideflaggor innebär också förbud mot flaggor med andra budskap, som etniska eller rasistiska åsikter. Förslaget har i princip vuxit fram organiskt i staden, men en del vita republikaner har stöttat det på sociala medier.

Vissa muslimer i Hamtramck menar att man vill skydda sina barn, och att homosexuella personer bör hålla det ”inom hemmets fyra väggar”. Enligt Gracie Cadieux, en queerperson i staden som kampanjar för transpersoners rättigheter, innebär beslutet om flaggorna en ”upplösning av HBTQ-minoriteten och ett försöka att skicka bögar tillbaka in i garderoben.”

Borgmästare Amer Ghalib, den första av sitt slag i USA av yemenitisk etnicitet, valdes med 67 procent av rösterna. Han säger att man försökte styra staden rättvist, men att HBTQ-personer varit aggressiva och tvingat sin politiska agenda på andra människor.

Det har blivit en överreaktion i den här situationen, menar han, och vissa kan inte erkänna sig besegrade. Han syftar då på förre borgmästaren Majewski. Den enda som kritiserat stadens ledning är själv konvertit till islam, Amanda Jaczkowski, även hon med polsk bakgrund. Hon ifrågasätter om förbudet mot flaggor verkligen är juridiskt hållbart.

En annan uppmärksammad händelse i Hamtramck var när man i fjol beslutade om att tillåta djuroffer. Det är tillåtet enligt amerikansk lag, som en form av religiöst uttryck. Vissa icke-muslimska invånare var likväl chockade över beslutet.

En annan konflikt rör försäljningen av marijuana, som blev tillåtet i Michigan 2020. Stadens politiker glömde införa ett lokalt förbud, och en butik öppnade, vilket förargade många muslimer. Enligt Majewski är staden inte så olik många andra städer, med liknande konflikter mellan grupper. Tjuv- och rackarspel är en del av den demokratiska processen nu.

2005 var stadsfullmäktige lett av en etnisk vit majoritet, som trots den då vita majoritetens protester tillät böneutrop från stadens moskéer fem gånger per dag. Men idag anser Majewski att majoriteten förtrycker minoriteten. Den givmildhet man visade 2005 har man således inte fått tillbaka nu när man själva är i minoritet.

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!
Profilbild
Filip Lamperud
Filip är reporter på Morgonposten.